Nej ridsport, det är inte höga krav

Jag ligger nerbäddad i soffan under en filt och läser ridsport. Den här notisen dök upp där det står om det fystest som krävs för att få monté- eller jockeylicens. ”Hur många inom ridsporten klarar detta”?

img_2613

Jag tycker det där var ett fystest med väldigt låga mål! Jag hoppas verkligen att alla ryttare klarar det där eller motsvarande utifrån sina förutsättningar. (Merparten av det iallafall). Annars är man ju inte normaltränad. Eller är det jag som är knäpp? Detta är ju kanske lätt för mig att säga som är rätt så normalviktig, normaltränad och dessutom precis GJORT samma fystest (plus lite till) i och med att min personliga tränare ville mäta min status i vintras INNAN jag började träna.

Helt otränad (förutom ridningen då alltså) så var mina resultat att jag kan springa 3000 meter på 15 min (det var iofs det jobbigaste i hela testet för min del eftersom jag inte konditionstränat på väldigt länge), tio armhävningar på tå fixar jag även helt otränad (jag kunde göra minst 30 på raken när jag tränade boxning back in the days), jag stod i jägarvila i 2,5 minut och plankan på tå i drygt 2 minuter. En minuts burpees är ju inte heller några problem. Detta alltså HELT OTRÄNAD. (Visserligen har jag pannben, men det utgår jag från att de flesta har som blir utsatta för fystest).

Jag hoppas vid alla gudar i himlen att man är bättre tränad än så om man ska ha galopplicens!! Hade jag klarat att rida galopplöp eller ens träna galopphästar i min nuvarande form?? Verkligen inte. Hade jag ALDRIG gett mig på!! Det hade varit rent livsfarligt. För att jag är för dåligt tränad alltså.

Så nej, tidningen ridsport, rubriken ”höga konditionskrav på ryttare” tycker jag inte stämmer. Det där är INTE höga konditionskrav.  

Däremot tror jag att många hobbyryttare skulle få ut väldigt mycket mer av sin ridning av att träna sig själva bättre och äta bra! Det försöker jag ju med själv även om det är svårt att ”hinna med”. 🙂 Så kämpa på, om inte annat kan man ju få reda på genom ett hemskt fystest att man faktiskt ÄR starkare än man tror ”bara” av att rida! 🙂 Ta det här fystestet ovan som en första check vettja, testa dig själv, man är ju iallafall inte helt otränad om man klarar det! Även om jag inte tycker att det motsvarar beskrivningen ”höga konditionskrav” överhuvudtaget. 😉

Jag menar med detta verkligen inte att man inte FÅR eller BÖR rida om man inte klarar det här, självklart inte! Jag förstår att folk är olika. Ridning är ju en fantastisk sport i och med att man kan rida oavsett hur man ser ut, vad man har för fysiska och psykiska förutsättningar osv. Det är en riktig breddsport. Det finns hästar för alla. Och det finns också bra sätt att förbättra sin styrka och kondition för alla. Det vinner både hästarnas och ryttarnas hälsa på, jag lovar!

Världens bästa hopphäst

Oj vad jag var nervös inför hoppträningen igår. Jag hade jobbat som en galning hela dagen, levererat kylgel på vägen till folk som ska ner till Tågarp och tävla i helgen, kört 40 mil, och repat med min sånggrupp dessutom. (Det gick för övrigt skitkasst). 

Det är väldigt känsligt när man sjunger acappella, det kan låta hur bra som helst men alla fem måste vara på topp samtidigt, hela tiden. Fullt fokus. Och bra akustik. Annars låter det förjävligt. Jag var inte alls på topp, men ville ju repa ändå för det är svårt att få ihop oss alla fem.

På vägen hem därifrån hade jag bråttom till hoppträningen och kände att jag var helt oproportionerligt trött och nedstämd. Då kände jag att jag hade jätteont i halsen och huvudet. Jag borde verkligen åkt hem och lagt mig under täcket, men jag ville uppbåda alla min krafter för att rida hoppträning! Jag tog hjälp av två alvedon och en redbull. 😉 Såklart körde jag till stallet och inte hem!!

Att jag var nervös för träningen var för att jag kände att jag inte hade NÅGRA marginaler. Ni vet, saker kan ju gå fel när man rider, och då måste man ha marginaler i sitt mående så man klarar av att hantera motgångar OCH skärpa sig och rida bättre. Typ ta instruktioner utan att börja gråta. Så medan jag skrittade ner till ridhuset berättade jag det här för Tell. Tänkte att han skulle förstå att nu måste det gå bra, vi måste hjälpas åt. Matte orkar inte. Men vi gör det här ihop nu, det är ju roligt att hoppa. Kom igen älskade vän, hjälp mig nu! Typ så. ❤

Och det verkade som att Tell lyssnade. Åh vad han hjälpte mig fint! Och jag red faktiskt bra, tro det eller ej. Det var en svår teknikbana med jättemycket lydnad, men ändå var man tvungen att växla upp galoppen och omväxlande kunna rida kortare galopp och sen länga, allt i balans. Precision, lydnad, mjuka hjälper, balans och rytm! Tricket var som vanligt att skita i hindren, och BARA fokusera på vägarna mellan och rida det bästa man kan där. Då är hindren ingen match alls.

Jag red lite FÖR noggrant i början, kände att vänstervarvet var rätt stretigt idag med (men tack och LOV för att jag hade jobbat honom ordentligt igår)!! Men det räckte med att Jens sa till mig en gång att ”du rider bra, det ser fint ut, men du måste växla upp galoppen lite till”. Så då gjorde jag det. Ibland är problemet att Tell ger sig iväg och blir lite lång, typ hoppar ”iväg” från mig, men nu lyckades jag peppa på med längre galoppsprång som med ”bra stamp i mattan” och han var ändå kvar hos mig. Vi hoppade massor av varianter på denna lydnadsbana, och mitt i andra rundan tror jag det var så fick jag så mycket beröm från Jens (Tell hoppade verkligen som en miljon) så jag blev helt paff och stannade. Trodde jag var klar! Hahaha! Skojade och sa att han får hålla tyst och berömma mig på slutet i så fall, jag kommer ju av mig om jag får så mycket beröm mitt i!! 😀

Men det gjorde verkligen ingenting. Tell, vilken stjärna han är. Vi hade sånt bra tryck i galoppen att på en linje där Jens inte trodde jag skulle fixa fyra galoppsprång (eller iallafall få rida av bara h-vete, Tell är ju inte så stor), så fick vi lite trångt till och med. Ändå jagade jag inte alls iväg honom. Bästa bästa häst!! Tack gode gud att vi inte hamnade i trubbel, det hade jag inte rett ut.. 😉

Mycket riktigt fick jag äta upp detta och idag har jag skitont i halsen och värk i hela kroppen. Jag vilar mig och äter apelsinsallad med ingefära och flingsalt. Störd som jag är så tycker jag ändå att det absolut var värt det!

Skärmavbild 2014-04-25 kl. 23.28.50
Snart är det äntligen dags för fälttävlan! Längtar!! Den här lilla ponny-pållen kan se rätt stor ut när man ser honom galoppera i terrängen! 🙂 

 

Peppat flockdjur

Idag blev det gruppridning, mycket trevligt! Vi var fyra ekipage som följdes åt och värmde upp på grusvägarna i eftermiddagssolen i skritt och trav, sen trimmades det på den stora utebanan. 

Alla utom den gula ponnyrumpan ska gå hoppträning imorgon, så vi ville ha koll på grejorna efter alla uteritter och terrängäventyr och alla möjliga andra aktiviteter på sistone. Hehe. Mjuka bakben och koll på gas, broms och sväng tack!

Tell var oerhört peppad på att få gå i grupp, han var så himla glad! Förutom hoppning och att galoppera fort så är nog vilken typ av gruppaktivitet det allra bästa han vet här i livet. 😀

Jag insåg rätt snabbt att jag var tvungen att sätta honom i arbete, för annars tar hans energi över och man vet aldrig vad man får för resultat! Ibland är det som att han inte vet var han ska göra av all energi. Lite tuppjuck blev det, t ex försökte jag rida övergångar skritt-trav-galopp-skritt och då blev han så övertaggad så det blev galopp på stället i vad som kändes i en kvart. Vi kom liksom inte ur fläcken förrän han hade sprattlat klart och frustat 200 gånger. Och mitt i en frust försökte han bocka men det blev mest nån typ av gulligt sprattelförsök samtidigt som det lät som att han nös. Hahaha! Efter detta beslöt jag mig för att rida mer tempoväxlingar fast inom gångarterna istället, det gick SÅ mycket bättre. Då kunde jag rida mycket bättre övergångar sen.

Han kändes iallafall väldigt arbetsvillig och rolig att rida, han älskar verkligen aktivitet den hästen! 🙂 Vänstervarvet var verkligen inte roligt, där fick jag anstränga mig för att sitta kvar på vänster sida och mosa ner vänster sittben i sadeln och inte vika mig i sidan! Inte ta i vänstertygeln för allt i världen. Vänd ytter bog. När jag till slut hade fått ordning på alla gångarter i båda varven och han bjöd mjukt och fint framåt med fin kontakt och utan att rusa iväg så nöjde jag mig där och klappade om honom.

Jag lät Mia hoppa upp och rida en liten stund efter det, hon älskar Tell! Och han är så snäll med henne. Han taggade till lite igen men gjorde ju inget dumt som tur var, och han tyckte nog det var lite konstigt att matten stod i mitten och hade hela tiden koll på mig. Gullepåll.

Mia red jättefint. Det är inte lätt att byta från motsträvig långsam ponnyrumpa till taggad racerlama som helst velat gå ett galopplöp på Jägersro NU, men det gjorde hon med bravur. ❤ Jag tycker också det är jätteroligt att se henne rida Tell, och vet ju själv att det är bästa sättet att lära sig rida! (Alltså dels att rida många olika hästar, och att rida välutbildade hästar som gör rätt om man själv gör det! Sen är ju Tell en väldigt ”elektrisk” häst (ähum) så hon tränar verkligen upp sin ryttarkänsla. 🙂 Det kan ju vara lite läskigt för ovana ryttare om hästen reagerar lite för starkt, men har man tillräcklig balans och kroppskontroll så är det ju jättecoolt att få träna sig på den där känslan att man bara tänker vad man vill och så förstår hästen.

Plusgrader och pluspoäng

Jag önskar att jag var ledig hela veckan och kunde sitta antingen i min trädgård ELLER vid stallväggen och titta ut över hagarna med en kopp kaffe och en kanelbulle. Sååååå underbart väder!! 

Skärmavbild 2017-03-28 kl. 10.47.28.png

Jag försöker göra mitt bästa för att vila men det är extra svårt på våren tycker jag. Jag är som en iller som hoppar upp och ner och vill göra aaaallllllllt nu nu nu! Tycker man att fåglarna ser hetsiga ut såhär års så kan ni få en bild av min mentala sinnesstämning. Andaaaaaas… ta det lugnt…. 😉

Jag mår iallafall fint, och det gör Tellepelle också. Hästskrället är förlåten för olydigheterna i söndags, igår red vi ut igen och han gick spik rakt även om han gick först. Woho! Eller suck, beroende på hur man ser det. 😉 Han är en pellejöns, bara att inse det. Men också en gullenos. Nu har han fått gå naken i flera dagar i hagen, han får minsann hjälpa till att få av lite päls själv också. Nån måtta får det vara. Plus att det ju är så varmt nu (iallafall mitt på dan) så även om hästen är halvklippt kommer han ju inte frysa. Mysigt för dem att få sola sig, klia varann och rulla… ähum…

Imorgon är det hoppträning, så jag måste nog ta och trimma lite ikväll. Får väl ta mig ner till ridhuset i värsta fall, eller så om jag hinner dit när det är ljust blir det väl trim på grusvägarna. Förhoppningsvis inte baklänges. Men det vet man aldrig, haha!

Förresten. Ni som inte läst Anna Hassös blogg måste läsa iallafall det här inlägget, skrattar så jag kissar på mig. Hon är så himla bra alltså!! 😀 Och det är roligt att det faktiskt finns NÅGON mer hästmänniska än jag själv som är så sjukt trött på morgnarna, haha!

IMG_5839
gammal bild, men jag älskar den! Tim och Tell myser i hagen. Så underbart med vår.

 

 

Två fega hästrackor 

Vilket väder!! Äntligen vår! ❤️🌷

I fredags åkte jag ner till Lund efter jobbet och hängde med min lilla Tilda som jag är fadder till. Hennes ena förälder är en av mina bästa vänner. Så mysigt! Men intensivt.. 😬 Vi var bland annat och badade i Hörby med tre galna kids i lördags. Och mitt i natten fick jag byta säng pga ledsen femåring. Well, jag är flexibel av mig. Inga problem att jag tog hans säng och han fick min! Jag sov så gott så bland en massa gosedjur. Låg på rosa pantern när jag vaknade. 😂

Idag söndag har jag och Mia varit ute på tur. Dalarundan har jag inte ridit på evigheter, den är lång ovh härlig och jag hade hoppats att all makadam markägaren har lagt på hade blivit bättre, men icke. Så surt med en lång härlig galoppsträcka och så kan man bara skritta! 


Men det var inte det största problemet. Det var att varken den gula ponnyrumpan eller Tell vågade gå först. Detta var ytterst tålamodsprövande de första fem kilometrarna av rundan kan jag tala om. Det är liksom lite svårt att lösa en uteritt utan att någon går först. Vi hade ju liksom ingen MER häst med oss. Rygga gick bra, inget annat. Så idag har Tell ryggat i ungefär fyra kilometer. 😳🙈🙈🙈 Dessutom var han helt övertaggad så ibland reste han sig och hoppade på bakbenen rakt upp. Jag suckade och bad en bön till högre makter. Ingen lyssnade. Förrän efter halva rundan. 😉

Som väntat skedde miraklet exakt 5.01 km in på denna en mil långa rundan. Plötsligt hade vi passerat den magiska mittlinjen och Tell visade inte ett uns av missnöje med att gå först. Hans radar hade vittring på HEM. 😂 Den gula ponnyrumpan var också oerhört nöjd med detta eftersom hon är lika illvillig till att gå först hela rundan. (Hon är ett sto). Valacker kan ju ändå gå att säga till. Iallafall efter halva rundan. 🙈 

Kom igen då ponnyrumpa, vi ska heeeeeeem!!!!

När Telleskrälle väl gick med på att gå fram (och gå först) hade vi det helt underbart. Rullade på i galopp på perfekta grusvägar med nylagt grus, solen sken på mularna. Fåglarna kvittrade. Slutet gott. ❤️ 

Jag har inte ridit så mycket på sistone, men jag vet ärligt talat inte om det gör så stor skillnad. Rider jag ut själv uppför han sig t o m bättre än när jag har sällskap, iallafall om det sällskapet inte heller är nån vidare ledare. 😜 Ja ja. Man får berömma när de gör rätt, man har inget för att vara långsint som ryttare! 🙈😂



Hahaha, jag hade igång SportsTracker och man ser rätt tydligt att det gick liiite snabbare hemåt! 😂 De där 40,4 km/h var inte på vägen bort om vi säger så. Och det var verkligen inte så snabbt som vi KAN, ska bli kul att mäta det nån gång! 😊 Kul att man även ser höjdskillnaderna, det är ganska backigt här! 

Hästbloggen goes matblogg 

Varsågod Lisa! 😊 

En mycket god och enkel indisk gryta till ryttare och alla andra: 

1. Hacka en lök, riv en bit ingefära och hacka en vitlöksklyfta. Riv en morot eller två. Fräs detta i olja och peppra på med lite kryddor. Jag brukar mortla spiskummin, kanel, kardemumma, stark paprika och chilli och hälla på det över lökmorotsfräset. (Det går alltid att krydda mer sen om du vill ha mer smak av nåt). 

2. Häll på en burk krossade tomater och en burk kokosmjölk. Häll i en stor näve röda linser. Jag brukar ta en lika stor näve linser som jag tar betfor att blötlägga till Tell. 😊 (Det kanske inte säger er andra så mycket men det är nog lite mindre än 2 dl). Har du grönsaksbuljong hemma så släng i en sån tärning. Men det går att hoppa över. Lite vatten kan man också hälla i. Skölj ur tomatburken och häll i det. 

3. Nu är detta efter ca 15 minuters puttrande en finfin daal! (Med fler sorters linser kan det ta lite längre, röda blir klara snabbast). Smaka av med salt, en klick honung och pressa i lite citron eller lime. Klipp över persilja, smörgåskrasse eller koriander, ta nåt du gillar. Jättegott att äta som det är, eller med ris och naanbröd. (Jag brukar köpa såna där stora platta bröd i en arabisk affär och ha i frysen, de är även bra att ha till wraps när man ska på tävling)! 

4. Om man vill kan man dumpa i blomkål samtidigt som man lägger i linserna, en stor ”betfornäve” kokosflingor, frysta edamamebönor, kanske potatis, en rejäl klick med jordnötssmör.. eller stek upp ett paket fryst oumph med lite mer ingefära och vitlök (eller vad man nu har hemma) och tippa sen i det i grytan. Ta det du har hemma. Med blomkål och oumph får man låta grytan puttra lite längre under lock, nån halvtimme eller så. Ligg på soffan så länge och vila. Det är bara att smaka av när man tycker det känns klart eller tills man inte kan hålla sig längre. 😊 Gör en stor sats för detta blir bara godare dagen efter! Cashewnötter är också gott på förresten. Det var det receptet! 😉

Vad ska jag göra…

Jag har lite beslutsångest över vad jag vill göra i år egentligen. Med Tell alltså. Om vi nu förutsätter att han får fortsätta vara frisk och kry, det ser ju lovande ut så här långt. 

Jag har varit så himla trött och liksom nedsatt på sistone, jag får väl gå till läkaren igen. Jag har ju fortfarande hosta sen i juni förra året. Har varit där två gånger men de hittar inget fel på mig (ingen hästallergi heller tack och lov) och säger att jag bara får vänta tills det går över. Suck. Jag mår bra av att träna på gymmet, vilket jag försöker hålla igång med, men jag känner ju efter och ibland vilar jag mig bara istället. Förra veckan kom jag inte iväg alls till gymmet, och den här veckan blir det nog bara en gång. Men det får vara så.

Ångestdel nummer två är att jag jobbar mycket och har många andra saker jag gör på min fritid förutom hästen. Vi ska ha konsert snart med min sånggrupp och det ska bli roligt, men det tar mycket tid att öva och det är långt att köra till Blekinge hela tiden. Jag har avsagt mig några förtroendeuppdrag i styrelser iallafall, så snart har jag ”bara” jobbet, en förening till, sånggruppen och hästen. Fast eftersom jag drivs av att försöka förändra världen kommer jag väl gå med i nån feministisk aktionsgrupp eller odlingskollektiv istället bara därför om jag känner mig själv rätt. 😉 Jag måste hålla hårdare på att ha en ledig helg här och där, jag tror det är sex helger nu på rad som jag har saker inbokade. Många roliga saker, och vissa ”måsten” (som att jobba i affären vissa helger) men ändå. Det är inte bra att aldrig vara helt ledig, det måste man också vara. Jag får skärpa mig.

Med Tell vill jag bara ha roligt och utvecklas tillsammans. Men vad är lagom nivå? Det är svårt att veta. Ibland är jag så trött så jag håller på att börja gråta, men när jag sen kör hem efter t ex en terrängträning är jag så glad och lycklig att det känns som att jag hade orkat vad som helst. Jag har dessutom ganska knaper ekonomi så jag måste tänka lite på vad jag anmäler mig till så jag sparar både energi och pengar.

Skärmavbild 2016-06-01 kl. 23.53.16
Tell och jag i Hoby förra året, det är på den här banan vi ska rida terrängkurs för Magnus

Planen just nu är att rida terrängkurs i Blekinge 8-9 april för Magnus Gällerdahl, ska bli SÅ roligt! Dessutom kommer vännerna Ida och Karin ner och hälsar på då. Och sen ska jag rida stilterräng (antagligen 90 och 100) och sen fälttävlan på Udden (förmodligen 100-klass) 21 + 23 april. Det enda jag ”vet” efter det är Sporrens fälttävlan 2 juli. Och ja, det skulle vara kul att vara med på hemmaklubbens stora meeting i Växjö i hoppning 2-4 juni. Beata ska inte ni komma hit och tävla då? Vore sååå roligt att ses!! 😀

Jag har exakt NOLL lust att tävla dressyr för tillfället, haha! Och WE vet jag inte alls. Får se om andan faller på. Känner mig så tråkig, men det kan ju ändras kanske om jag får lite mer ork. 🙂 Jag försöker tänka att det är ingen som dör. Men ändå har jag nån slags prestationsångest över att jag borde ta mig ut och tävla mer med min fina häst. Jag fattar att jag inte behöver det. Känner mig lite som en udda fågel ibland, jag tävlar ju mycket mindre än de flesta ”tävlingsryttare” men enligt många andra är jag ju iväg på saker hela tiden. Svårt att veta vad som är lagom, som sagt. Och ”lagom” ändrar sig ju hela tiden dessutom. Jag tycker det är jättesvårt att känna efter. Träningar har jag oftast mycket lättare för att boka in, det tycker jag är JÄTTEjättekul. Jag ska ringa Anne och kolla om jag kan få komma dit på nåt litet träningsläger i dressyr och terräng i Hermanstorp i sommar. Om hon hinner, förstår att det är mycket med alla landslagsuppdrag osv.

På nåt vis måste jag ta mig upp till Norrbotten och Västerbotten också, jag saknar min familj så det skär i hjärtat. Det inte inte alls roligt att ha dem så himla långt bort. Och så vill jag ju träffa mina två små nya syskonbarn och mina SYSTRAR!!! Jag saknar ihjäl mig efter dom. ❤ Kan jag inte få typ dubbelt så många timmar på dygnet OCH vinna på lotto??!

1939877_10153512257709689_6535128480170042236_o
Älskade Majabell och Tellepell
IMG_6546
Mys med syster Anna

 

Piggt busfrö

Tell är oerhört pigg och glad, det värmer mattehjärtat att han är så fräsch och fin! ❤️

Häromdagen blev det ett pass på ridbanan som numera går att rida lite på igen, fast mest på spåret. Ändå härligt! Tell var så himla rolig att rida. Älskar när han är så pepp på allt! Det blev väl inte världens bästa av allt, lite sprätt och sprattel och missförstånd men det gör verkligen inget. För mig är det skillnad på ”protestsprattel” som jag inte alls gillar när vi hamnar i, och ”ambitiössprattel” som han ägnade sig åt nu. Glad och sprallig häst, bara att fråga på ett annat sätt så han kan göra rätt! 😊 

Idag var jag supertrött så det blev lite improviserad frihetsdressyr. Igår fick vi en leverans med mer paddex till banan som nu ligger där i högar. Tell fick gå lös på banan en stund och det var kul att se vad han gjorde! Jag trodde att han skulle gå och spana in högarna, men inte att han skulle gå upp och ställa sig i dem! Dessutom smakade han på paddexen. 😳 Hahaha! Han är verkligen grundlig i sitt undersökande. 


Sen tränade vi lite följa John, det är han duktig på och går med nosen i min nacke var jag än går. Gullepåll. Särskilt roligt tycker han det är när jag byter håll. Provade att börja springa för att se om han skulle följa med och det gjorde han först, då berömde jag jättemycket, men sen orkade han inte när jag provade fler gånger och jag sprang iväg och han kom lunkades efter. 😂 


Jag försökte gå lite mer vid sidan om honom men då blev han så busig och satte av i galoppbus och bocksprång varje gång jag försökte ändra gångart från skritt till trav.. whops. Ändå kommer han tillbaka till mig som en jojo efter en stund, det är han duktig på. Och han piper aldrig iväg långt från mig. Vi tränade på lite tricks sen för att lugna ner det hela, nu kan han snurra ett eller flera varv på kommando åt båda hållen. Han förstår att det är först när jag backar och säger ”braaa” som han är klar med tricket och då får han en godisbit. Det är roligt att umgås med sin häst på andra sätt än att rida ibland, jag har inte direkt så stor aning om vad jag håller på med men vi har kul båda två iallafall! 😊

Godis till mig med. Jag bakade en key lime pie när jag kom hem. Mums!

En lugn dag

Jag har träningsvärk nå jävulskt idag kan jag tala om. Min arma kropp.

Uppenbarligen är jag inte fit for fälttävlan än. 😜 Jag får ta i lite till på gymmet. 

Tell däremot skrittade jättefint och avslappnat genom hela kroppen, han verkar vara i sitt livs form till skillnad från den arma matten. 

He knows the drill, matten är skittrött och har stått i affären hela dagen. Då blir det promenad i skogen och lyssna på fåglar som kvittrar, vatten som porlar och man kan noppa gräs här och där om man är häst och lukta på spännande saker hela rundan. Tell tyckte det var en utmärkt aktivitet. 

Han ville träna på tricks också när vi kom hem, och det kunde jag inte motstå. Det är roligt när han börjar göra tricks själv, det är ju nästan alltid jag som hittar på vad vi ska göra så det är kul att han gör det också ibland. (Jag räknar alltså inte in diverse hyss i detta, det uppskattar jag inte lika mycket av någon outgrundlig anledning). 😉 

Nu ska jag ligga i soffan och äta chips och inte röra mig en millimeter. 

Terrängpremiär för året 

Hurra vad roligt det var att träna terräng igen! 


Vädret var lite sådär ”skyll dig själv att du åker på terrängträning i mars”-aktigt. Dvs blåsigt, kallt, regn, hagel och snö blandat med sol och härliga tider! 


Tell var en stjärna. Det är bara piloten som ska sluta ratta omkring och låta hästen vara ifred. 😜 Känner mig lite ringrostig. Men strunt i det, det var sååååå kul!!! Duktiga duktiga häst!! 

Philippas bana utanför Eringsboda är helt toppen att komma igång på, inte så stor men ändå alla typhinder och man kan träna på det mesta. Det är bra att fältet inte är så stort och att det är kuperat, man måste rida! 😉 Det finns hinder från pyttemodell upp till 100-klass ungefär. Underlaget var jättefint. Man kan inte tro det är mars! 😊

Hoppträningen i onsdags gick också rätt okej, men jag känner mig ringrostig där med!! Kan det vara för att jag hoppar för lite mellan träningarna… och terräng har jag ju inte ridit på ett halvår känns det som. 

Det enda minuset med dagen var att Tell var jättebusig i vinden hemma när jag kom ut till stallet och ville inte alls åka nånstans, han ville busa i hagen med den vita ponnyrumpan, och dessutom hålla koll på det nya snygga fullblodsstoet som lånats in till gården i avelssyfte. 😍 Hon är jättejättefin, jag håller med, men det var liksom ingen anledning till att Tell skulle få stanna hemma. Förbaskade sprätt! Men med havrehink gick allt prima. Då var allt glömt.  


Däremot visade sig min idé att köra Tell på höger sida i släpet vara en fullkomligt usel idé. Tyvärr har dörren på vänstersidan inte hunnit bli lagad än men jag behövde ju släpet ändå, så därför tänkte jag att han kan väl åka på andra sidan. Men nehej det gick att få in djuret men sen kastade han sig ut direkt. Tydligen är hans eget släp som han vanligtvis älskar hästätande just på höger sida. Vänstersidan däremot är han ju van vid, där sker inga mord alls tydligen. 🙈🙈🙈 Men eftersom den dörren är helt kaputt så ville jag ju verkligen inte att han skulle skada sig! Dock fick jag ge mig efter 20 minuters bråkande, annars hade vi ju inte kommit till terrängträningen alls!! Så han fick åka på den gamla hederliga sidan, med trasig innerdörr. Det gick hur bra som helst. Suck. Men okej, vi löste det ju. Vi ska träna på att stå på höger sida en annan gång när vi inte ska iväg nånstans, det vore ju ändå lite bra att ens 15-åriga djur kan vara NÅGOT flexibelt ibland iallafall. Kan den arma matten tycka. 😅😜 

Trevlig helg på er! 😊