Inte så lätt

Jag önskar att jag bara höll på med hästar. Inget annat. Fast nej, jag är ju glad att jag gör mycket annat också. Och utmattad. Och glad. Och trött. 

Ni fattar. Jag begriper att det är så här för de flesta hobbyryttare, det är svårt att hinna med sitt vanliga liv, jobbet och hästen och hela faderullan. Den här bloggen handlar ju mest om mitt hästliv, men jag har också fyra bloggar till. Som rör flera andra delar av mitt liv. Lite så kan vi sammanfatta det, det vore ganska skönt med bara en grej. Ibland. Sen inte.

Hur gör ni för att hitta nån slags balans i livet och hästlivet? Finns det några tips?

IMG_0822
Jag köpte en rosa anteckningsbok med en fin kanin på. Tänker att där ska jag skriva ner kloka saker om livet som jag ska försöka följa. Skriva en handledning till mig själv om hur man tar det lugnt t ex. ;) 

 

Racerlaman springer WE

Nu sitter jag i soffan och spanar in mot köket, snart blir det grillat (vet ej vad, Matias har hållit på med nåt ute vid grillen i 2,5 timme och det luktar enris så jag gissar att det blir gott)! Jag har iallafall gjort potatisgratäng och äppelkaka så mina usla husmorspoäng är väl åtminstone tillfälligt påbättrade.🙂

Tellesprätt och jag har varit på vår hemmaklubb VFK idag och ömsom gjort bort oss, ömsom gjort vår klubb stolta. Det är det där med mellanlägen vi inte är så bra på. Allt eller inget!!! Eller allt OCH inget ska jag kanske säga. Suck.😉

Det här blir jättetråkigt utan några vidare bilder eller filmer (det tror kommer, hade flera vänner på plats med olika fotoapparater), så jag ska försöka fatta mig någorlunda kort för att vara jag.

IMG_0803
Kris och panik och racer. Ridå.
Till dressyren red jag fram ute, det var svinvarmt i ridhuset och vi skulle ju ändå rida upp själva programmet där inne sen. Han kändes så fin!! Woho! Jag var stolt och glad över min fina häst och kände att ”nu kommer det här gå bra, så kul”! Och så rider vi ihop 58 komma nånting procent. Jag var så ledsen och besviken att jag höll på att börja gråta. Moget. Fick försöka ta mig samman.

”Fint visat på spänd häst” och att vi ändå fick en 9:a (!!!) på en mellantrav får vi väl ta med oss. Eller nåt. Vi satte ju alla enkla byten och allt annat svårt.. och ändå kändes det bara skit. Fy faan vad less jag var. Jag red verkligen inte bra, blir så sur över att jag inte kan rida framåt bättre när han blir spänd. Och det blir han ju nästan jämt, jag borde ha lärt mig detta nu efter sex år med den här kära laman. Bla bla bla… moving on!

Tekniken var väl ändå okej tycker jag! Det gick mycket bättre med galopp som transportgångart denna gång, även om han blev lite taggad här och där. Vi klarade alla jobbiga övergångar mellan skritt och galopp. Duktig hest! Och jag kom ihåg hela banan som var lång som satan!! Klapp på axeln. (Det är inte bara att komma ihåg vilka hinder man ska rida i vilken ordning utan det är även jättemycket huvudbry i WE med hur man ska rida ut från varje hinder för att komma i rätt galopp osv, helt galet. Jag var helt färdig efteråt, jag som har så kasst minne)! Tyvärr fick vi dåliga betyg på höger sidepass (misslyckat) och klockan (han slog huvudet i den efter att först bjudit på staketet och försökt hoppa ut, sen hoppade han baklänges ut därifrån i skräck och panik. Inte så vackert). Tre tunnor är jag nöjd med att vi kom igenom, han stod emot så jag fick rida för kung och fosterland. Det var nåt läskigt med det hörnet. Men vi fick många bra poäng också på det vi gjorde bra!

bild från speeden! över bron i galopp var inga problem

Speeden var verkligen hej och hå, nu går tåget. ”TERRÄNG!!!! OMHOPPNING!!! STEEPLECHASE! TÄBY GALOPP!!! Nu JÄVLAR!” tänkte Tell och saftade på så den tjusiga flughuvan nästan flög av i farten. ”Whoa” tänkte jag och hängde efter honom rakt ut hela speeden. Det var det.😉 Nä, men det var ju bara att försöka rida framåt fort och rätt. Det blev ganska rätt. Vid tunnorna tänkte jag bryta av till trav för att komma runt dem snabbare, det tänkte inte den speedade racerlaman. ”Men jag galopperar ju, sluta dra i mig”!!! – blev förbannad och ställde sig rätt upp, sen hoppade han ett gigantiskt gethopp rakt över en tunna så jag fick göra om för att inte få avdrag. Jisses. Vid klockan gjorde han också typ en saltomortal bakåt för han var fortfarande rädd för klockan sen tekniken. Men jag tog ringen i full kareta, och vi var grymt snabba!😀

Jag är inte alls nöjd med att komma trea, inte för själva placeringen egentligen, utan mer för att jag verkligen trodde det skulle gå bättre i dressyren idag. Så himla besviken över det! Sen i tekniken och speeden är det ju som det är, vi lär oss varje gång och vi får väl öva mer helt enkelt på att vara snabba och lydiga istället för snabba och olydiga.

Hej hopp!

IMG_6538
Mycket nöjd racerhest fick gå ut i ”ny” beteshage efter den här pärsen. Nomnomnomnomnom!

Tough, or not so tough…

Oftast är jag väldigt glad över att jag gör flera olika saker med min häst. Som att tävla WE nu på lördag t ex. Men ibland får jag ångest för att jag inte hinner!

Vi är anmälda till fälttävlan på Udden nästa helg, och där har vi inte ridit på jättelänge. Inte ridit terräng heller på aslänge. Tror ni jag kommer hinna träna innan det hela? Njet. Förmodligen inte.

Det här är ju valfritt, jag måste ju inte tävla fälttävlan i september. Kan vänta till oktober kan man ju tycka. Men jag vill ju… Och så får jag skylla mig själv att jag gör annat. Nu på lördag är enda terrängträningen, men då tävlar jag ju WE. Fredagen före fälttävlan går en stilterräng där, men då kan jag inte för jag måste jobba.

Faktum inför denna fälttävlan är ju som följer: Jag kommer inte hinna träna på den banan, jag får rida ändå och hoppas att det går bra. Eller stryka mig om jag känner att det kommer gå åt helvete. Jag har rätt så mycket ångest för det här, samtidigt som jag känner att ”äh, klart jag kommer runt deras 90-bana”. Tell har gått som ett skott på båda fälttävlan jag hittills har tävlat i år, så just nu har jag verkligen ingen anledning att misstro hans goda uppsåt.😉 Nån gång måste väl vara den första som man rider en fälttävlan utan att ha tränat på den banan före. (Och jag har ju varit på Udden, bara inte nu på ett bra tag, och jag har aldrig ridit en hel fälttävlan där, bara stilterräng).

Försöker peppa mig själv med lite filmklipp från hur bra det har gått tidigare på den här säsongen.🙂 Fullt ös – en glad racerlama in action!❤

En gång för länge sen vann vi en stilterräng på Udden också. Det ska jag också försöka komma ihåg när jag för tillfället har alldeles för dåligt självförtroende..😛 Ibland undrar jag varför jag tävlar överhuvudtaget. Oroar mig i veckor och blir så sjukt nervös och utmattad. Men sen är jag ju så glad när jag väl överlevt, haft jättekul med min fina fina häst, och lärt mig massor!

I mina bästa stunder kan jag även ta ut glädje i förskott, sånt är bra, men tyvärr är jag även expert på att oroa mig sjukt mycket i förväg för alla möjliga saker. Det är inte alls bra för den mentala hälsan. Får försöka sluta med det!

 

Alette-dressyr!

Äntligen blev det onsdag och Alette kom till oss. Åtta peppade ekipage skulle äntligen få träna dressyr igen, bland annat Tell och jag!

Sommaren kom verkligen tillbaka igår, det var 25 grader varmt och strålande sol. Jag var helt genomblöt i svett… och Tell likaså. Men vi jobbade på duktigt tycker jag! Så himla himla roligt att träna igen, visst har vi väl försökt träna själva i sommar, men det är ändå skillnad att få hjälp av sin duktiga tränare. Man tycker själv att ”nu gör väl hästen det jag ber om” men Alette med sina skarpa ögon ser direkt att 1. Det var inte tillräckligt snabbt svar på hjälpen, 2. Det var för dålig effekt. Gör om, gör rätt. Mycket lättare för både häst och ryttare när det blir tydligt och bra, ordning på torpet!

img_6535-1
Duktiga Freddie och Kalle red efter mig och Tell

Jag berättade att det är så svårt att få till fina enkla byten, så det tränade vi mycket på. Det stod klart rätt snabbt att jag måste lätta av JÄTTEmycket, fram med handen på i princip lösa tyglar och tänka ökad skritt direkt i övergången för att han inte ska stanna och börja trippa (alternativt hoppa iväg i galopp på eget bevåg). Med andra ord: Jag måste lita på min häst! Hehe. Där har vi pudelns kärna..😉

Samma sak när jag ska fatta galopp igen efter dessa tjusiga skrittsteg. Fram med handen och lita på att han fattar den galoppen jag ber om. Jag får inte hålla fast honom. Sen får jag såklart ta kontakt och fånga upp honom igen, annars sätter han ju av i valfri fart som den taggade racerlama han är och typ bjuder på staketet.🙂 Gullehäst, han var så duktig! Visst, han vill göra sig rak och tycker det är jättejobbigt att matte ska kontrollera bakbenen på honom, det vill han göra själv. Men han är så himla arbetsvillig och det tar inte lång stund att få honom med på vad jag vill. Tack bästa Alette!!❤

På lördag ska jag försöka tänka på att rida framåt, ha handen framför mig, och tänka att jag petar ut bakdelen en aning i varje hörnpassering för att hålla hans bakben aktiva. Det fiffiga med det istället för som jag gör nu – desperat försöker forma och trycka ut honom runt innerskänkeln och tappar ut hela yttersidan i hörnet nånstans – är att jag samtidigt som jag kommer åt bakbenen med innerskänkeln även tänker på att hålla emot ytterbogen med ytterskänkeln. Det känns lite som att jag försöker fatta förvänd galopp i varje hörn, men oj så bra det blev! Typ de bästa hörnpasseringarna jag ridit i mitt liv.😛😀 Han kändes riktigt riktigt fin i skritten och traven, galoppen var det lite svårare med denna gång, fick ingen toppenkänsla förutom i fattningarna när jag lättade av. Men jag litar på att Alette sa att han såg fin ut. Ibland är det så, man får inte ihop sin egen känsla med hur det ser ut. Nästa gång ska jag försöka få med nån som filmar mig!

I eftermiddag ska jag mest troligt följa med som medhjälpare på SWB:s fölmönstring i Tingsryd, håll tummarna för att lilla Tilly vill (och orkar) visa upp sig från sin bästa sida och blir uttagen till SWB:s elitfölauktion!😀 Tyvärr ska det bli ännu varmare idag, 27 grader…

 

 

Vilda västern WE i Växjö

Igår gjorde Agneta och jag ett träningsryck inför WE-tävlingen nu på lördag. Vi åkte först till vår hemmaklubb Bergunda och ”värmde upp” där (Agneta ville prova rida sin kür i lilla ridhuset och jag ville provrida på utebanan där vi inte varit på länge).

Man kan säga att det gick rätt så värdelöst för oss båda. Agneta fick inte musiken att stämma alls och var helt uppgiven, det visade sig sen att det ridhuset är 18 gånger 52 meter och inte 20 gånger 40 som küren är gjord för.. whops! Men de kommer stänga av en del av det så det iallafall blir närmare 20 40 sen på tävlingen, så vi får hoppas det funkar då. Puh.

IMG_0781
Woho! Vi är på VFK! Matte är glad och hästen något nervös.

För min del gick det sådär på utebanan, de sköt hejvilt på skjutbanan bakom ridbanan och Tell var spänd som en stålfjäder. Mestadels var han ändå duktig och gjorde som jag sa trots att han var rädd och längtade efter storebror som var inne i ridhuset. Får verkligen hoppas att de inte kommer ha skjutövning på lördag. Det vet man aldrig. Men då kommer nog riksmästerskapet i WE aldrig mer hållas i Växjö i såna fall kan jag säga..😉

IMG_0777
”Puh. Jag lever!! Jag är modig hest. Ge mig äpplen matte”! (Men spanar ändå mot skjutbanan och är på sin vakt, vore ju oerhört onödigt att bli skjuten mitt i ridningen tycker Tell. Och det måste man ju ge honom rätt i).

Sen när det var avklarat lastade vi in brorsorna brun igen och puttrade vidare söderut ner till Djura Nöbbele och familjen Fyrmans hästgård. Den familjen är så otroligt gulliga, och engagerade i både WE och i vår klubb. Så snällt att vi fick komma hem till dem och träna på deras bana med full uppsättning WE-hinder!😀 Det är dessutom så galet fint i den delen av vårt vackra landskap så man bara DÖR av lycka. Vill ha ungefär 25 gårdar som man kör förbi..🙂 Tell hälsar däremot att vägen mellan Tävelsås och Osaby INTE var hans melodi. Då ville han av.😛 Sen blev vägen lite rakare igen och det passade herr häst bättre.

IMG_0778

WE är så fantastiskt kul att rida och träna, har ni inte testat så GÖR det! Hästarna älskar det, och själv blir man bättre på att rida dressyr under tiden man tror att man rider nåt helt annat än dressyr.🙂 Men det är dressyr. Allt är dressyr! Fast på ett annorlunda sätt!🙂 Vi tränade på lansen, fållan, enkelslalom, fast grind, bro, muggarna… sidepass… ja nästan alla WE-hinder som kommer med på tävlingen.

Här kan ni se banskissen på det jag ska rida på lördag i teknik och speed! Det ska bli jätteroligt. Det enda jag är orolig för är om vi hinner lära oss sidepass över bom för höger skänkel. Väster är hur lätt som helst, men höger är som fördömt. Jag måste ha tålamod och tro på att det kommer gå att lära sig…

Det är så häftigt att hästarna blir så lydiga och så loss efter ett WE-pass. Det är ju väldigt många enkla byten med i LA i WE i dressyr och teknikdelen, och vi har haft lite problem med att Tell nästan gör halt och helt tappar bjudningen istället för att skritta några steg, sen fattar han ny galopp jättefint. Tror det är samma där, jag måste lita på att han kommer skritta och inte göra för mycket.

Vi var hemma igen närmare kl 00 på natten. Det var den måndagen!😉 Idag var det bara att stiga upp tidigt för jag hade läkarbesök inbokat kl 8. Jag är nästan aldrig i kontakt med vården, jag är ju nästan aldrig sjuk heller tack och lov. Men nu har jag hostat i över tre månader så en massa folk har tjatat på mig att kolla upp. Vet ni vad de tog prover för?? Eventuell allergi mot häst!! (Bland annat). Hahaha… det kan de glömma. Det är det INTE. Sa jag oerhört bestämt. Doktorn skrattade.😀

Livet på en pinne (eller en campingstol)

OJ vad härligt det var att vara på Hovdala igår! Wow vilket ställe. Vilken bana, en sån dröm det måste vara att få rida där!

I den långa enstjärniga hejade vi på vår Blekinge-tränare i fälttävlan, Philippa Magnusson och hennes fina 6-åriga Cesar. De åt terrängen, kom i mål felfria på hinder med nåt ynka tidsfel och det såg verkligen plättlätt ut. De blev inte placerade men så långt ifrån var det inte. De gjorde verkligen en jättefin tävling. Ingen kunde tro att detta var deras debut i lång enstjärnig. Så roligt att se ett ekipage som var så väl förberedda för uppgiften! Dessutom var hästen nere i normal puls igen otroligt snabbt efteråt. ”Den här har du tränat bra”, sa veterinären. Sikta på unghäst-VM nu för helskotta Philippa!!!😀

 

Annars måste jag säga att den tvåstjärniga klassen som kom sen i allmänhet bjöd på mycket bättre ridning. En fröjd att se Niklas Lindbäck, Viktoria Carlerbäck mfl. Jag tror Viktoria tar SM-bucklan idag, vi får väl se!🙂

Se fina bilder och läs mer i tidningen ridsport vettja!

 

Sporthelg

Jag är helt darrig fortfarande, skrek rakt ut när Peder och All In var på banan. Jag är så sjukt imponerad, vilka ritter!! HELA jävla OS igenom. Och så blir det en silvermedalj. De var värda guld, men detta är ju ändå så galet bra. Grattis Peder och Allan!! 

IMG_0752

Nu får jag försöka ladda om för snart är det OS-final i fotboll också. Gulp. Jag blir alltid helt utmattad när jag kollar på sport i såna här sammanhang. Jag var helt vit om händerna efter OS-finalen i hoppning, hade svår hjärtklappning och var och så darrig så jag inte ens kunde hålla i en öl. Matias utbrast ”Men håller du verkligen tummarna på riktigt? Är det inte nåt man bara säger”? Ridå.

JA. Man håller tummarna på riktigt. Så hårt att de nästan går av. Men Matias är också killen som vickade som idrottslärare en gång och körde uppkast som start på en fotbollsmatch (eleverna måste ha blivit mycket förvånade men ingen vågade säga emot läraren utan de körde på snälla som de var), samt har frågat mig om hon den där ”Katarina Klüft”, plus tror att elitserien heter storligan. Bland mycket annat roligt.😉 Han är helt omusikalisk, extremt dålig på sport och allergisk mot hästar. Hur har jag lyckats med detta??😉 Tur att han är världens bästa!❤

Imorgon åker jag ner till Skåne och hänger på Hovdala International Horse Trials hela dan och hejar på SM-deltagarna i fälttävlan och teamchasing. Woho så kul det ska bli! Har sett lite bilder som folk lägger upp och det ser verkligen galet fint ut. Ska bli så roligt att se terrängen!!😀

IMG_0742

Tell har fått sporta lite WE igår, vi har byggt upp en WE-bana hemma nu så vi kan hårdträna teknik inför tävlingen nästa helg. Tell tycker det är superlajbans, han är peppad till tusen. Det är bara det där med snygga övergångar från galopp till skritt som vi inte helt är överens om. Träna träna! Stå stilla är också en gren som har förbättringspotential. Samt att inte förekomma matte, det tycker Tell är helt onödigt, han kan ju banan nu!!😉 Agneta ska rida min kür för första gången så jag kommer vara nervös både för min egen tävlingsstart och hennes.🙂 Men det ska bli grymt kul!

 

Hopphästen levererar!

Igår var det hoppträning för Jens och jag var nervös hela dan. Var helt säker på att jag skulle få skämmas ihjäl. 😉

Visst, Tell började passet med att vilja springa så fort som möjligt och inte hålla ihop sig ett smack, men jag stod upp i lätt sits och försökte så gott det gick rida fem språng framåt fem vänta, och repetera det. Strunta i huvudet så länge som var rakt upp av total lycka över att vara på hoppträning. Jag hade typ hans glada öron i näsan. Haha… Försökte tänka att jag var grymma Peder Fredricson (som jag just sett på OS-finalen i laghoppning på TV) och andra förebilder som rider så himla bra. Vad hade Peder gjort? Han hade nog låtit hästen gå framåt och fått igång bakbenen, och stämt av då och då på ett mjukt sätt, tänkte jag.

Sen på uppvärmningen fick vi rulla på i lite olika formationer över cavalettibockar med byte över ”minihinder”, det gick sådär först men jag struntade i det och bara försökte hitta rytmen. Plötsligt hade vi det, och det hade alla andra också i gruppen! Jens bara stod och gapade och sa ”Shit vad bra ni rider nu, ALLIHOPA! Alla har fått perfekta språng nu i två hela varv”! Han lät riktigt imponerad.😀 Vi skrattade och sa att vi kunde sluta då när vi var på topp.😉 Men det ville vi såklart inte.

Resten av passet blev en lydnadsbana där hästarna omväxlande skulle vara ihop och vänta över studs till en vattenmatta, och sen växla upp lite mer framåt på olika linjer och en kombination. Tell var så galet glad över att få hoppa igen, och han gick så sjukt bra. Jag red mirakulöst rätt bra också utom på ett ställe där jag glömde av mig att räkna på grund av ett så sjukt fint språng på förra hindret, så då kom vi lite nära på nästa. Men i övrigt gick han som en PENG och stampade runt en 1,15-bana högt över hindrena som en glad brun kanin. Särskilt kombinationen, satan vad han hoppade bra. Jag var så överraskad, hade verkligen inte trott att det skulle gå bra jag som knappt har hoppat på evigheter. Flänghoppning i dressyrsadel kan ju knappt räknas.😉 Men nåt måste jag ju ha gjort rätt iallafall i mina idoga försök att rasta av min vilda glada racerlama!❤

Att det spöregnade hela passet glömde jag bort medan jag red, dock fick jag ägna en bra stund efteråt att torka både min häst, torka och smörja alla mina grejor, och försöka torka mig själv. Tycker inte det har regnat så mycket i sommar, vattennivåerna är extremt låga fortfarande, men när det väl HAR regnat rejält så har jag ju prickat in att precis då rida antingen fälttävlan, teamchasing eller hoppträning! Bra där!

Skärmavbild 2016-07-11 kl. 17.28.38
Jätteblött men kul del 1
Skärmavbild 2016-07-04 kl. 13.40.52
Jätteblött men kul del 2

Lyssna på Flemming Winberg i ridpodden förresten, om ni inte gjort det! Han är rolig och klok. Rekommenderar att man gör olika saker med sin häst, kanske provar WE eller western t ex om man annars rider dressyr. Och så tycker han att fler borde ställa sig frågan om man verkligen måste tävla. (Temat var ”Håll hästen frisk”).

Det var Flemming som opererade Tell för länge sen när han var unghäst och hade fått en cysta i ena bakknät. Jag ringde och pratade med Flemming inför att jag funderade på att köpa Tell, och fick bra svar av honom då. Tyckte han verkade väldigt klok, och det tycker jag fortfarande.

Jag är så glad att jag som hästägare råkade hamnade mitt i en skock av duktiga proffs, som också är väldigt sympatiska och nere på jorden. Staffan Lidbeck, vår veterinär, träffar man ju ute på fälttävlan ibland antingen ridandes själv eller med sin familj. Flemming rider western, och equiterapeuten Håkan Cranz som jag gillar så mycket träffar man på ibland en tidig morgon i Skåne skrittandes ut på en galoppör i morgonsolen. Jag har många många fler härliga och sympatiska och kunniga hästmänniskor omkring mig, och jag är bara SÅ glad för det.

Facebook påminde mig idag om att det var tre år sen Tell och jag började tävla fälttävlan, här är från vår första tävling i stilterräng på Hermanstorp 2013! Nu taggar vi för WE nästa helg, och sen förhoppningsvis fälttävlan efter det om bara Udden kan öppna sin tävling på TDB så man kan anmäla!!😀

Skärmavbild 2016-08-18 kl. 09.29.14.png

Ida och Tell i Hermanstorp