Hästen hunden och Henrik

Hej gott folk! Ber om ursäkt för den usla uppdateringen här, jag har helt enkelt för fullt upp!

Vad har hänt på sistone? Jo, jag har jobbat som en gnu, varit på tre dagars sångkurs med min sånggrupp i Blekinge, och varit två dagar längst ut i Karlskrona skärgård på sommaravslutning med jobbet. Fina dagar, men såhär 1000 timmars övertid och 1000 mil i bil känner jag att det är ganska skönt med midsommar-ledigt. Och den där semestern, kan inte den komma snart??!!

Häromdagen tyckte stallfamiljen-Henrik synd om mig tror jag, och hans hund är också opererad och behöver gå långrundor. Så han frågade om han fick ta med sig Tell när han ändå skulle ut och gå en timme i skogen. Självklart! Så nu har Tell gått långrunda två gånger med Henrik och schäfern Enzo. Utmärkt! 🙂 Jag har fått en frivillig hästpromenerare! ❤

Tell mår fint men han går stelt som bara den med sitt dåliga opererade knä varje gång man tar ut honom från boxen. Sen värmer det ur och han går som vanligt efter en stund. Så min plan just nu är att han ska få röra sig så mycket det går. Därav är det ju jättebra med nån timmes promerad extra här och där om Henrik får för sig att gå i skogen med hunden (och hästen). Så jag försöker gå en långrunda om dagen med Tell jag med, förutom när jag har sällskap av Mia och Tim, då rider jag. Då blir det lite trav också, annars bara skritt i obegränsade mängder. Imorgon ska Mia och jag ut på en midsommar-ritt. 🙂

Jag tror jag kommer boka en tid hos Staffan om några veckor så han får kolla upp Tell. Det svåra i detta är ju om det funkar med mycket rörelseträning (och mer hage, han går ute och betar stora delar av dagen nu), eller om han behöver ner till Skåne och få en liten spruta i knät för att hjälpa det hela på traven. Men jag tror inte det är så lätt för en veterinär heller att veta. Har hästen ont, eller är det så att han är lite stel och mår bra av att röra sig? Ska man då behandla eller låta det vara, och fortsätta med rörelseträningen?

Vind i seglen, hej och hå!

A post shared by Ida Q (@iqpic) on

Vi har det bra iallafall. Häromdagen var jag ute och red Ulrikas jättehäst Jan på ett fält. Rullade på i galopp och kände att ”o shit nu drar han”, men sen lyssnade han fint igen. Man ska väl veta att man lever.. hehe 😉 Och jag har inte helt glömt hur man sätter terränggalopp i en häst på ett fält! 😀 Ingen kan anklaga mig för att mes-rida iallafall 😉 Nästa vecka är Ulrika i Polen och rider fälttävlan, då är jag beridare på hemmaplan och rider två hästar åt henne så de är i fin trim inför helgen efter när de ska gå fälttävlan i Blekinge. Då får jag för övrigt (kanske) besök av två fina vänner, hoppas hoppas! Hinderdomare var väl inte min ursprungliga plan, men det ska bli kul! 🙂

Glad midsommar alla! ❤

 

Det går framåt tror jag

Hej på er! Gudars vilken värme. Nu är man nästan less, men det känns ju lite hemskt att säga. 😉 Hade inte föredragit 5 grader och regn, men den stackars naturen hade nog det. Det är väldigt torrt överallt nu. Rena Cypern.

Hursomhelst är torkan rätt bra för mig och Tell, genast försvann det frodiga gräset och det som nu finns att nafsa på (som inte ska slås och blir till vinterns foder) är lite mer beskedligt, nedbetat och torrt. Så herr häst har nu fått gå ut 1-2 timmar varje morgon och kväll, hade nog kunnat ha honom ute mer men då vill jag helst att nån är hemma. Gillar inte att lämna hästar i små hagar helt utan uppsikt. Och det är nog bra att han får vänja sig lite lagom. Mitt på dan har han stått inne, men i 30 graders stekande sol och knappt nån vind (och inget skydd) så känns det faktiskt inte så hemskt. Fler hästar borde nog stå inne mitt på dan om de inte har skydd för solen, de är ganska tacksamma. Sen kan de ju gå ute på natten, då är det svalt och skönt och mindre insekter.

I helgen har massor med folk jag känner varit och tävlat på Strömsholm, det verkar ha varit väldigt varmt och äventyrligt. Jag har varit hästvakt (och även kattvakt, grannen var också i Strömsholm) och gått här hemma och haft det ganska skönt ändå. Idag fick jag tyvärr cykla i hettan, det var lite av en pärs, jag har ungefär en mil till stallet. Vår ena bil har gått sönder så min sambo fick ta min bil för att komma till jobbet fem mil bort. Jag tänker ofta att jag ska cykla till stallet men det blir sällan av. Det är för bekvämt att ta bilen och jag är för dålig på att planera min tid. Nu har jag tänkt att jag ska köpa en elcykel i sommar, då blir det nog roligare att cykla två mil. Iallafall en av gångerna jag åker dit om dagen.

Jag tror jag aldrig har kört så mycket bil som det här året och det känns verkligen inte alls bra. Varken för plånboken eller miljön. Så jag ser fram emot mitt nya liv med mer elcykel och buss. Helst vill jag åka elcykel och TÅG och bara köra bil när jag absolut måste, men det verkar ju ta tid att påverka politiker så vi får tågstopp här i byn. Det är så sjukt irriterande att tåget ändå stannar här pga mötesspår, jag SER liksom mitt eget hus, men ingen får gå på eller av. Stationen här i Åryd lades ner på 70-talet tror jag. Nu har flera byar fått tågstopp igen här i närområdet, men inte vi. Vi får kämpa på i samhällsföreningen. Tror vi har skrivit tusen miljoner skrivelser, insändare osv. Vi ger oss inte.

Tillbaka till Tell. Det går framåt genom att hagtiden ökas på lite i taget, det gör ju gott i själen. Och han är också väldigt nöjd. Jag har varit ute och ridit en del i skritt och trav, han är pigg som en mört och travar så glatt så. Men nu i helgen har jag inte haft nån ork och det har varit så jävla varmt, så det har mest blivit skrittpromenader tidiga morgnar och sena kvällar. Men men. Allt kan väl inte hända på en gång, det finns väl en poäng med det också. Hoppas jag kan synka mig lite med Mia i veckan så vi kan ta sällskap och rida ut. 🙂

🙌🏻 Mien ❤️

A post shared by Ida Q (@iqpic) on

Inte som alla andra

Fan vad svårt det är att följa sitt hjärta. Ibland vet man varken ut eller in!

Jag har haft mer eller mindre ångest sen februari när jag råkade bli chef av en slump och tillfällighet på mitt jobb. Sen dess har jag funderat på om jag vill fortsätta med det eller inte. Jag har egentligen inte haft ångest över själva jobbet, det fixar jag, men varje gång jag tänker på vad jag ska göra i framtiden så känns det inte bra alls. Det har väl iofs gått både upp och ner, och helt klart är det väl inte vad jag vill, det är det väl aldrig. Men mitt hjärta säger nej. Jag vill inte vara chef. Då ska jag nog lyssna på det.

Problemet är bara att alla andra tycker att jag är så himla bra som chef. Även folk som inte känner mig, haha! Och det får jag väl vara glad över. Klart jag gör det här bra, hästtjejer är väl sällan dåliga på att hugga i. Men det är en annan sak vad jag VILL. Och jag vill faktiskt inte. Jag är inte rädd, jag tjänar visserligen gärna mera pengar (det är väl aldrig fel när man har häst), men jag vill helt enkelt inte. Så jag kommer inte söka tjänsten. Jag skiter i-att! Ha! 😉 Sen kanske jag kommer bli chef förr eller senare ändå, men då får det väl bli så. Det får tiden utvisa. Men ska jag bestämma själv (och göra det nu) så – nej. Tack men nej tack.

Det förväntas av duktiga flickor att man ska vilja vara ännu duktigare, tjäna mer pengar, komma upp i karriären. Jag skiter i allt sånt. Jag vill inte. Nu följer jag mitt hjärta, tar min häst och sticker ut och rider. Yihaa! 😀

För övrigt skickade jag en film till veterinären för ett tag sen, fick tag på veterinären häromdagen och han var inte alls orolig, han tycker att jag ska fortsätta ut och rida i skritt och trav – och släppa ut Tell på gräs dessutom. (Det sistnämna tar jag det lilla lugna med ändå, för säkerhets skull). Så detta firade vi med en härlig uteritt idag med Mia och Tim. Varje gång jag sa trav sa Tell galopp. 🙂 Det känns att han inte riktigt tar i lika mycket med höger bak som med vänster, men han travar glatt och rakt, och det syns på filmen också som jag skickade. Vi kör på ändå och hoppas att herr häst kommer igång i sin kropp och kan hålla länge till för roliga äventyr. Han är iallafall väldigt glad, och håller sig i skinnet i sin lilla ”grushage” (för det mesta). Duktig och glad (men något vild) hest = glad matte.

Den arma matten har för övrigt börjat rida med stigläder runt halsen på hästrackan som bockar och busar av glädje varje ridtur sen flera veckor tillbaka. Jag var ytterst nära att åka av på ridbanan häromdagen, sen dess blev det feghandtag att hålla i! 🙂

IMG_6714

Tell lycklig ute i hage med minimalt med gräs

Tell på hotell

Hej på er! Hoppas ni haft en fin helg. Här har det varit 32 grader varmt, och vi har mockat ut stallet och högtryckstvättat allt hela helgen. Nu är det rent och fint igen!

Tell fick bo nerför backen på Stall Åreda under tiden, i deras mysiga gäststall. Jag kunde ju inte låta honom gå ute dygnet runt och beta gräs som de andra hästarna får göra när vi tvättar stallet. Sjukhagen funkar inte heller när man kör med traktor och högtryckstvätt, den hagen är alldeles för nära the action för små peppade hästar. Så det blev toppen att ställa ner honom på herrgårdshotell. Där hade han det bra den göken.

Jag är helt utmattad efter denna extremt varma arbetshelg, men jag har iallafall badat i sjön varje kväll! Mycket härligt. Men ibland skulle man behöva en till helg för att vila upp sig efter helgen. Det här är en sån vecka. 😉 Här kommer några bilder från helgen!

IMG_6678

IMG_6692

Tell äter hotellfrukost utanför Södra Åreda Herrgård

IMG_6693

IMG_6703

IMG_6697

Jag hämtar hem min glada häst till fots

IMG_6705

IMG_6702

Äntligen hemma igen i nytvättat stall!

Bus, kärlek och värme

Hej! Nu sitter jag på tåget ner till Köpenhamn. Ska bli så fint att träffa mina systrar! Längtar så!

Igår hade jag en jättehärlig kväll. Jag var så trött efter jobbet, men direkt jag kom till stallet och hörde Tell gnägga efter mig så blev jag piggare. 😊 Jag sadlade honom och red ut i skogen. Han var lite laddad när jag skulle hoppa upp, stallfamiljen höll på att packa lastbilen inför helgens fälttävlanstur ner till Skåne och lastbilen BRUKAR ju inte stå där minsann!!

Jag fick skritta förbi lastbilen på ett ganska smalt ställe på vänster sida eftersom det var en kabel på högersidan som jag inte ville komma i närheten av. Tell tvärvände och ville gå ner på ridbanan istället. Det fick han inte, och ibland kan han ju tjura rejält och ställa till med en scen när vi vill olika. Han är en viljestark fjant! Så jag blev nästan förvånad när han gick förbi lastbilen direkt på andra försöket. Klappade honom mycket.

Sen hände en liknande grej när vi kommit ut i skogen en bit på en grusväg. En bil kom körandes mot oss, men sen skulle föraren plötsligt försöka vända bilen på ett jättekonstigt ställe mitt framför oss och tog ju upp hela vägen så vi kunde inte gå förbi. Då misstänkte Tell att överlagt mord planerades i bilen, så han vände och ville gå hem. Men även nu, när jag sa åt honom att vända tillbaka och fortsätta gå så lydde han. (Då hade bilen äntligen lyckats vända. Suck). Dock passade han på att pipa och dra till med ett bocksprång från stillastående. 😅

Jag måste säga att det i allmänhet funkar bra att rida ut på honom själv numera, det är ju lite upp och ner med det, helt lätt är han inte och kommer nog aldrig att bli. Så det är kul att han faktiskt blivit lite lydigare, reaktiv och kvick är han ju, men att han ändå lyssnar på mig är jag glad för. Jag har ju hjälp av denna sommarvärme också att han är lite lugnare. Det var länge sen han var så pigg och busig som igår, men det hoppas jag är ett gott tecken. 😊 Vi red ner till ridbanan en stund när vi kom hem och tränade på halter och att korta och minska steglängden i skritt.

Det är så roligt att man verkligen känner att han är så glad och nöjd. Han suger på bettet och frustar även om man bara skrittar. Han älskar verkligen att jobba!

Kvällen avslutades med att Karin och jag satte oss i växthuset och drack whisky och avhandlade viktiga saker om livet. ❤️

Nya skor, nytt hopp

I morse kom vår duktiga hovis Johan ut och skodde Tell. Han sa att han aldrig varit med om att han haft så långa hovar någonsin, och Johan har ju skott Tell hela hans liv! 😳

Sex veckor sen förra skoningen. Otroligt. Nu ska jag hålla bättre koll och ringa hovis i tid. Tell brukar normalt gå 10 veckor, han blir inte särskilt lång om hovarna men att sko var 6-8 vecka är ju inte ovanligt sommartid. Det har vi gjort förut. Då växer ju hovarna snabbare. Men ändå. DETTA. Det är som att allt har exploderat efter den kalla vintern, och en så här varm maj månad vet jag inte när vi hade sist. Det är 29 grader varmt ute och verkar inte lugna ner sig.. allt i naturen har helt exploderat och blommar för fullt. Tydligen har även vissa hästhovar exploderat i tillväxt.

Tell skrittade iallafall på fint i hettan och det tror jag det, nu när halva Pippi Långstrump-hovarna är borta. Sportigt och lätt! 😊

Får filma honom nästa vecka om jag inte hinner imorgon. I helgen ska jag hänga med mina systrar i Köpenhamn. Det ska bli fint. ❤️

Förnuft och känsla. Inte det lättaste.

Hej på er! Hoppas det är bra med er alla! Det är bra med mig. Och Tell. Men jag är så trött så trött så trött.

Jag hatar att vara chef. Jag är så less. Nu måste jag bestämma om jag ska söka mitt eget jobb (jag är tillförordnad chef nu) och eventuellt fortsätta med eländet om jag nu får tjänsten. Jag funderar på att skita i det. Får se hur trött jag är om nån vecka. Det har väl vissa roliga bitar, och många tycker att jag är så bra som chef. Det kanske jag är, men jag vet inte om jag orkar ha ett liv där jag är så trött hela tiden. Jag vet inte om jag verkligen vill jobba såhär mycket. Jag får fundera på om det är värt det. Jag vet inte. Hur ska man veta det?

Telleskrället mår bra får man väl säga. Han är pigg och glad. Han verkar inte ha fått nåt återfall av fång och skrittar på fint och är inte varm eller har puls i benen/hovarna. Jag tar det lite lugnt och gör som veterinärerna säger, rider eller går med honom två gånger om dan och han får beta lite lagom. Nu är vi uppe i 10 minuters gräsätande på morgonen och 10 minuter på kvällen. Det går bra. Ingen reaktion på det. Han får stå på box och äta lite hö på dagarna, eller ibland i grushagen om det inte är tokvarmt och jättemycket insekter. Då har han det ju bättre inne i så fall. Dessutom är herrn lite småsnubblig ibland på grund av vad jag tror är långa framhovar, hovis kollade på dem häromveckan och höll med, så nu blir Tell skodd på torsdag. Tyckte han blev skodd nyss men hovarna växer ju mer på sommaren plus att behövs det så behövs det ju! Vi har världens bästa hovslagare. Johan ❤

Störd morgonbild! Ut på tur aldrig sur!

A post shared by Ida Q (@iqpic) on

Sen har jag tänkt be Mia om hjälp med att filma Tell igen i skritt och trav på asfalt på torsdag eller fredag så vi kan skicka till Staffan. Tycker han att det ser knackigt ut och vill titta på Tell så kör jag ner honom till Skåne tänker jag. Det är väl lika bra i så fall. Jag ORKAR inte hålla på med ”förnuft och känsla”, jag gör så gott jag kan, men alla säger olika och ger mig olika råd, och jag blir helt tokig av att glo på honom varje dag och försöka gissa om han är ren eller inte. Nu har jag ju inte sett nåt, så jag är inte så jätteorolig egentligen, men man blir ändå helt nipprig. Det går inte att lita på vare sig sitt eget förnuft eller känsla. Tack och lov att man då kan höra med veterinären, och tycker han att vi borde göra nåt åt detta så GÖR vi det. Annars inte. Punkt slut!!

Glad pålle på skritt-tur i skogen i sommarvärmen ❤️

A post shared by Ida Q (@iqpic) on

Mvh den trötta hästägaren och chefen. Om jag bara hade kunnat hade jag tagit paus från alltihopa, men det går ju inte. Jag har sju anställda som behöver mig, och en häst som behöver mig morgon och kväll. Gneta på. Det kommer ju en semester nån gång. Jag försöker njuta av det underbara vädret, här blev det ju sommar på en gång! Jisses. Kanske inte så konstigt att man känner sig så trött, och överväldigad av att försöka reda ut förnuft och känslor. Hej och hå. Godnatt med er! Nu går jag och lägger mig. Vilket är extremt ovanligt att jag gör innan kl 01. Men ibland är jag bra trött… 🙂

Äppelträdstiden 😍

A post shared by Ida Q (@iqpic) on