Konsten att rida över en sockerbits-cavaletti en helt vanlig tisdag.

Ungefär såhär gick det till på ridpasset ute på banan igår:

Ida: Okej häst, idag ska vi uppföra oss som ett civiliserat hoppekipage och rida övergångar och träna oss på att komma rätt varenda gång på en sockerbits-cavaletti.

Tell: Hoppaaaaaaa!!!!!!! (pepp pepp pepp pepp pepp)

Ida: Håll dig i skinnet. Det är inte hoppning, det är en upphöjd bom. Du ska få springa av dig lite först. Nu när vi är uppvärmda ska vi rulla på i galopp ett tag så sina bakben verkligen kommer igång. Och jag ska träna på min stadiga lätta sits nära sadeln, och lätt kontakt med din mun.

Tell: Mina ben ÄR igång!! (sprattel sprattel)

Ida: Det där är dina framben. Det är BAKbenen som ska igång. Rumpan.

Tell: äh! (sprätt sprätt sprätt sprattel bocksprång jihooo)

Ida: okej. Nu har vi rullat på i galopp flera minuter i varje varv, nu får det bli lite ordning på torpet här. Sätt dig på bakbenen i hörnpasseringarna i vart fall.

Tell: Usch, jobbigt! Men okej. Galopp är roligt!!

Ida: Det gjorde du bra. Så, nu börjar vi rulla på över det här lilla ”hindret” i samma fina balanserade galopp, det kommer inte betyda fri fart.

Tell: HOPPAAAAAAA!!!!

Ida: Hörrudu, håll dig i skinnet sa jag. Och in med vänsterbogen. Du ska gå ut till YTTER tygel, inte hänga i inner. Jag vill inte ha dig hängades i handen!

Tell: Springaaaaaa!! Släpp mig!!

Ida: Jag försöker! Men du måste lyssna på min sits så slipper jag dra dig i truten. Jag vill inte heller hålla fast dig, tro mig! Giv mig styrka..

Tell: Släpp mig!!

Ida: Sluta spring då!!

Tell: Jag kan inte sluta om du inte släpper mig!!! Grrraaaaaggggggghhhhhhhh!!

Ida: Okej nu byter vi strategi. Vi rider serpentiner och så sitter jag ner två steg och rider lätt ett. Så ska vi se om du lyssnar bättre på min sits då. Och det kommer bli tusen miljoner övergångar till skritt, MED bakbenen, herr sprätt.

Tell: Jag lyssnar!

Ida: Bra, nu är du duktig häst. Nu flyter vi på över det här pyttelilla skuttet igen och andas lugnt.

Tell: (slänger ut vänsterbogen, kastar upp huvudet och rivstartar) HOPPPPAAAAAA!!

Ida: Jaha nu måste vi göra nåt drastiskt för att få loss handbromsen från piloten och få hästrackan trött. Galoppa med dig!! (Släpper i princip tygeln och står i lätt sits och fräser på).

Tell: va? FÅR jag springa såhär fort nu igen?? (överlycklig)

Ida: Så. Nu tar jag lite kontakt igen och nu blir det att jobba med vänstergaloppen fast i höger varv.

Tell: Hurra, jag FÅR fatta fel galopp! Matte det här är en jättebra dag!!

Ida: In med vänsterbogen nu, varsågod.

Tell: Okej! Inga problem.

Ida: Nu rider vi snett igenom och kommer ut i det ”riktiga” vänster varv. Jag dunkar till dig med innerskänkeln om du petar ut vänsterbogen nu, bara så du vet!

Tell: JAG har inga problem med mitt vänstervarv, det är du som har problem med ditt!

Ida: Ja det är fler som säger det. Men jag försöker verkligen slappna av. Om du också gör det blir det här lite lättare.

Tell: Okej!

Ida: Va? Nu funkar det ju. Halleluja. (Försöker rida lätt långsamt, nära sadeln men känner mig som Maria Gretzers otränade kusin).

Tell: Du ser, jag springer fint när du släpper mig!

Ida: Vet du hur svettig jag är nu?

Tell: Hoppaaaaa!!!

Ida: Nu rider vi en liten åtta över det här pyttehindret och du ska följa min skänkel.

Tell: Jippie! Fri fart.. oh-oh, måste jag svänga hela tiden? Då hinner jag ju inte få upp farten!

Ida: Nej precis.

Slutet gott allting gott. Svettig matte och nöjd häst.

Annonser

Jag uppskattar kommentarer!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s