Fälttävlansdebut i Tågarp!

Jag är SÅ glad och stolt över att jag äntligen har debuterat i en riktig fälttävlansklass!! Hurra! Efter att ha överlevt hela dagen och hållit både nerverna och logistiken i schack (och till och med haft roligt!) så avrundades det hela tyvärr med att jag trillade av i terrängen. Så det var egentligen det enda dåliga med hela dagen.  😉

Jag slog mig inte så farligt förutom i hjärtat. Jag åkte av mitt mellan två hinder på en galoppsträcka så det var mjukt gräs jag landade på. Men jag återkommer till det. (Just då var jag så arg så jag inte ville prata med nån på 15 minuter minst, men det gick över ganska snabbt ändå efter att jag hade fått gå och vara arg och besviken med hästskrället i släptåg ute på en äng).

Om jag börjar med själva tävlingen så är Tågarp verkligen ett jättejättefint ställe, supergoa funktionärer, god mat på tävlingsplatsen, och superfint väder dessutom! Vi hade ju kommit ner kvällen före och sov hos Tells uppfödare på deras fina gård, så allt runt omkring var verkligen suveränt. Så skönt att bara ha 10 minuter till tävlingen på morgonen istället för 3 timmar! 😀

Det är väääääldigt mycket logistik när man är på fälttävlan. Jag hatar logistik! Det var en av sakerna jag var mest nervös för, att jag skulle glömma nåt viktigt, (man har ju med sig en bil och ett släp fullt med så mkt grejor så man knappt ryms själv).. att jag inte skulle hinna gå hoppbanan, att jag skulle glömma hoppbanan eller dressyrprogrammet, hinna med veterinärbesiktiningen mitt i allt osv osv. Dessutom är det ju massor av hinder uppställda på banan som man inte ska hoppa, och andra som rider medan man går banan så man får akta sig. Herregud! Men – det gick bra!! Allt sånt gick super.

Vi hann veterniärbesiktiga före dressyren, man ska ju ha gjort det före terrängen som senast men jag ville hinna göra det så fort som möjligt pga Tells fula stigbygel-skav så jag åtminstone fick höra direkt om jag inte fick starta. Som tur var hade de läkt fint och veterinären gav oss grönt ljus. Inga problem där inte.

Det är ju lite coolt att rida fram mitt bland Niklas Lindbäck, Hannes Melin, Sara Nilsson mfl supersuperduktiga ryttare.. det är en väldigt skön blandning på fälttävlan och alla är så hjälpsamma och fina mot varandra! Det var väldigt varmt att rida dressyren, men det gick helt okej tycker jag. Tell kändes fin och på hugget! Min snälla hästskötare Ida sprang och hämtade flughuvan i bilen, för det var hemskt mycket bromsar som störde min lilla pålle. Jag kom ihåg programmet och red helt okej. Försökte verkligen tänka framåt! Det straffade sig tyvärr med galoppinslag i mellantraven och att han rymde lite från mig i mellangaloppen.. skulle haft den där flughuvan som ser ut som en räv alltså! Det blev lite blandat med både 7:or och 4:or i protokollet.. Men jag är nöjd. Det var roligt att rida dressyr! Fina häst.

Sen var det bara byta grejor, brodda på och hoppa fram! Hoppningen gick på gräsbana, oj vad roligt det var! Jag är nästan mest nöjd med hoppningen faktiskt, han kändes så sjukt fin och jag red väldigt bra. Särskilt på de första fem hindren. Skulle fortsatt så. Tyvärr hade vi ner ett räcke (hårfint) som jag missade lite att hålla ut svängen ordentligt till, och på slutet gick han iväg lite från mig men vi flög över en kombination och en vattenmatte-oxer ändå utan problem. Gud vad kul det var. Gräsbana is the shit alltså! Det var första gången jag hopptävlade på gräs. Det gör jag gärna igen! 🙂

Skärmavbild 2014-06-15 kl. 10.14.39

Terrängen då. För det första hade vi flera timmar på oss, så vi körde hem hästarna till gården så de fick vila upp sig där. Sen åkte vi tillbaka och åt lunch, samt gick terrängbanan tre gånger i gassande sol. Delar av banan gick vi med Anne Persson som jag ska på kurs hos i sommar, så kul! Hon hade med sig ett gäng ponnyryttare som hon gick med, och deras bana var ganska lik den vi skulle rida.

Lite allmänt om banan: Jag tyckte den såg väldigt svår ut, och mycket större och svårare hinder än vad vi hade tränat på när vi var i Tågarp förra veckan.. det var vattnet, plus ETT hinder till jag hade hoppat förut. Och då visste ju ändå tränaren att vi skulle starta 90-klassen! Ja ja, egentligen var det inga större problem för min del jag som har en 12-årig häst. Han brukar ju hoppa. Det jag var mest nervös för var första hindret. Det var flera svårigheter med det. Iväg från flocken, det smalnade av så där man landade var det bara en smal stig, från öppet fält in i mörker, skuggor i massor, och så var det en svart låda med ljust ris ovanför OCH stod mitt under ett träd. Det kändes verkligen inte som ett inbjudande förstahinder för att komma igång bra på sin runda! Det var många som stannade ut sig på det hindret under dagen, det var ju 1:a hinder i flera andra klasser också.

Det var en klurig bana tycker jag, men rolig! Tågarp har ju flera olika fält med hinder och det är varierat med skog, backar osv. Jag var beredd på (tack vare goda råd) att hästarna kan tycka det är lite läskigt med varje ”nytt” fält, att det är annat på tävling än på träning. Det var det verkligen.  På framridningen kändes det jättebra, jag hittade galoppen och han bara flög fram. Kändes verkligen på G! Sen när starten gick kom vi fram till första hindret, jag tyckte jag red bra och tydligt, men han ville INTE. Då tog jag det lugnt, han fick nosa på det, sen lade jag en volt och då kom vi över (fast han ville inte jättegärna då heller). Hittade en bra galopp fram till nästa, som var en stockhög med ris (ganska maffigt tyckte jag), det hoppade han fint. Rakt fram i fin galopp förbi flocken, hoppade ett blått hus utan större problem. Sen galoppsträcka igen där man fick speta på lite, sen kom vi ut på fält nummer två. Det var rakt bort i motsatt riktning från framridningen och alla kompisarna. Han tvekade lite när vi kom ut från skogen in på det här fältet, men jag övertygade honom om att det var framåt som gällde. Sen stod han emot lite mot ett rosa hus, som var första hindret på det fältet, då fick jag trycka till ordentligt med skänkeln. Han hoppade, och då var det en galoppsträcka vi hade framför oss runt om ett annat hinder fram till en soffa. Han tar tre fina framåtgripande galoppsprång och verkar vara med mig, och sen bara försvann han under mig. Kovändning i 190. Jag hade inte en chans, utan PANG där låg jag i gräset inom loppet av en millisekund. Han bara stod där helt stilla bredvid mig och såg förvånad ut. Åååååååhhhh vad jag var arg och besviken på honom just då!!!! Ni skulle bara veta.

Ja, det är bara träna vidare. Få mer rutin, träna mer lydnad och precision, att han är med mig och lyssnar på mina hjälper. Jag är väldigt glad att jag inte åkte av på första hindret, och att jag klarade att rida in på det nya fältet och hoppa första hindret där, så jag har övervunnit flera svårigheter. Tyvärr fick jag ju inte direkt nån hjälp den här gången av min häst, det hade jag gärna velat ha. Men det är som det är.

Vi har iallafall lärt oss massor, och får väl anmäla oss till nån mer fälttävlan i sommar så vi får lite mer rutin på kontot! Det var väldigt väldigt roligt. Och verkligen nåt helt annat än att rida alla tre grenarna var för sig, som jag gjort tidigare! Det trodde jag inte, men jisses vilket kraftprov det är. Nu ska jag ha en ledig söndag och bara vila upp mig! Tell myser i sin hage och har det gott.

Fler bilder kommer sen (tror jag). Jag var helt fokuserad på att rida, men jag tror nog att nån har fångat oss på bild eller film.. ?

IMG_4541

Efter terrängen var jag inte jättsugen på att pussa på honom, men hästskötar-Ida tyckte om honom iallafall! 😉

 

En reaktion på ”Fälttävlansdebut i Tågarp!

Jag uppskattar kommentarer!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s