Dressyr- och terrängkursen i Hermanstorp

Här kommer lite födelsedagsbloggning! Idag fyller jag 35. 🙂 Jag har en toppendag med bara en massa fika, mys i hängmattan och nån liten promenad i skogen för att mjuka upp min arma kropp. Nu är det rätt varmt så det får väl bli ett födelsedagsdopp i sjön strax.

Medan jag väntar på att ytterligare en kanna kaffe ska bli klart så kan jag ju passa på att berätta lite om vår toppenkurs i Halland! Här kommer det!

Detta bildspel kräver JavaScript.

Dag 1: Vi kom vi fram till Hermanstorp på eftermiddagen efter en mycket smidig körning på knappt 2,5 timmar. Inkvarterade mig själv i bed and breakfast-huset och hästen i en trevlig utebox, och hälsade på de andra goa deltagarna på kursen. Så kul att en av dem var på samma kurs som jag förra året också! Bästa Helena! 🙂 De andra två tjejerna var också toppen och hade jättefina hästar. Ett grymt bra gäng! På kvällen red vi ett dressyrpass och där fick jag kämpa lite med galoppen (!) för han stretade lite och ville gärna bli gunghäst. Fick jobba mycket med lösgörande arbete och att han hittade ner till en låg och avspänd form i traven, och sen försöka behålla den i galoppen. Inte släppa yttertygeln för allt i världen! Mot slutet hade han en jättetrevlig galopp också. Puh. Skönt! Kände mig väldigt nöjd med ridpasset. Ibland är det nästan bra att nåt strular när man har proffshjälp på plats! 🙂 Ingen vits att åka på träning och bara showa liksom.. hehe.. 😉

På kvällen satt vi och pratade, skrattade och drack ett glas vin och tittade på den gamla DVD:n från Badminton-terrängen 2007! (Igen, det gjorde vi förra året också på kursen! hahaha)

IMG_3656

Dag 2: Tell gol som en tupp hela kursen, peppad som han är den fålen. Fast han älskade sin boxgranne (och alla andra på gården) så ropade han hejvilt hela tiden. Så varje morgon började med att han gnäggade astidigt tills någon vaknade och gav honom mat. 🙂 Det gjorde snälla Annika, som påstod att hon var morgonpigg. (Plus var den som först blev väckt av min tupphäst).. Vi andra sov gärna lite till. Sen upp och äta god brakfrukost, sen var det dags för dressyrpass nr 2! Det gick riktigt bra, jag var så nöjd! Det kändes verkligen skillnad på galoppen idag, det behövdes inte alls lika länge tills han var igenom och mjuk i båda sidorna. Kul! Vi fick rida en del öppna, sen volt och vidare i sluta. Det var lite sikte på MSV C-programmen kan man säga. Eftersom vi är typ på LA-nivå tyckte Anne att det var lämpligt att sikta ett snäpp högre på träning. Roligt var det!! Fina fina häst. Vilken känsla! Det är nåt med Annes ridhus, han går alltid som en peng där! ❤

På eftermiddagen var det dags för terräng. Hurra!!! Vi fick rida alla möjliga roliga saker, inte så mycket 90-klasshinder som jag hade trott utan mest lätt klass faktiskt. (100-klass även kallad). Smalhinder, trakehnergravar, bank… vi började lite lugnt såklart så vi kom in i rytmen och hittade terränggaloppen. Men det var ändå stor skillnad från vad vi hoppade förra året, och det gick så bra! Gud så kul det var.

När vi kom ner till vattenhindret (som är stort i Hermanstorp, med många olika saker att hoppa där i och ut från vattnet) tänkte jag att det nog skulle gå bra. Vi hade ju hoppat lite vatten förut, fast mest egentligen galopperat igenom vatten. Vi gjorde det först och det gick ju bra, men sen skulle vi hoppa en stock som låg på en bank ut i vattnet, alltså ett nerhopp. Usch vad läskigt, tänkte jag. Usch vad läskigt, tänkte Tell. Såklart. Men vi kom i till slut. Sen skulle vi hoppa ner för banken, plums ner i vattnet, upp på en ö mitt i vattnet och sen hoppa en stock rätt ut i vattnet på andra sidan. Sen var det fyra galoppsprång fram till en röd trälåda med häck ovanför. Där gick allt bra fram till stocken ut från ön, då tvekade Tell (antagligen jag också) och sen hoppade han jättestort. Jag hamnade på sniskan men lyckades klamra mig fast tills vi var ute från vattnet iallafall innan jag damp i backen. Suck. Det var en lite onödig läxa, men vi red den linjen två gånger till efter det och då hoppade han som en gud. Jag hade ett ordentligt tramp i stigbyglarna och hann länga ut tyglarna och sitta upp ”bakåt” i uthoppet så jag kunde hjälpa honom och hålla balansen. Så det var ju skönt! Men shit vad jag blev nöjd sen, nåt så svårt (dessutom med vatten) hade jag verkligen ALDRIG trott att vi skulle hoppa!! Inte nu iallafall, kanske om några år… 😉 En sån linje var nog minst 100-klass, eller enstjärning möjligen. 😀

På kvällen drog vi allihopa till Ullared (som ligger nära) och shoppade lite på hästavdelningen, sen åt vi god mat och tog en öl på Harrys. Nice!

IMG_3704Den här stocken med bommen ovanför hoppade vi först. Då är det ändå nåt galoppsprång tills vattnet kommer. Den läskiga ön med stocken på ser ni bakom Anne! Nu var det rätt lite vatten för tillfället som ni ser, men ändå. Huga. Till höger skymtar olika typer av nerhopp i vattnet, vi red antingen rätt ner från banken eller över stocken till vänster på bank-kanten. 

Dag 3 var lik föregående i upplägg, dressyr på förmiddagen och terräng på eftermiddagen. I dressyren fick vi jobba mer med samling i galoppen, och det gjorde Tell väldigt bra. Han fick lite psykbryt emellanåt och la in en ordentlig protest, men jag gick segrande ur striden och han frustade och jobbade på. Vi tränade en del skrittövergångar från galopp, Anne hade väldigt många bra tips! Det kändes super när vi fick till det, men oj vad det är svårt att inte få in ett endaste travsteg!

I terrängen fick vi hoppa roliga linjer (ni vet när man hoppar snett över flera hinder i sträck och har bestämt sig innan för antalet galoppsprång mellan), det gäller att ha hästen med sig och verkligen rama in en SPIK rak linje fast man hoppar snett! Vi hoppade även flera hinder som jag tyckte såg gigantiska ut. Som sagt mycket högre nivå än förra året! Jag hade hjärtat i halsgropen flera gånger, jag skulle rida först hela tiden också för att träna mig på det. (Och träna Tell på att inte vilja springa hem till flocken.) Men eftersom att jag litar så på Anne så bangade jag inte, utan hoppade allt hon sa! 🙂 Och det gick kanonbra. Jag tror ju inte att hon skulle skicka iväg oss på nåt som hon inte trodde att vi skulle klara. Och vi klarade det ju, hurra!!

Vattnet var han lite tveksam på idag också, men det var å andra sidan jag med. Jag ville ju inte ramla av igen för i hundan!!! Så vi fick några stopp, tills jag tog mig samman och vågade rida på och verkligen hjälpa honom. Han behöver mitt stöd, då får ju inte jag banga! Vi hoppade den svåra linjen igen med ön och allt från igår, det gick fint.

Ååååååå vad roligt det här var, jag ville aldrig åka hem! Men det kommer ju en kurs nästa år också.. 😀

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

I släpet på vägen hem sen på kvällen stod Tell snällt tills vi var mellan Halmstad och Ljungby ungefär. Då ville han av. Galopperade som en elefant och sparkade rejält inne i släpet, tur att det är stabilt som tusan. Jag väntade tills bilarna bakom hade kört om, sen trampade jag faktiskt till på bromsen en gång och efter det stod han som ett ljus. Jäkla ligist. Han kan ju inte bestämma när vi är framme, även om han gärna vill det.. suck. (Jag hade kollat till honom innan det en gång så jag visste att han inte satt fast i nåt eller så. Han var bara sur och less).

Slutet gott, allting gott! Idag har jag som sagt vilodag/födelsedag, men imorgon är det påatt igen! Då ska vi ner och träna på Öveds terrängbana inför tävlingen där nästa helg. Tjipp ohoj!

Annonser

4 reaktioner på ”Dressyr- och terrängkursen i Hermanstorp

Jag uppskattar kommentarer!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s