Idag fick vi sällskap på skrittrundan, och sadeln åkte raskt fram! Jag blev nästan lite nervös, det känns så länge sen nu sen jag red sist! 😉 Men å vad härligt det var att sitta på min fina lilla hästs rygg igen. 

Tell var så glad så glad och ville verkligen vara säker på att han inte skulle bli kvarglömd på stallplan. Direkt jag hade suttit upp kastade han sig iväg efter de andra två (som hade hunnit skritta den hiskeliga sträckan fem meter). Resten av rundan gick så bra så, det blev bara några små inslag av peppad trav. Men mest skritt. Duktig häst. Det passade ju bra att det blev uppsutten motion idag, vi firar att det var sista dagen på Rheumocam. Nu är den 10-dagarskuren över,  jippie! Nu hoppas vi bara på gott resultat på återbesöket på hästkliniken nästa vecka.