Idag blev Tell infångad av mina snälla stallvänner, det blev lite för livat på kvällskvisten i hagen. Så han stod inne peppad, glad och varm när jag kom…
Jag som hade tänkt att vi skulle starta igång lugnt och försiktigt. I kontrollerad form så att säga. Men det pigga bruna luddörat tyckte tydligen att han kunde värma upp själv. Jag sadlade honom iallafall och tog fram alla reflexer och pannlampa osv, och sen gav vi oss ut på en skön tur på grusvägarna. Mest i skritt, men lite trav blev det till hästrackans stora lycka. Det var riktigt skönt och varmt ute, men mörkt så in i bängen så det är tur jag har en super-pannlampa. Häromdagen mötte en stallkompis en älg, men jag såg då inte röken av några. De rör sig väl mest i skymningen eller gryningen. (Eller snart när som helst, de stressade stackarna, älgjakten börjar på lördag…)
Roligt var att vi hade övernattningsbesök idag av en ”gammal” Greengard-häst, Tooticki som numera bor i Stockholmstrakten. Hon kom med sin familj och sov över på vägen ner mot Skåne där de ska rida fälttävlan i Tågarp. Fina fina häst! Det snällaste och mest godhjärtade fuxstoet jag nånsin har träffat. Hon är nog brun egentligen innerst inne. 😉 Lilla snäckan. Så roligt att återse henne! Hon var ju bara unghäst när jag lärde känna henne, Tell och hela gänget på Hedaholm. Och fick ett litet föl första året jag var där, och nu är det ”fölet” fyra år och går med på hoppträningar!! Jisses vad tiden går! 🙂