Tellesprätt och Novalisan

Vilken härlig dag. Det var skitkallt imorse, vindarna blåste verkligen IS. Och molnigt och trist. Men men, sen sprack det upp och blev sol! Jihooo!

Efter en riktigt lång och god helgfrukost stack jag bort till stallet och släpade ut Tell i blåsten. Eller rättare sagt han släpade mig. Han som har varit så snäll och cool i veckan, men nu när det blivit lite kallt och blåsigt passade han på den räven. Jag hade en vilt sprattlande racerkamel i snöret kan jag säga. Var helt svettig när vi kom hem. Jag hade tagit på mig hjälmen för jag tänkte att så snäll som han har varit så kan jag ju hoppa upp och rida lite barbacka. Jo tjena, det hade jag säkert kunnat, om jag bara hade kommit upp. Gjorde tre tappra försök sen gav jag upp. Det är ju lite halvfarligt om djuret försöker galoppera iväg som ett skott när man hänger halvvägs uppe på ryggen. Så nix, det var en något less och svettig matte som snällt fick gå bredvid sitt djur hela rundan istället och barskt säga åt honom att gå i MIN takt. Det kunde han tänka sig om han fick godis, inte annars. Då var det full fräs i snöret som gällde! Puh. Men han frustade och var nöjd iallafall. Det var bara jag som var något less.

När jag var klar i stallet åkte jag bort några kilometer till Annas gård, och där blev jag utfodrad inne hos Anna och Niklas som tur var med både god lunch och kaffe och tårta! Livet var på topp igen. 🙂 Sen red jag ut en superhärlig runda på Nova. Hon gick som tåget. Öronen fram, galopp galopp! Tjohej sa hon. Inga problem. Jag är inte så van att rida de härliga långa rundorna i Kårestad där Anna bor men vi hittade nästan hela vägen runt. Fick ringa Anna vid en korsning bara mitt ute i skogen där jag inte riktigt kände igen mig. Men det gjorde Nova, hon började trava åt vänster så jag ropade i luren till Anna att ”Nova hittar”! Och hem kom vi. 🙂 Duktiga lilla häst.

Det var länge sen jag red ut på en sån stencool häst SJÄLV ute i skogen, det var riktigt härligt att galoppera fram på långa härliga grusvägar. Med Tell får man ju vira sina ben några varv runt magen på honom om man ska ut själv. Sen kan det ju vara en överraskning om han går fram och är lugn och INTE hittar på nåt räddhågset fuffens, men det kan man tyvärr inte riktigt räkna med. Det kan man med Nova däremot. Visst, hon är unghäst, men ändå. Mycket nöjd med livet och bara knatade på trots att det blåste halv storm och träden vajade. Cool tjej! ❤

ps. Förresten håller sambon i skrivande stund på att sälja vår turbodiesel-Peugeot! Herregud. Jag trodde de knappt skulle ta emot den på skroten. Men det är ju imponerande om man lyckas sälja en bil som gått 70 000 mil och har minst 10 allvarliga fel som måste fixas innan den eventuellt skulle gå igenom en besiktning. Han hade iallafall skrivit en väldigt ärlig annons på Blocket, och ändå har det ringt folk hela dan. Jag är i chock. 

Annonser

Jag uppskattar kommentarer!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s