Idag snabbade jag mig ut till stallet för att hinna rida både Nova och Tell i det fina vädret. Nu, 4 timmar senare är jag hemma. Ridå. 

Jag har sämst simultankapacitet. Tror det är därför det går så jäkla långsamt för mig i stallet. Jag KAN vara snabb och effektiv ibland, men vad tusan. Jag har roligt. Och jag tror att det blir vettiga saker gjorda. Oftast iallafall. 🙂

Nova-lisa-fia-fjantan fick gå ut samma runda som igår. Mycket galopp och övergångar. Duktig tjej, idag gick det mycket rakare även från början. Inte alls lika överenergisk. Sen skulle vi ta nåt språng över en liten oxer hemma på banan när hon var lite uppvärmd, som genrep inför imorgon. (Ja, jag ska rida träningen). Då surade hon mot ytterskänkeln, stegrade sig så hon knockade mig och gjorde några bocksprång och hoppade runt i galopp mer eller mindre stillastående. Jag höll mig i manen och ramlade inte av. Dessutom hade jag preparerat Annas sadel med lite ”rumpklister”, det var ju tur. Den sadeln är så jäkla hal annars, men blev något bättre med klistret. Däremot har jag förutom klister även fått skavsår i rumpan. Mindre kul. Vadå ovan att rida två hästar om dan och bli helt svettig… haha!

Som tur var hade jag moraliskt stöd i form av min stallvän som red på banan samtidigt, så hon kunde lotsa mig framåt igen och peppa mig att komma tillbaka till ridning igen. Men det var aldrig nån fara direkt, det gick att fatta galopp rätt odramatiskt igen och sen fokusera på att hon verkligen skulle ta ytterskänkeln redan INNAN svängen så jag inte behövde hamna i trubbel igen. Hoppade gjorde hon som en gud. Det var det minsta problemet, som vanligt. Hon var verkligen avrastad sen iallafall, men det var nog välbehövligt med en liten genomkörare idag. Hon är verkigen en häst som måste använda både huvudet och kroppen, annars blir hon tossig. Vissa likheter med Tell alltså. 😉

Telleman fick gå ett lättare joggingpass på banan och jag försökte tänka på min sits och att använda handen så lite som möjligt. Styra ska man göra med vikten och benen, handen får man använda till annat. Han kändes fin och avslappnad. På lördag ska vi på dressyr/WE-träning i Växjö, det ska bli så himla roligt! Jag ska bara överleva hoppningen för Jens på Novalisan först. Men det känns bra, hoppas verkligen vi får till det och att vi slipper fler missöden i kommunikationen nu på ett tag!

Kolla här vad fina de är i hagen, gullisarna!

Tell, fortfarande med en hel del björnpäls kvar som synes.

Novalisan! Om Tell har en räv bakom örat så har hon 25. 😉 Men hon är vääääldigt söt så hon tycker själv att hon kan komma undan med nästan vad som helst. Nästan.