Min tossiga sprätt-kamel

Man skulle kunna göra listan på roliga saker Tell har gjort HUR lång som helst. Här kommer några saker som är så himla TYPISKT honom, haha!

  • Fippla ner saker med munnen. HELA tiden. T ex när man leder ut honom till hagen på morgonen. Då har han garanterat ett senskydd eller spö i munnen och ser oskyldig ut. Om man har tur sniffar han bara på allt och/eller river ner saker. Men ofta vill han smaka också. Antenner på bilar lever också farligt.
  • Snabbt som ögat äta upp grannens exklusiva pelargoner, stallmattes fina planteringar vid ridbanan, julpyntet utanför stallet.. Eller varför inte ta en stor tugga av en tall på en helt vanlig uteritt i skogen?
  • Slicka på bilrutor. (Om jag har tur bara på min egen bil iallafall). En gång när jag åkte hem från en tävling hade jag mulavtryck över halva bilen. Dessutom hade syrran suttit i framsätet med fötterna mot vindrutan, så där var det fotavtryck. Hillbillyekipaget AB!
  • Trots att han är ett extremt flockdjur och leds ut ihop med brorsan Tim, så försöker han gå rakt ut i skogen (själv) VARJE morgon. Trots att han gått i samma hage i stort sett, sen han var liten, så låtsas han alltid att han inte hittar dit och blir väldigt förvånad över att han inte får ge sig av till skogs. Precis som att han skulle våga det. Men det tror han uppenbarligen att han vågar!
  • Full i f-n och pigg som en gnu på morgonkvisten (eller egentligen när som helst under dagen) och man går och leder honom så får han för sig att nafsa i luften, och kommer på i blixtens hastighet att det var FEL. Och kastar sig iväg som ett jehu åt andra hållet. Personen som håller i repet har inte ens hunnit märka nåt, så har han både hittat på fuffens, kommit på att han inte fick, och gett sig själv en reprimand… The one and only sprätt-kamel Tell!!
  • Vara så ivrig att få komma med på aktivitet att han missat att personen som skulle hämta honom bara hunnit öppna den ena tråden i hagen än så länge…
  • Gal högt och ihärdigt som en tupp varje morgon kl 05 tills nån kommer ut och matar honom när man är på ridkurs och har tänkt få sova i frid och ro åtminstone till klockan sju.
  • Matvägrar (kraftfodret) i flera dar när man har försökt ge honom selen i maten en gång i månaden. (Som att nån hade hällt två deciliter salt över hans marängswiss, typ). Till slut äter han upp, men snart är det ju dags igen nästa månad…
  • När det är terrängdags studsar han som en kanin på alla fyra benen hela vägen från parkeringen bort till terrängbanan. Oavsett om det är 200 meter eller två kilometer.. Varje gång. I ren glädjepepp.

IMG_0706

Annonser

Jag uppskattar kommentarer!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s