Kampen fortsätter

Idag har jag börjat med en slags ”paustimme” efter jobbet. Jag har bestämt att då får jag göra vad jag vill innan jag åker bort till stallet. Vila, läsa, eller ut och gå en promenad i bokskogen vid sjön som jag gjorde idag. Regnet strilade ner men det luktade så himla härligt.

Förresten har jag haft nån slags måndags-vrålhunger idag, åt först kött och potatisgratäng till lunch men det räckte tydligen inte för jag höll på att dö av hunger på vägen hem från jobbet och körde in på Max drive-in…

Hur som helst så mådde jag prima sen, så det kan väl vara vettigt att lyssna på sin arma kropp. Den behövde väl rejält med mat idag. Ibland är jag inte direkt hungrig och äter knappt nånting mitt på dagen (fast bra frukost och ett lagat mål mat om dan äter jag dock alltid), ibland är jag vrålhungrig och äter massor. Det är lite upp och ner.

Det slutade regna och blev en helt underbar kväll. Fåglarna kvittrade, det var jättehärligt ute och doftade björk och gräs. Så mysigt! Jag red ut på Nova och den som trodde att hon skulle vara supersnäll fick tji. Hon gjorde inget jättedumt men jag blev galen på hennes huvudflängande så varje gång hon gjorde så fick hon en tillsägelse med den långa dressyrpisken som jag hade beväpnat mig med. Jag släppte INTE kontakten med bettet, det kan hon glömma att hon får bestämma.

  
I galoppen var hon lite tråck och gick inte fram ordentligt, så jag fick hålla i mig med en hand och lägga till pisken flera gånger. Hon är inte så känslig direkt, Tell håller ju på att dö bara han ser ett spö i på 300 meters håll men Nova känner man sig som värsta djurplågaren på. Men det behövs ju för att förstärka hjälpen ibland om de inte tar skänkeln! Då är det ju värre att banka sig helt gul och blå. Jag rider henne inte med sporrar. Vänstergaloppen var piss, tyckte hon och försökte ta höger istället hela tiden. Så den fick hon göra om tills det gick bra. Frustade och var väldigt nöjd med livet, öronen fram hela tiden på den lilla räven. Det är väldigt svårt att säga om det här bara är attityd, eller om det är något som tar emot nånstans (förutom i huvudet) på den lilla donnan. Hon ska få åka med ner till veterinär Staffan snart bara för att kolla igenom henne för säkerhets skull. Men hon verkar inte öm nånstans eller visar nån hälta eller så. Och såna här trotsperioder har hon ju haft förr… det ”roliga” är ju att hon verkar rätt obrydd själv. Hon är vääääldigt cool den här lilla hästen, på gott och ont…

Nu kan man iallafall säga att det står Ida-Nova 1-1 i matchen, hon var väldigt fin på slutet av rundan den lilla fröken. Och jag har sagt till Anna att jag inte vill rida Nova på hoppträningen nu på onsdag. Det känns bra. Faktiskt. Det kommer fler tillfällen.

Telleman verkade lite trött av allt gräsätande när jag tog in honom, men sen travade han ut från stallplan och var jättepigg direkt jag kom upp. Hela ridpasset gick ut på att han skulle coola ner sig och få olika uppgifter så han kunde fokusera på nåt annat än att sprattla, men man blir ändå så glad av att han är vrålpigg och ambitiös. Sprattel-piaff med bocksprång på stället och massor med frustningar lyckades han med idag. Han kan det här med helt nya gångarter han!

  
Tyvärr har jag fått stryka mig från dressyrtävlingen nu till helgen, det är vårt årliga mopperally som vi alltid är med på då. Jag, Matias och 150 gubbar på veteranmopeder, typ. 😉 Och Matias stryper mig om jag är och tävlar då, det här rallyt är ju bara en gång om året. Synd bara att det datumet inte hade kommit ut än när jag anmälde till tävling… suck. Ja ja. Men nu peppar min stallkompis mig att vara med och tävla Working Equitation på VFK helgen efter istället. Det är ju stilterräng och fälttävlan den helgen (Kristi Himmelsfärds) men Tell är ju inte i fälttävlansform än tyvärr så det blir inget med det. Möjligen ska jag med på fälttävlan ändå som hästskötare. Vi får se.

Min havremoppe

Byter havremoppen mot moppen. Röda Bönan heter hon.

Men WE.. tja, vi har ju bara tränat det några gånger och ridit en pay and ride… i skritt.. men det hade kanske varit kul. Om inte annat kommer ju Tell vara den första Greengard-uppfödda hästen som tävlar i WE! Bara en sån sak! Och nån gång ska man väl kunna få en rosett i det också, kanske? Det vore ju nåt med placeringar i både hoppning, dressyr, stilterräng, fälttävlan och WE!

Jag har inte direkt nån ”Bucket list”, det har jag aldrig haft. Ni vet saker man skulle vilja göra nån gång. Jag bara improviserar och ser vad det dyker upp för kul. Så försöker jag hoppa på det jag kan. Så det är lite som en improviserad Bucket List. Men det har funkat väldigt bra hittills! 😉

2 reaktioner på ”Kampen fortsätter

  1. idooooos skriver:

    Åh jag tycker din imporovoserade bucket-list verkar skitkul. Du gör ju jämt en massa skojjiga grejjer!!
    Tell är verkligen en allroundhäst. Fattas bara en inkörning så är han helt komplett. Och tornespel, kanske 😉

  2. Ida Qvarnström skriver:

    Haha, tack! 🙂

    Ja inköring vore jättekul. Jag tror han skulle gilla det, bara han inte försöker sig på med 180-graderskast med rockard efter sig… Fast å andra sidan ser jag framför mig att han skulle klä i skygglappar! 😉 Hahaha!

    Tornerspel vore kul. Skulle inte förvåna mig om han skulle tagga till som tusan och tycka det var lajbans, han tycker ju det mesta i aktivitetsväg är skitkul. Fast som den mötesskygga fjant han är så skulle jag antagligen ligga i backen redan innan man mötts på mitten med lansarna.. hahaha! Fast återigen, de där skygglapparna vore nåt alltså.. hehe 🙂

Jag uppskattar kommentarer!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s