Dressyrpass för fröken Lisa

Det är tur att det finns snälla men stränga dressyrfröknar som kan hjälpa en när man känner att man inte kan rida längre. Tusen tack bästa Lisa!!


Tell tyckte nog också det var skönt att få lite ordning och reda. Visst, han spelar spratt och lyssnar inte alltid som han ska, men shit vad det underlättar när piloten gör rätt. 🙂 Då har han liksom en rimlig chans att också göra rätt.

Jag trodde att det skulle bli blod svett och tårar, och svett blev det visserligen men det gick himla bra hela passet! Till min stora förvåning. Duktig duktig häst.

Efter att jag hade ridit fram i skritt och trav med lite skänkelvikningar i lättridning (som han gjorde bra) tyckte Lisa att jag skulle göra några bakdelsvändningar i skritt. Det var de sämsta bakdelsvändningarna jag nånsin ridit i hela mitt liv tror jag. (Men Lisa tröstade med att även ryttare på jättehög nivå ofta får panik och försöker göra allt på en gång i just bakdelsvädningar). Hur som helst, jag tyckte jag satt på inner sittben, tittade dit jag skulle rida, la om ytterskänkeln och så försökte jag vända för inner tygel. Fast det hände inte så himla mycket, och vi kom inte alls tillbaka på samma linje som där vi var! hahaha… gud så sopigt. Lisa tog in mig på en liten volt och så fick jag vända runt henne. ”Bara vänd”! sa Lisa strängt på sin Göteborgsdialekt. Det tog inte länge så fick jag till det. Och då hade jag plötsligt en yttersida, och kunde rida igen! Jisses så bra. Det var verkligen en AHA-upplevelse. Jag kände ju direkt när det blev rätt. Vilken känsla! (Och jag kände innan hur fel det var också, men jag kunde inte komma på hur jag skulle göra)…

Galoppen fick jag rida på volt idag, han kändes jättefin i vänster varv (märkligt nog) men höger var lite stelare och lite stretigt. Och då börjar ju jag också streta. Hur som helst är jag jättenöjd över att med Lisas hjälp komma till ridning i galoppen (till slut) och att han inte blev stark och drog iväg med mig. Det var snarare så att jag fick rida på lite framåt! 🙂 Härligt.

Sen fick vi rida öppna och sluta, och även om det var lite jobbigare i vänster varv så gick det ändå bra. Och jag kunde sitta ner i traven. Det har bara blivit sprattel när jag har försökt det själv på sistoe och jag har fått gå över till att rida lätt igen… men det är nåt med Anna-Karins ridhus. 😉 Och med Lisa. Sååå härligt!!! Fick beröm för att jag hade en bra hand idag och trevlig sits, och det har jag ju också när Telleskrälle går som han ska! Då blir allt lätt. Då kan man ju rida! Lisa tyckte att det var ett av våra bästa pass, ”det var ju lektion hela tiden idag”! sa hon. Hahaha! Jupp, med min sprattelpelle kan det ibland bli kaoshantering ett tag och sen lektion igen.. men inte idag! Bästa bästa häst. Och bästa Lisa!! ❤


Glada, nöjda och svettiga åkte Tell och jag hem. Sen sadlade jag Nova och red ut i skogen, det var varmt och härligt. Hon skötte sig helt okej. Inte som kanonritten i måndags iofs, men klart godkänt. Efteråt kollade jag på hoppträningen hemma på vår bana och ser fram emot att vara med nästa gång med Tell! 🙂 Nu har tyvärr knotten kommit så jag fick ge upp efter ett tag. Sånt är ju klart värre för åskådare än om man rider själv… Novas matte Anna är utsläppt från sjukhuset nu till allas stora glädje så hon kom också och tittade, och klappade sin häst såklart. Finfint! Men nu efter sisådär sju timmars hästeri måste jag äta nåt och lägga mig lite i soffan tror jag!

Annonser

2 reaktioner på ”Dressyrpass för fröken Lisa

Jag uppskattar kommentarer!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s