Racerludd

Jag är så himla glad att jag inte är musiker! Jag älskar musik, men jag hade aldrig orkat hålla på med det på heltid. Jag tror att mina föräldrar säkert fortfarande hoppas att jag ska bli musiker (eller iallafall gå musikhögskolan, jag som är så musikalisk) men det kommer aldrig att hända. Jag har för dåliga show-nerver, och jag har ingen lust att sätta betyg på barn heller. Dessutom tror jag det hade dödat mitt näst största intresse (ungefär lika stort som hästintresset) att jobba med det!

Idag har vi uppträtt med min a-capella-grupp About Sally. Här hemma i Åryd, så jag behövde inte köra en massa mil den här gången. Men ändå, vilken urladdning det är att uppträda.. Även om vi gjorde två gig i torsdags och det ”sitter i” så att säga, så är jag ändå helt slut. Det är nog de andra också. Det tar ju dessutom hela dan. Man ses på morgonen och repar, riggar utrustningen (vi var tvungna att ha mickar eftersom det var utomhus), bär högtalare och mixerbord och håller på. Äter lunch, repar lite till, sjunger själva giget (nio låtar utantill), riggar ner, fikar och bestämmer nästa reptillfälle… och typ däckar. Det är lite som att rida fälttävlan. Eller att memorera nio helt olika as-svåra dressyrprogram och rida dem efter varann… 😉

Jag kände mig ändå rätt nöjd med dagen. Förutom att jag inte hade ridit. Så det var bara att ta sig samman och åka ut till stallet på kvällen. Som tur är var Tell jättepeppad på aktivitet och kom och mötte mig och gnäggade glatt i hagen, så då blev jag också lite piggare. 🙂 Jag tog fram hackamoret och hoppsadeln och hade tänkt mig en lagom tur i skogen och lite på banan. Tell höll på att dö av lycka. Racerluddet, jippie!!! Han laddade redan i stallet. Så det var viss oenighet om hastigheten under ridpasset kan jag säga, men när jag kom på tricket att lägga volter, svänga, och allmänt överraska det peppade djuret så fick jag in bakbenen och upp nosen. (Före det hade han bakbenen i grannsocknen och låg på som en oljad blixt).

Jag tror att han eventuellt har blivit lite smalare nu iallafall. Kanske var därför han var så pigg. Han är inte lika flåsig längre iallafall, så nåt måste ju ändå ha gått framåt. Försöker jag intala mig.

Hoppas jag inte håller på att bli sjuk, jag känner mig inte helt kry. Men jag är nog bara utmattad efter att ha uppträtt tre gånger den här veckan. Känns lite som att jag fortfarande väntar på att min semester ska börja. Även om jag är ledig så är jag så sjukt trött! Jag får sluta göra så mycket, det är nog ett säkert kort. Nån får snart binda fast mig i hängmattan med en bag in box upphängd i ett träd!!

Annonser

En reaktion på ”Racerludd

Jag uppskattar kommentarer!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s