Love you pony

Det är inte så lätt det här med hästar.. Särskilt inte när de varit skadade. Man kommer alltid oroa sig att det ska komma tillbaka. I mitt fall oroar jag mig även för att inte rida tillräckligt bra, eftersom veterinären har sagt att det är viktigt att min häst verkligen jobbar ordentligt när han rids. Jag måste alltså inte bara träna honom allsidigt, uppbyggande och väl avvägt, jag måste även göra det bra. Hela tiden. Så jag verkligen bygger upp, och inte bryter ner. Hej ångest!

Jag som alltså ska göra detta är verkligen inget proffs, jag är en lite halvotränad och ostrukturerad men ambitiös hobbyryttare.

Jag är ingen stålkvinna, jag gör så gott jag kan. Ibland orkar jag visserligen inte göra riktigt så gott jag kan, men nästan alltid. Och jag älskar min häst över allt annat. 

Vi högtryckstvättade andra halvan av stallet idag. Jag var där kl 10 och kom hem 18.30. Red ett pass på banan när jag var helt slut i kroppen efter allt vattensopande. Det gick så sjukt dåligt med ridningen (vilket vem som helst hade kunnat räkna ut) och jag tänkte bara hemska tankar om att Tell är så tjock och kommer bli skadad bara av det, jag rider så dåligt, och det här sprattlandet han höll på med var säkert ett tecken på att han hade ont i bakknät igen.

Jag skrittade ett tag och höll på att börja gråta när jag kom att tänka på ponnylektionen jag hade sett lite av tidigare på dagen. En pigg ponny ville springa lite väl fort och instruktören sa ”skritta några steg, sen travar du igen. Direkt han vill börja bestämma tempot så saktar du av. Det är du som bestämmer tempot, inte han”. (Detta var en liten pigg ponny som även kunde tvärvända ibland så ryttaren fick även rådet att trampa ner hälarna. At all times. Behöver jag säga att jag såg stora likheter med en viss stor brun tjock ponny vid namn Tell)?? 😁

Hursomhelst, ponnyrådet fungerade utmärkt även på min ponny och han gick så bra efter ett osagt antal övergångar. Mjuk och fin, ut till yttertygeln i båda varv som ingenting. Bara dansade fram. Plötsligt hade jag hästen i sits och skänkel och inte i handen (som fallet tidigare var). Jag höll på att börja gråta igen. 

Känslomänniskor borde inte få ha häst. Eller så är det just därför vi har häst.. För att vi är känslomänniskor.. 😊

  

Annonser

3 reaktioner på ”Love you pony

  1. Söta du. Klart du gör det bästa du kan för Tell ❤️ Tvekar jag inte en sekund på. Men jag förstår din oro & dina tankar.
    Förstå om min veterinär hade sagt något liknande till mig, att Pantis måste jobba rätt hela tiden, hon som inte har jobbat en enda gång sedan jag köpte henne 🙈 då skulle vi snacka press.
    Men vilken tur att det släppte under ridpasset. Jag har faktiskt fått ett par aha-upplevelser av skritten bara på dom två senaste lektionerna för Elin.
    Då har vi skrittat mycket. Annars har jag mest tyckt skritten var onödig & gått på traven. Och just där blir då Pantis springig & stark & jag har ingen chans att få fatt henne.
    Men i skritten så hinner man ju med, liksom. Och kan sätta en ram på en gång av ridpasset. Skritta jättelångsamt på böjt spår verkar funka jättebra på Pantis. Hon börjar direkt fundera & tugga på bettet & söker efter vad jag vill & vart hon ska vara. Sen fortsätter man så med övergångar till trav. Precis som du skrev så är ju övergångar sjukt nyttiga. Men även dom har jag velat hoppa över just för dom brukar gå dåligt. Ja, dom första 7, men sen blir dom ju bättre & bättre. Åh jag är sjukt taggad att träna dressyr nu 🙈
    Hihi.
    Kram på dig 😘

Jag uppskattar kommentarer!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s