Huvudvärkskaos

I fredags eftermiddag fick jag så kopiöst ont i huvudet. Jag har nästan aldrig ont i huvudet, så jag tog en huvudvärkstablett och tänkte att det nog skulle gå över.

Det var en envis förbenad huvudvärk, den har fortfarande inte riktigt gått över fast det nu är söndag eftermiddag och jag vet inte hur många ipren och alvedon jag har provat med, samt red bull, kaffe, cola… Jag har hankat mig fram ändå och jobbat, repat med bandet, varit på ölfestival i Karlskrona och ridit. Fast allt blir ju ganska jobbigt om det känns som tusen knivar in i huvudet.

Det spelar ju ingen roll vad det är; om jag är sjuk, har fått migrän plötsligt såhär i 36-årsåldern, eller om jag helt enkelt är för trött och min kropp säger åt mig att ta det lugnt. Lösningen är ju densamma, det vill säga vila. Så det gör jag nu. (Jag vilade i fredags och i lördags också, i 30 min här och där fick jag gå och lägga mig). I natt har jag sovit 13 timmar. I går natt sov jag säkert 10 timmar, det är helt sjukt vad jag kan sova alltså.

Hur som helst. Tell hade ju vilat tors och fre och igår hade jag inte heller tänkt rida egentligen, på grund av den här fruktansvärda huvudvärken. Men han var pigg och vild som en gnu och jag kände att han verkligen måste bli rastad, om än i lugn skala. Så jag hängde med ut på en lugn tur. Det var bara det att det inte blev så lugnt, på slutet av turen fick Tell nån slags sprattel-anfall samtidigt som han frustade 200 gånger. Sånt är jag ju ganska van vid, men det är svårt att reda ut med 1000 knivar i huvudet. Jag ångrade bittert att jag red på Hackamore. Det går bra så länge det går bra, men går det dåligt så har jag verkligen INGET att sätta emot den lille sprätten Tell. Suck. Så där stod han och galopperade på stället, kastade sig åt olika håll och reste sig. Fick fram honom till slut och vi kom hem. Då är ju det normala att man får göra om det som gick dåligt fast på banan istället, men jag var SÅ nära att skita i det och gå in. Jag hade verkligen INGEN ork. Och mitt huvud höll på att sprängas.

Jag hamnade i ett väldigt uselt läge där jag inte var säker på att jag skulle fixa att reda ut det, och jag VET att man inte ska rida om man inte klarar att reda ut vad som än dyker upp. Det kan ju gå strålande, eller så gör det inte det. Och då behöver man både mentala och fysiska krafter för att reda ut det. Det hade inte jag igår. Jag ville verkligen inte. Jag ville gå in. Men jag kämpade på i 10 minuter på banan och gjorde övergångar trots att Tell gav blanka fan i hacket. Och mig. Men när han till slut hade gett sig och hade bakbenen under sig igen och trampade på fint i trav och galopp och gjorde åtminstone någorlunda bra övergångar så avslutade jag.

Tell såg väldigt nöjd och glad ut efter passet och hade såklart ingen aning om att jag hade lust att sälja honom till närmsta cirkus, alternativt börja knarka. Jag klappade honom, släppte ut honom i hagen igen och åkte raka vägen hem och lade mig.

Idag är planen att göra INGENTING. Om jag inte orkar rida, så ska jag fan i mig inte rida. Jag vill inte hamna i moment 22 igen.

crazyhorse

Annonser

2 reaktioner på ”Huvudvärkskaos

Jag uppskattar kommentarer!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s