Ut i skogen med två fjantpållar

Jag jagade på flyttteamet idag så det skulle gå undan, jag ville ju ut och rida i skogen medans det var ljust! 😀

Det hann jag också! Var i stallet kl 14. Det har regnat isblask hela dagen, och det var lite halvsvårt att få in Tell (eller någon häst överhuvudtaget) eftersom alla fyra killarna typ hoppade upp i knät på mig samtidigt och skrek ”ta mej ta mej ta mej”!!! Något svårt att få in fyra hästar i en och samma grimma, trots att de försökte rymmas allihopa. 😉 Dessutom hade alla fyra blöta öron och ville hemskt gärna in, men ville inte ha nån grimma i närheten av de blöta öronen. Suck. Lyckades få in dem till slut efter några djupa andetag och modell enormt stor grimma som verkligen INTE skulle nudda deras blöta öron. Det lovade jag dyrt och heligt. Sen kunde alla andas ut. Alla klarade sig, och de blöta öronen också.

Agneta och jag red ut på Taleya och Tell, redan ut från stallplanen började Taleya fjanta och guppa och skulle inte gå. Det lät iofs konstigt vid en frigolitplatta som regnet smattrade mot, det håller jag med henne om. Tell fick vara föredöme och gick (faktiskt) när jag sa gå. Så vi kom ut på vår runda, inne i skogen var det inte alls lika äckligt väder utan väldigt skönt faktiskt. Det slutade blåsa och kändes inte alls så kallt.

Sen gick det bra en bit, tills vi kom till en vit skylt som INTE brukar stå där. Då freakade båda fjantpållarna ur och ville hem. Reste sig, ryggade, vände osv. Allmänt psykbryt på båda två. Jag ryggade Tell (fast åt det hållet vi skulle alltså), provade vända åt rätt håll men det gick inte, ryggade lite till, han reste sig och var sur, men frustade och gav sig till slut. Då funkade det att vända nosen framåt igen, och sen var det inga problem. Taleya var spänd som en fjäder och Agneta tyckte det kändes som att hon bara satt på sadeln och hade ingen häst framför sig och inte bakom heller. Hahaha! Men nu gick de iallafall.

Sen gick det bättre som tur var och vi tog oss runt på fina grusvägar i både trav och galopp. Då fick Tell vara först, och det gick faktiskt utmärkt. De här två är ju onekligen stallets två fjantigaste djur, men ändå rätt kul att vi faktiskt KAN rida ut med de här två tillsammans! (De är extra fjantiga när de inte fått gå ut i skogen i dagsljus på en vecka också, såklart. Då är allt jeeeeeeeetespännande och läskigt). Men det är ju som det är. Vi har alltid som plan att reder vi inte ut det så hoppar vi av och går en bit. Nu behövdes inte det idag som tur var. Mot slutet av turen fälldes periskopen ner och radarn gick ner på viloläge. Skönt. Härligt att få till den här turen ändå, gud vad det behövs för både hästar och ryttare att få komma ut och galoppa lite när det är LJUST!

Roligt också att Tell den lille fjanten faktiskt kan vara till NÅGON hjälp för andra ibland, tänk så mycket draghjälp vi har fått av andra ekipage genom åren..hehe.. även om han inte är helt pålitlig i alla tillfällen så är det ju ändå väldigt mycket bättre nuförtiden än vad det har varit.

Vi var något blöta när vi kom hem, men varma och glada. Då får man bli torkad, äta hö och mysa i boxen. Och träna lite tricks och få godis som belöning. Imorgon ska vi ut på tur igen, då kommer det nog inte bli lika tramsigt får vi hoppas.

IMG_8119.JPG

Men matte, jag var ju GANSKA modig hest idag? Tycker du inte? Godis! Jag förtjänar godis! 🙂 

 

Jag uppskattar kommentarer!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s