Gårdagens terrängskuttande

Så. Nu har jag sovit en väldigt god natts sömn och sitter här med JORDENS träningsvärk. Det var fart på fläsket igår, jo jag tackar.. 😉

Vi sprang i snön med Tellepelle igår, och han var inte ett dugg halt. Så det var ju skönt. Ändå åkte jag verkligen till träningen med en klump både i magen och i halsen, fick säga hejdå till älskade syster Anna precis innan. Så tråkigt att hon inte kunde hänga med, mitt och Tells bästa och största fan! ❤ Men folk måste tydligen åka hem nån gång. Mitt i allt. Det har hur som helst varit jättemysigt att ha så mycket familj och vänner här i jul, även om det är väldigt tråkigt när de åker hem! Vi får ju ses snart igen hoppas jag.

Tell och jag fick sällskap av gulliga Ida S, så roligt att ha med sig nån! Filmarproffset dessutom! Så kul att Ida har varit med från allra första början, både på vår första träning och första riktiga stilterräng-tävlingen. 🙂

Det var ju såklart fantastiskt att vi kom iväg överhuvudtaget, det hade jag nästan inte räknat med. Väl på plats var jag väl inte jättenöjd med min ridning, och det tror jag berodde på dels att jag är ringrostig och fet efter julen, har knappt hoppat alls på evigheter, och att jag var lite i mental obalans eftersom jag varit så orolig för Tell (och ledsen för att syrran åkte hem). Men vi gjorde vårt bästa, och hade riktigt kul!

Tell var taggad till tusen och ville INTE bromsa och ta det lugnt. Ändå tog vi oss runt med hedern i behåll, men på ett ställe bara stack han med mig så jag inte hann bromsa, då halkade han i en sväng och jag fick typ HJÄRTATTACK av oro. Men det verkar ha gått bra. Vildpelle!!

Note to self: Jobba vidare på att få honom rund och avspänd i markarbetet, så han inte faller isär i galoppen. Mjuka bakben. Jag måste också låta honom ”hoppa klart” sprången även om han är pigg som en gnu så jag inte börjar bromsa i luften. Ta halvhalter rakt fram så att jag kan ”gasa ur rondellen” och lägga om ytterskänkeln och styra med benen, inte bromsa mitt i en sväng. Rida mjukt så det inte blir ”fram och tillbaka-ridning”. Detta kräver att JAG håller mig lugn i båten och inte använder för starka hjälper av misstag. (Typiskt mig när jag inte hoppat på ett tag. Blir asnervös och taggad jag också och fläskar iväg honom eller sitter och håller och håller).. Det är en känslig och pigg rackare jag har. Jag borde inte haft sporrar på mig även om de var jättesmå och runda, jag kunde knappt nudda honom. Men ändå, vilken härlig känsla det är. GUD som han sög mot alla hinder. Det var bara att sikta in honom så han förstod VILKET hinder han skulle hoppa så klippte han allt lätt som en plätt. Underbara älskade häst.

Inomhusterräng i Körningsven 16-01-03 from Ida Qvarnström on Vimeo.

Här är en liten ihopklippt film! På slutet hoppar vi bana. Woho! 🙂

PS. Linda är aktiv hon, Hippson har skrivit ett jättebra referat från en annan inomhusterräng-träning/clinic hon höll nyligen uppe i Rimbo. Läs det här vettja! Mkt bra och klokt! Kan verkligen rekommendera att träna för henne om ni får chansen. 

 

 

Annonser

5 reaktioner på ”Gårdagens terrängskuttande

  1. Men så kul att se! Tycker det såg jättetrevligt & rytmiskt ut. Ni ser väldigt samspelta ut! Syns att Tell älskar att hoppa! ❤️
    Förstår känslan när dom nära & kära åker hem. Tomheten. Usch. Men snart kommer jag ner & hälsar på! Kram på er duktiga ekipaget!

Jag uppskattar kommentarer!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s