Intervju med Tell (also known as racerlaman från Småland)

Ida: Jaha djur, ikväll skulle vi ju ner till ridhuset och springa fint. Med barbackapadden var det tänkt, så jag kunde träna min sits i lugn och ro och slippa frysa arslet av mig. Men du hade tänkt annat, din sprätt?

Tell: Vadå, nu förstår jag faktiskt inte vad du menar. Fast ridhus är ju ändå tråååååkigt, så det var ju bra att det inte blev det! Och du frös väl ändå inte, höhöhö?

Ida: Jo, alltså jag var ju lite förvirrad och trodde det var nåt annat än torsdag idag, men det visade sig ju när vi kom ner till ridhuset att det var torsdag. För det var stängt. Så då fick vi rida vidare. I skritt. VAR DET TÄNKT. Och nej jag frös INTE. Det får man ju ge dig iallafall.

Tell: Wohohohohooooooo!!!!!

Ida: Ja, alltså, kära läsare. Där satt jag på min barbackapadd och undrade vad jag hade gett mig in på. Det var liksom en vild, sprattlande, bockande, galen racerlama där under mig och inte alls en beskedlig och trevlig häst som skrittade snällt framåt med öronen spikade i rätt riktning. Eller ja, öronen var kanske framåt när jag tänker efter. Jag hade de ju 1 cm framför mitt huvud så det borde jag ju ha sett.

Tell: Det var fnöh överallt! Och det trillade ner mera fnöh från himlen och jag var så glad och det var fnöh-högar överallt som var jetespennande och nåt litet bocksprång får man väl bjuda på? Vadå hur dålig balans har du? Skyll dig själv om du sitter på mig, du hade ju kunnat släppa mig LÖS!! WOhooo!!!

Ida: Ja alltså jag övervägde att hoppa av men då hade jag tappat dig och du hade galopperat hem din räv, så jag fick inviga handtaget på barbackapadden. Tack. Gode. Gud. För det.

Tell: Wohohohoooooo!!!!

Ida: Ja, din ohängda sprätt, man kan ju tro att du inte blivit motionerad alls den senaste månaden. Är det EN vilodag som gör detta så blir det banne mig ingenting mera av den varan. Du ska aktiveras, därmed basta. Dessutom har jag minsann fått rapporter om att du attackerar stackars lilla Sonic i hagen och lyfter upp honom i täcket med tänderna din BEST.

Tell: Jaså den lille skiten. Jag menar, nej jag är så snäll så snäll mot honom! Vad har du fått det ifrån? Han kan ju inte rå för att han är en liten ski…. vit menar jag. Ponny.

Ida: Nu avrundar vi den här intervjun och går och lägger oss. Fast nu är alla hästarna tokiga i stallet på grund av att Henrik plogar utanför. Suck. Det är tyvärr fler än en som är extremt vinterpigga.. Giv mig styrka. TUR att det är hoppkurs i helgen så en och annan pigg sprätt får lite att göra!! Av vettig natur alltså.

Ajöken!

Annonser

3 reaktioner på ”Intervju med Tell (also known as racerlaman från Småland)

  1. Haha tackar 🙂 Ja den lille bråkar ju också ibland och viftar med sina små framben och guppar med rumpan men det är helt klart Tell den räven som sätter igång! Fulingen! Tom biter Tell och så ger Tell igen på Sonic… sjysst… valack-fjantar!

Jag uppskattar kommentarer!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s