Jag orkar inte med mörkret, och jag saknar Tells glada peppade uppsyn med öronen framåt! 

Idag beslutade jag mig för att ta mig ut till stallet i dagsljus, och bara leka och busa med den lille surpellen. Det var en utmärkt idé. 

Vi gick ner till ridhuset i strålande sol för att träna lite frihetsdressyr. Tyvärr var det fler folk i ridhuset så jag fick ha honom i grimskaft. Men han var så gott som ”lös” ändå i och med att han följde mig så fint, så jag behövde aldrig ha linan sträckt. Fina killen. 

Han är så rolig för han berättar själv när han varit duktig och gnäggar högt mot mig efter godis!  😂💖😊💕