Rid inte om du inte kan rida ordentligt

Idag har jag träningsvärken från helvetet, pga skottade paddex (grus) i 2,5 h på ridbanan igår. (Den ska äntligen få staket, så detta var lite förarbete vi hjälptes åt med). 

Skönt att man är så vältränad. (GAAAAAAH). Alltså, jag är jävligt stark om jag får säga det själv. Lite vadderad bara utanpå musklerna. Och bättre kondis kan man ju ha. Men hugga i kan jag. Och det gör jag. Och sen får jag ångra mig i flera dar.

Nåväl. Jag linkade omkring i affärn idag (min ideella helg) som en stel gammal gumma i fem timmar och sen skulle jag åka och rida. Alltså, jag kom knappt upp på hästen. Som tur var var han jättetrött och seg efter att ha solat och ÄTIT hela dagen (ny hösilagebal, suck). Så han stod blick stilla och däst i sin tjocka vinterpäls medans jag försökte kravla mig upp. (Tänkte först rida med barbackapadd men insåg att jag var ungefär lika smidig som ett kylskåp så jag ändrade mig). Tantpall och dressyrsadel tack. Jag kan svinga mig upp ungdomligt och vigt barbacka en annan dag! 😉

IMG_8933
Varsågoda. En helt störd bild på oss. Men fint väder har vi! 😉

Ridpasset i solen var jättehärligt, förutom att min arma röv, min rygg och mina ben var helt ur funktion. Tell tyckte det var underbart. Nånstans en bit in i passet insåg jag att jag fick skylla mig själv, nu fick jag faan börja använda musklerna även fast det gjorde ont. Rid inte om du inte kan rida!! Säger jag bara. Skit i att rida i så fall.. men nu satt jag ju där så det var inget att göra.

Det gick faktiskt ändå rätt bra (förutom en sprattelattack och lite fjantande i den så kallade skritten) och jag glömde bort att allt gjorde ont efter ett tag. I vänstergaloppen blev det dock helt ajöss, så jag gick ner till trav igen och fick kontroll där. Sen lurade jag Tell (och mig själv) genom att rida studsen på banan. De var på sockerbitar på högkant, så ca 60 cm. Det blev lite studs i rumpan i dressyrsadel kan jag säga. Shit vad han hoppade. AAAAAAAJ!!!! Men, hästen kom loss och jag kom till ridning. Sen jäklar var han framför skänkeln. Fina killen.

Jag måste hela tiden tänka på att jag sitter på bakbenen och rider på MITTEN av hästen. Så jag inte har helt rak häst och böjer honom i halsen… När det går dåligt är det alltid som att jag hänger framme vid öronen och tittar på Tells öron och försöker rida med händerna. Kul. Man kan säga att en självbärig häst som går fram för skänkeln är rätt långt borta då. Men tittar jag upp, sitter stilla med handen, styr bogarna och rider bakifrån och fram känns ju allt lätt som en plätt. Utom skritten. Den är fortfarande fasansfull. Tell sprattlar och jag driver och blir sur. Tränar-Anna får hjälpa oss med det på torsdag tänker jag. Skiter i skritten så länge. Möjligtvis kan jag träna på den på slutet av ett pass när han redan är framme och lite trött. Annars är det helt omöjligt.

Förresten ska jag åka på hingstvisning i Tullstorp med ett gäng vänner (eller rättare sagt en hel busslast med härliga nördar från Kronobergs varmblodsförening) den 2:a april. Ska bli så roligt! Mvh avelstanten. Matias uttyck när han hörde talas om detta: Vad ska du med en HINGST till?? 

Annonser

Jag uppskattar kommentarer!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s