Why we are doing this

En tävlingsdag på underbara ridklubben Udden i strålande sol, och man dessutom går och blir TVÅA och får pris och rosetter och alltihopa, då är det inte svårt att förstå varför man håller på med fälttävlan!! 😀

Det låter kanske lite förmätet nu när det gick så bra, men jag hade verkligen varit SÅ nöjd ändå idag även utan placering! Placering hade jag verkligen inte väntat mig. Men – i fälttävlan kan ju verkligen allting hända, så uppenbarligen kan man (iallafall ibland) komma tvåa även om man gör en halvbra dressyr, har ett ner i hoppningen och sen sätter en prickfri terräng. It ain´t over ´til it´s over! 

IMG_6551.JPG
Tell och jag skrittar runt terrängbanan

Jag önskar så mycket så det är löjligt att nån har fotat eller filmat mig och Tell idag, men jag är inte helt säker på det tyvärr. Vi åkte dit själva men fick hjälp av snälla människor på plats. Jag har verkligen ingen aning om det var nån fotograf där. Nåja det lär väl visa sig om det dyker upp några bilder. Nu till the action:

Dressyren. Jag red fram i en timme ca inklusive en ordentlig framskrittning. SVINvarmt i ridhuset, man höll typ på att dö. Min energiska lama var väldigt energisk ändå, fast hyfsat ridbar och kändes fin och ganska mjuk. Jag är faktiskt nöjd med det vi gjorde på banan även om vi kan få ännu bättre procent. (Håller helt med domaren om alla betyg, tycker det var bra dömt). Vi fick ihop 64,5%. Det var ett härligt ”fall framåt” denna tävling, jag kunde rida framåt fast han blev spänd och taggad. Woho! SÅ glad för det! Ibland är det ju som förgjort när han spänner till, då blir jag också spänd och kommer inte till ridning. Nu hämtade vi upp oss bra igen efter något moment här och där där han spände till, egentligen är det mest skritten och halterna (ähum) som vi måste träna vidare på. Men jag tror det också blir lättare när han blir mer och mer avspänd och genomsläpplig i allmänhet. Vi är inte helt där än, men som sagt, jag är ändå nöjd med tanke på att det gått så jäkla dåligt i dressyren på sistone. Fina fina häst! Fick många sjuor, en del 6,5:or och så en 5:a på min dåliga halt… Kul att domaren skrev ”FLOTT HÄST” med stora bokstäver och att jag fick en 7:a på min sits! Tackar tackar 🙂

Efter dressyren slängde jag av sadeln och veterinärbesiktade min svettiga häst (som naturligtvis satt vinterpäls redan), inga problem där. Sen iväg till hoppningen, tog tre skutt på framridningen och sen var det dags. (Direkt efter hoppningen var jag tvungen att skritta terrängbanan om jag skulle hinna med det, så därför den hastiga besiktningen mitt i allt. Glad att min plan funkade, blev super med hela upplägget).

IMG_6552
Galet fint på Udden

Hoppningen tyckte jag vi gjorde rätt så bra, jag tänkte på att galoppera på i svängarna och då stämmer ju alla anridningar fint. Tyvärr fick vi ett onödigt pet på ett räcke, jag var så säker på att vi låg bra och skulle få en ”bra träff” så jag slappnade nog av lite, och då åkte den bommen ner. Tell är inte så impad av 90-hinder, han hoppar mycket bättre på 100 och uppåt… Så det var ju skit. Men det var ändå en rätt trevlig runda och INGA tidsfel den här gången!! 😉

Nu till det roligaste. TERRÄNGEN. Jag hade ju inga tankar på placering överhuvudtaget eftersom det var så många duktiga ryttare med som hade en miljon procent i dressyren och felfri hoppning med sig. Så jag bara taggade för att sätta en grym runda och ha riktigt kul!! Och det hade vi. Dock var jag jättenervös över att detta ändå var den första fälttävlan jag rider på Udden, då är det två fält med hinder och inte bara ett som det är på stilterrängen. Massa nya hinder var med som vi inte har hoppat, särskilt de första tre hindrena och sista hindret tyckte jag var skitläskiga. (Sista hindret var en vit steeplehäck med ris ovanför som var bortåt från framridningen, var helt säker på att jag skulle trilla av där). Men när starten väl gick bara red jag, och Tell spettade på och spetsade öronen. Det var verkligen INGA problem med nåt. Plattan i mattan!!

IMG_5323.JPG
Uppdatering: Fotocarro lyckades fånga oss på bild! TACK!

 

Bibbi sa efteråt att det var en kanonfin runda och att jag verkligen ”satt i förarsätet” ! Roligt att höra. Jodå, nuru häst gör man som matte säger! Och det gjorde han. 🙂 Han stod emot lite mot halvcoffin och även ner mot vattenhindret (som det var mycket mer vatten nu än i fredags) men då var jag snabb på med skänkeln. Försökte smacka på ett ställe men det lät inget för jag var så torr i munnen, hahahahaha! Tur att benen fungerade iallafall! 😀

IMG_6557
Underbara Udden. Ingen bild på mig, vi hoppade det till vänster, men här en liten duktig ponnyrumpa iallafall!

Vi kom i mål felfria på hinder och inom tiden. Han gick verkligen som på räls. Jag var så HIMLA glad och ville anmäla mig till nästa fälttävlan på studs. Det är så den här sporten funkar. Innan är man så nervös så man nästan dör, sen direkt efter är man så glad och är så adrenalinfylld så man gör vad som helst för att få göra om det. 😀 Inklusive lovar Linda Algotsson att jag ska rida 100-klassen nästa gång i oktober. 😛 Gulp…

IMG_6560.JPG

Det var ju såklart skitkul att vi blev tvåa, fick jättefina ridstrumpor från Animo bland annat i pris. Jag är så himla glad för vår träningskompis Annas skull och hennes coola skäck Rutan – de kom fyra! Deras första placering någonsin, jag var nästan ännu mer glad för hennes skull än min! Vet hur stort sånt känns. Och de har tränat SÅ hårt. Så roligt när det lönar sig! 🙂 Vår veterinär Staffan var också med på en jättefin sexåring, han kom efter mig i listan. Vann över veterinären, det ni! 😉 Hehe. Det var jättekul att träffa honom, han är så glad över att se Tell så fin och fräsch också. Hoppas det håller i sig. Jag borde skicka ett tackkort till Staffan. Och till många fler iofs.. ❤

IMG_0896
Tell, mycket nöjd med sig själv, men ännu nöjdare när han fick gå ut i solen och mumsa gräs hemma med brorsorna. Tack älskade häst för allt kul vi får göra tillsammans!

Det var det äventyret, hopp i säng! Nu kommer jag sova gott.. 🙂

 

 

 

Annonser

5 reaktioner på ”Why we are doing this

  1. Åh så stort GRATTIS till er!
    Nu längtar jag till nästa helg när jag ska till Hofors (även om jag är skitnervös för coffin..)
    Sedan är det ju jobbigt med dressyren. Att den är så viktig, och att det känns så hopplöst. Och i Hofors är det alltid snåla, stränga domare. Har ju aldrig fått över 50% där på tre försök. Men men, skam den som ger sig..

    1. Tack söta du! ❤ Det är skitlurigt det där när man så gärna VILL att det ska gå bra. Idag var det nästan bra att jag liksom "visste" att det var så duktiga ryttare med som kommer få typ 80% i dressyren om inget oväntat händer. Hade som sagt verkligen ingen tanke på placering… (även om jag vet att SÅ lätt är det inte att få till det i alla tre moment)! Man får försöka gå in i sin bubbla och försöka påverka det man kan rå över själv. Klart ni kan komma över 50%, rid som att du VET att ni kommer klara det! Rätt som det är är ni över 60 också ska du se! Jag tycker också dressyren är det värsta, och då kämpar vi ju ändå inte på lika hårt som ni! Vet verkligen hur det där känns. Ska hålla tummarna jättehårt för er, ni är verkligen värda att det går bra! 😀 Coffin har ni ju tränat på nu, lita på Pantis och visa att du finns där för henne så kommer hon hoppa och lita på dig! ❤ Heja heja!

Jag uppskattar kommentarer!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s