Att själv vara i balans

Jag har många människor i min närhet som mår dåligt av stress, har ångest osv. Själv är jag väl ingen harmoniskt kvittrande lärka varenda dag heller precis, men jag tycker om att skriva. Jag skriver både om jag mår bra och om jag mår dåligt. 

Jag har alltid skrivit, hela mitt liv. Jag har nog närmare 100 dagböcker i en låda i förrådet som jag ständigt är orolig ska hamna i fel händer. 😉 Mina dagböcker handlar (förutom när jag var liten) till nästan 100% bara om skit och elände, för det är då jag behöver skriva av mig. Hahaha! Så ni kan ju förstå att jag är orolig över om nån skulle komma över dem någon gång. De måste i så fall tro att jag är helt knäpp, galen OCH ständigt deprimerad. (De två första stämmer väl iofs).

Jag, sex år. Började skriva dagbok så fort jag lärt mig skriva. Det gör jag fortfarande, 31 år senare.


Det där är ganska intressant om man tänker på dagens uppkopplade liv och allas perfekta liv på facebook och instagram osv. Man ”stage:ar” sitt liv vare sig man vill eller inte. Det är själva premissen för att vara med där (åt båda hållen menar jag, man mår ju själv bra av att lägga upp positiva saker). Prova själv att skriva nåt riktigt allvarligt på facebook, det är inte många som skriver nån kommentar (och trycka på ”like” kan man ju inte göra på hemska saker, herregud). Men lägg upp en bild på en gullig katt eller en fin naturbild och man får HUR många likes och kommentarer som helst. (Sen beror det såklart på om man har verkliga vänner på FB, och hur narcissistisk man själv är som person. Och en del andra saker som spelar in. Får jag väl bara tillägga så detta inte blir alldeles för generaliserande. Men nu gör jag ju en slags allmän trendspaning här, så bear with me!)

Nyhetsflödet är en annan sak, där är det ju till 99% BARA elände. (Jag är medie- och kommunikationsvetare, men jag ska inte plåga er här med att berätta om medielogiken och andra såna saker).

Vi kan bara konstatera att vi på sociala medier till största delen översköjs av happy happy-bilder och i vår omvärld/medieflödet får ångest bara över att se allt elände och inte heller alltid få det i nåt sammanhang, ingen chans att kunna göra nåt. Bara kunna observera alla hemskheter och se på.

VAR tar då allt vägen, alla viktiga frågor om livet, balansen med allt, relationer… osv? Vad gör det här med oss? Ja, det är väl olika. Men jag tror att många mår dåligt för att de inte ser att det här är ett system, allt bara rullar på, dessutom med en hel HÖG med prestationskrav på en själv som individ. För det är ett sånt samhälle vi lever i (även om det är sjukt). Läs t ex Nina Björks ”Lyckliga i alla sina dagar”, eller ”Nextopia” av Micael Dahlén om ni är intresserade av de här frågorna och förstå lite mer, sätta in det i ett sammanhang.

Jag tror att alla har olika sätt att ta hand om sig själv och varandra, se till att vi mår bra. Det är väl ingen som VILL må dåligt, varken i det här samhället eller i andra. Varken då eller nu. Men det som är tydligt för mig är att man (tyvärr) måste ha strategier, för det är inte helt lätt. Här är mina:

  • Skriv! Skit i om du bara skriver roligt och gulligt på bloggar och facebook, och all skit i dagboken, eller tvärt om. Bara du har ett forum för allt.
  • Vårda dina relationer. Om det så bara är att ringa din syster eller bästa vän i 5 minuter när du ändå sitter och kör med hästsläp på väg nånstans!
  • Se till att inte alltid befinna dig i kravfyllda situationer. Fundera ut något som du kan göra som inte innebär några krav alls. Och som är roligt!
  • Skjut inte upp roliga saker.
  • Ta inte dig själv på så stort allvar hela tiden. Var snäll mot dig själv!
  • Var modig och förändra det du kan, och uppskatta det. Men döm inte dig själv för allt du inte kan, gör, vill eller orkar.
  • Engagera dig fackligt om du vill påverka din och andras situation på jobbet. Själv är inte bästa dräng.
  • Engagera dig politiskt, i en förening, eller på annat sätt om du har ett samhällsengagemang. Att vilja förändra världen är rätt svårt (och i det närmaste meningslöst) själv. Det måste man göra ihop med andra. Dock måste man inte göra det hela tiden. Det ska ge något, inte bara ta. (Parentes: Många tror att jag kommer bli utbränd bara för att jag är engagerad i många föreningar. Jag kan säga att den dagen jag INTE känner att jag förändrar världen, DÅ kommer jag bli utbränd. Men tack för omtanken ändå, jag förstår ju vad ni menar. Men det handlar inte om vad man gör, det handlar om man mår bra eller dåligt av det).
  • Ha inte ”wonderpersons” som idoler. Jag känner t ex flera ministrar. De är helt vanliga människor, som du och jag, jag lovar.
  • Lyssna på din egen röst, skit i vad andra säger. Det finns alltid folk som tycker och tänker en massa. (Lyssna på de som du bryr dig om såklart).
  • Är du en väldigt aktiv person: Träna dig på att slacka och göra saker bara ”good enough”. Allt behöver inte vara tipptopp jämt! Det kanske går att slöa på jobbet ibland. Eller att skita i att städa hemma i några veckor. Ingen dör, jag lovar!
  • Ha inte dåligt samvete för att du har det så bra jämfört med många andra i världen. Det är ett ansvar, visst, men det hjälper inte att må dåligt över det. Var glad över det du gör istället!
dsc_9668
En gång var jag i Venezuela i en månad och pratade med människor ur olika samhällsklasser, lärde mig om hur de kämpar och organiserar sig. Människors vilja och kamp för rättvisa, jämlikhet och en bättre värld trots massiva motgångar är väldigt starkt för mig. Men det är samma sak där, man kan bryta ihop och få ångest, eller så gör man som det här gänget. Man gör det man kan, skrattar, gråter och tar hjälp av varann! 

Detta skriver jag inte för att verka så jävla klok eller försöka impa på nån, det är för att jag är en helt vanlig människa som kan behöva gå tillbaka och läsa det här själv också ibland. Nu är ju det här en något mer publik dagbok än min analoga, men båda de två fyller samma funktion! Jag kan gå tillbaka, läsa vad som hänt, vad jag tänkte då, få perspektiv, försöka bli lite klokare. Hitta den där balansen igen. Dessutom tillsammans med er grymma läsare, tack för att ni finns! Det ger verkligen jättemycket att ha den här bloggen.

För att återknyta till det jag skrev först, att det är viktigt för mig att skriva, så har jag tre saker till där som är jätteviktiga. Det är kontakten med hästar, mina underbara vänner, sambo och familj, och musiken. Så jag har ju FYRA sätt att hantera eventuella kriser och ångest. Sen kan man väl trilla dit iallafall, det har jag en grym ödmjukhet för, men påminn mig då gärna om det här inlägget är ni snälla!

kram på er!

 

ps. Jag har erfarenhet av närstående som drabbats riktigt riktigt hårt av stress, ångest och utmattning, så skulle någon läsa det här som är värre däran än normal ”fundera på livet-och-hitta-balansen-ångest” så vill jag bara säga att då MÅSTE ni söka professionell hjälp.  

Annonser

4 reaktioner på ”Att själv vara i balans

  1. Jag tillhör också skaran som gärna skriver – i mån av tid. Förutom Dressyrbitchen så har jag en annan blogg som jag startade när min son var 14 år (och som nu är 20 år) mådde riktigt dåligt. Att i det läget få skriva om det som hände, känslor och alla möten med BUP och andra hjälpte mig riktigt mycket. Tyvärr lästes väl inte den bloggen av så många, men den hjälpte för stunden. 😊

    1. Men å, förstår verkligen att du behövde skriva av dig då. Det finns ju många olika typer av skrivande, och ibland vill man väl kanske ha lite mer av kommunikation än monolog. Då är inte alltid bloggar det bästa. Men helt klart super för att ha en egen plats för sina tankar! Vad bra att du kände att det hjälpte att skriva.

  2. Håller med om allt förutom det där med städningen. Skulle nog dö på kuppen om jag inte städade på ett par veckor 😳 Har man rötterna i Tornedalen så har man 😄

    1. Hahaha 😂 Ja i ärlighetens namn så ljög jag, jag mår också väldigt dåligt om jag inte har iallafall hyfsat rent omkring mig. Men jag försöker tagga ner kring det i teorin iallafall. Jag kanske också har släkt från Tornedalen? Måste kolla upp detta. 😜

Jag uppskattar kommentarer!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s