En pigg pilatesboll med päls

Igår kom jag hem från stallet vid 22.30, så då orkade jag inte skriva det här inlägget. Nu kan jag känna att det var synd att jag inte skrev då, nu är jag så ledsen över det här med USA så jag knappt orkar nånting!

Hur som helst. Det här inlägget kommer handla om mitt försök till dressyrridning igår på en astaggad lurvig studsboll vid namn Tell. Glad att jag äntligen kom till skott och köpte ridhuskort, det var behövligt för djuret att få rasta av sig ordentligt på icke hal och knagglig mark! (Men jag är glad att han håller sig i skinnet i hagen).

Dressyr är så SVÅRT! Men som vanligt uppenbarade sig ett antal aha-upplevelser igår. Häng med här. Min taggade racerlama ville springa FORT FORT FORT, och det fick han faktiskt göra ett tag, han hade för mycket energi till en början för att göra nåt vettigt. Han kommer ofta loss väldigt bra i galopp, så därför travade jag inte särskilt länge eftersom han bara studsar ändå. Så skritt ner till ridhuset i 15 min, sen trav ca 5 min och sen galopp i ca 10 min. Rulla på, lätt sits, tills han började lyssna på mina vikthjälper och sits. Behöver hästen springa av sig så är det ofta bra att de får göra det istället för att man fastnar i bromsen.

Anna kom dit med sin unghäst Faial, han är verkligen ett föredöme i fin välutbildad positiv häst! Fyra år! Han hade blivit misstagen för fem eller sex vilken dag som helst i veckan. Eller ja, Anna är föredömet. Så hon red och hjälpte mig lite samtidigt. Jag fick koncentrera mig väldigt på att inte använda handen, utan att få min pigga racerlama att gå runt innerskänkeln utan att bara göra sig rak och springa. Uff. Det var PISSJOBBIGT för oss båda.

När jag hade fått honom något så när lugn, inte lägga sig i handen, och runt innerskänkeln så kom nästa upptäckt, yttertygeln funkade inte jättebra. Varför det då? Jo, nu ska jag tala om för er varför man som ryttare behöver gå på gym och träna rygg och mage. (Vilket jag dessvärre inte gör, men vill jag bli bättre på att rida så är det bara för mig att HIT THE GYM!!) Tell kändes lite som en radiostyrd pilatesboll. Minsta lilla jag försökte runda den här bollen i innersidan försvann han på utsidan. Ytter skänkel om för att förhindra det. Då bromsade bollen istället, jag fick hålla kvar innerskänkeln långt fram och ner för att böja bollen, och ytterskänkeln om och aktiv för att säga till bollen att fortsätta studsa framåt, fast fortfarande rund i innersidan. DÅ funkade yttertygeln sen.

Men sen är det också såhär med den här pigga studsande bollen, att om jag inte balanserar mitt över den med mina bålmuskler så blir det stört omöjligt att ha kontroll över mina ben, och det blir också väldigt svårt att kunna vara lätt i handen men rida aktivt och stabilt med resten av kroppen. Balans är väldigt svårt om man inte har muskler att hålla i kroppen, hela mittendelen på oss ryttare är liksom både balans- och styrkecentrum. Det har väl aldrig varit så tydligt som igår.

Viker man sig i sidan eller midjan åt något håll så råkar man av misstag studsa bollen åt sidan, bakåt, framåt, utåt, inåt… och då blir det jättejobbigt att parera det. Det blir ett enda studsande åt alla håll! Men när man får till det känns det som att man studsar mjukt och harmoniskt lagom framåt och man har balansen hos både sig själv och hästen (bollen). Då hjälper man varandras balans, inte stjälper den! Man behöver bara höja energin något så studsar bollen lite mer framåt, eller sänka den, så får man tillbaka bollen igen. Hela tiden har man kvar balansen. Och takten.

Svårigheten med heta energiska hästar är att man måste kunna reagera snabbt men lugnt mitt i allt detta, för när man fått till det där härliga studsandet i balans så tippar det väldigt lätt över i att gå fortare och fortare. Som att bollen plötsligt blivit elektrisk! Jisses. Skruva ner reglagen… allt ska fortfarande funka, men man får göra allt mycket mindre, och kvickare. Tänk på att vara rädd om balansen, det kan gå snabbt att tappa den på en elektrisk boll!

Jag har en pilatesboll på jobbet som jag sitter på som kontorsstol, och det är inte så svårt att balansera på den. Den är ju STILLA. Och har ingen egen vilja. Den vill inte göra sig rak hela tiden, den försöker inte rymma åt alla olika håll. Men den är inte bättre än min levande studsboll på något sätt, känslan när man studsar åt samma håll i harmoni går inte att beskriva! Det man kan göra som ryttare när man har styrka och balans i sin bål, det är att man mycket snabbare kan komma till att sitta stilla och bara behöva balansera av då och då. Istället för att jobba och parera och parera hela tiden åt alla håll. Så träna på gott folk, det kommer jag att göra! 😀

img_1563
Vad tror ni, klippning nummer tre för säsongen behövs va? Helt sjöblöt häst.. ändå var det 7 minusgrader.
img_1567
Väldigt nöjd genomarbetad och avrastad gullepåll lurvboll.

 

 

 

Annonser

Jag uppskattar kommentarer!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s