En härlig helg

Jag kanske borde skriva två inlägg… Får se hur långt det här blir. 😉

Jag är så himla nöjd med helgen! Vet dock inte riktigt hur jag ska lyckas sammanfatta det här på nåt bra vis. Här kommer ett försök iallafall!

Lördag morgon: Tell och jag åkte på föreläsning och clinic med Viveca Ewards i Ingelstad. Spontant intryck: SÅ klok och kunnig människa! Jätteintressant föreläsning. Jag bara älskade det. Så otroligt intressant att lyssna på någon som är så duktig på fysio på både människa och häst! Själva clinicen: Bra, kul, spännande! Roligt att se flera väldigt olika hästar i rörelse (inser att det är för sällan jag står på backen och glor på hästar, rider ju oftast…) och Viveca är helt grym på att förklara vad hon gör och varför. Och vi fick testa själva med våra egna hästar. Det blev stor skillnad på en del av dem! ”Dåligt”: Tell var typ helt immun mot stretching, Equi body balance och Equiband. Det hände ingenting i princip. (Eller gjorde det det, bara att jag inte såg det? Jag vet inte). Han struttade glatt omkring som en stel kamel med eller utan gummiband och tyckte han var bäst. Och det är han ju också.


Det blev väl lite bättre efter ett tag men det hade det ju blivit utan gummiband också, klart hästen rör sig bättre när den värmt upp. Det jag dock lärde mig är ju att det är väldigt individuellt hur hästar svarar på olika metoder, och att man måste förstå varje individ för att kunna se hur man bäst hjälper dem med sin balans och bärighet. Det är möjligt att han har lättare att komma till ro och slappna av hemma. (Högst troligt). Men jag är väldigt glad att han skrittade så fint! Långa lugna steg med fint övertramp. Jag har ju alltid tyckt att hans skritt är så kort, spänd och svår, men på samma sätt som jag fortfarande tror att han ska tvärvända och kuta hem i terrängen fast det var flera år sen han gjorde det, så får jag ju omvärdera hans skritt nu! Han kan ju visst skritta nuförtiden, det är bara hans matte som ska fatta att han kan! 😉


Jag måste säga att jag gillar själva grejen med equiband otroligt mycket, även om det inte hjälpte ett smack på Tell. Kanske gör det det om man använder det ofta, fast jag tror ju i så fall att man lika gärna kan använda sig av andra metoder. Och det sa ju Vivi också. Sånt gillar jag, människor som ser helheten och verkligen vill förmedla sin kunskap. Inte i första hand sälja nån pryl. Jag tror verkligen det är sant att hon fått väldigt bra resultat med hjälp av equi body balance och equiband, men jag tror (vet) också att man kan få det på andra sätt. Det är ju precis utifrån det synsättet jag vill kunna rida! 🙂 Hur som helst vill jag gärna lära mig mer om andra metoder att arbeta med sin häst och jobba med balans och bärighet än att just rida. Även om det är det roligaste som finns så vill jag göra andra saker också som omväxling.

Det jag lärde mig om Tell visste jag egentligen redan, fast jag har fått se (och höra) andras tankar om det här också, och sånt är alltid VÄLDIGT värdefullt. Vivi sa direkt att han är en väldigt lyhörd och uppmärksam häst, och han måste lära sig att kunna vänta och inte lösa allt med fart. (Det är sant, men kanske är det också så att jag löser saker med fart ibland, för att det är den lättaste vägen med honom, funderade jag). Hon tyckte han var lite stel i sin hals och han såg ju verkligen ut som den racerlama han är, så jag ska bli noggrannare att stretcha halsen. Fick även lära mig en jättebra övning för att stretcha ryggen, ska se om jag kan filma det här så ni får se hur jag gör! Hur som helst var det bra att se honom från marken, och se vad som händer när man tar bort alla ”stödben”. Det är verkligen jätteroligt att träna på kommunikation med sin häst.

Jag får ju fortsätta fundera på hur jag ska kunna jobba honom från marken på ett förtjänstfullt sätt, jag gillar ändå tänket med att man inte har nåt alls som sitter fast i munnen på hästen. Jag gillar verkligen idén att det är rumpan och magen som ska jobba. De ska själva balansera sig och lära sig använda sina kroppar rätt. Problemet är väl bara att det är lätt om de redan GÖR det sen innan. Hur fanken gör man annars?

Jag har lärt mig jättemycket om hästens biomekanik, balans, bärighet och vad som händer när vi ryttare sätter oss på ryggen. Det vet jag att jag har nytta av! Två bra saker som Vivi sa som jag tar med mig (kan tyvärr omöjligt sammanfatta allt bra hon sa):

  • Gör en plan för hästens rörlighet! Du har en plan för kondition, styrka, tävlingsplanering osv.. kanske din egen träning. Men hästens rörlighet då? Detta måste vara systematiskt, själv blir man ju inte direkt rörlig, stark och får bättre balans av att bara gå på yoga en gång. Eller att träna på att stå på ett ben genom att alltid hålla i sig i nåt. Då kommer det inte ge nån effekt!
  • Hästens lösning blir ofta vårt problem som ryttare. Den försöker ju lösa sitt problem, och vi löser det problemet i vår tur. Lös problem-problemet istället! Alltså det ursprungliga problemet, som hästen försöker lösa genom att t ex skjuta ut en bog. (Det jobbar jag bland annat på i ridningen, och där har jag bra hjälp. Vivi sa jättemycket som både mina hopp- och dressyrtränare säger, så det var ju bra. Frågan är dock hur jag ska göra i övrigt. Tömkörningskurs, kan jag göra nåt eget equiband-likanande, hitta på bra övningar med bommar, strecha…? Vi får prova oss fram.)
Bevis på att min häst egentligen är en hund. Här slickar han Sara…


Vad har jag mer gjort i helgen då? Jo, världens bästa Sara kom ner från Luleå och hälsade på. Nu var det äntligen dags att se om hon passade ihop henne med Tibelle, en av mina favorithästar i stallet. Sara är ju helt underbar. Agneta red först, sen sitter Sara upp och rider i typ en halv minut och brister ut i ”Ja men det här är ju redan klart”. Hahahaha! 😀 ❤ Känner mig som världens bästa matchmaker just nu. Allt jag ville var ju bara att Sara iallafall skulle komma ner och prova den här fina hästen, jag kunde verkligen se framför mig hur bra de här två skulle passa ihop. Och så gjorde de det! Sara provred henne igår på banan, och idag red vi ut. Sara tog tydligen ett skutt på banan sen också, men tyvärr missade jag det! Iofs vet jag ju att både Sara och hästen kan hoppa, så jag tror inte det är något problem för dem att göra det ihop. Och det lät det ju verkligen inte som att det var heller. 😉

Detta var ju bara SÅ roligt, jag hoppas verkligen att fortsättningen blir minst lika bra som denna fina början. Men har man parat ihop en av världens finaste hästmänniskor med en av världens finaste hästar (och bästa uppfödarna man kan ha) så kan man ju känna sig rätt nöjd. Och det gör jag! 😀 Nu firar jag denna härliga helg med ett glas vin i soffan och kollar på filmen om Peder och All In på SVT play. SE DEN!! (obs gråtvarning). Sen råkar det ju vara sammandrag på TV från världscupen i Stuttgart strax också. Eeeeexxxellent. 🙂

Annonser

7 reaktioner på ”En härlig helg

  1. Åh så roligt för Sara att det blev lyckat 😊 Hon har ju letat länge. Kul att du parade ihop dem.
    Bästa Vivi 😊 Vår guru. Hon hjälper oss med det mesta. Hon tom behandlade mig med djupvåg när jag hade trillat av.
    Hon fixade o trixande med Hedda så hon fungerade toppen hela förra året.

Jag uppskattar kommentarer!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s