Det var den julefriden

Igår när jag var på väg att skritta ner mot ridhuset blev Tell SVINHALT på höger bak och ville helst inte alls sätta ner hoven. Det var bara att hoppa av och linka hem. 

Idag på morgonen kl 6 var jag i stallet och han var lika tokhalt fortfarande. Ingen värme alls i hoven så tyvärr uteslutet med hovböld. Ringde Löberöd så fort de öppnade och fast de var överbokade så fick jag komma ner.

Jag är så trött så ögonen går i kors nu, ber om ursäkt om detta är något luddigt skrivet. Jag kom precis hem nu, klockan är 21. Det var en lång dag. Allt känns lite som en film. Var jag verkligen med om allt detta idag??

Såhär ligger det till: Tell har fått en NY cysta i ena bakknät, så för första gången på alla våra år tillsammans såg röntgenbilderna nu sämre ut än tidigare. Det har alltid sett bättre ut varje gång vi varit där. Cystor är inte ärftliga, det enda samband man kunnat se är att kvicka hopp- och galopphästar som haft väldans mycket krut i rumpan som föl ofta har fått det. Tell har ju haft kvar den mentaliteten hela livet så kanske därför han fått en ny nu. Vid 15 års ålder nästan. 😛 Nej, jag vet verkligen inte. Inte Staffan heller. Klart är iallafall att den här sitter sämre än den förra, närmare leden, och det var ju tydligt varför han fick så himla ont. Det är som att den där cystan (som egentligen är en hålighet i benet, det borde heta nåt annat än cysta kan man tycka) ibland kommer i kontakt med leden, och då gör det ont som SATAN. Antagligen som att klämma en nerv skithårt eller nåt sånt.

Staffan tycker att vi ska operera Tell. Det finns nån ny metod för sånt här som fått jättebra resultat. Man sätter tydligen in en skruv rätt genom benet. Och om det funkar så kommer han ju inte ha ont av det här mer, och få vara en glad och lycklig hest länge till förhoppningsvis. Men jag måste ta reda på mer, prognos, vad det kostar osv. Vet väldigt lite just nu.

Det andra alternativet är att fortsätta åka ner och behandla knät, men det tror jag inte på. Det kan ju bli jätteofta och det känns inte djurvänligt. Jag tycker inte man ska hålla på så om det kommer innebära att han ändå har ont. Det tredje alternativet är att ta bort honom, men där är vi ju inte än.

Känns väldigt märkligt att jag kanske har ridit på honom för sista gången. Vet ju inte alls vad som händer nu. Men Staffan ska ringa mig när han pratat med den här kirurgen i Helsingborg som i så fall ska operera. Jag återkommer sen. Nu måste jag vila, gråta en liten skvätt och ta mig ett glas vin tror jag.

obs! Egentligen är jag inte himla ledsen, det kommer och går lite, jag är också glad för att vi iallafall vet vad det är. Och Staffan känns så positiv. Jag vet bara inte. Jag vågar nog inte riktigt tro på att det kommer funka, fast å andra sidan gör jag det och jag VET att det här är en häst som älskar livet och klarar det mesta. Han är så glad och peppad och läker OTROLIGT bra. Han har ju för faan nio liv. Han har överlevt en tidigare operation i samma knä med MYCKET sämre prognos än detta, han har fått jättebra resultat med IRAP, med Tildren, med you name it. Jag tror INTE det i första hand betyder att alla de här metoderna är så där fantastiska, jag tror mer det säger att min häst är en sån jävla fighter och läker otroligt bra. Plus att han säkert tar sig långt bara med sin otroliga livsglädje och pepp inför precis allt. Jag tror inte heller att Staffan skulle rekommendera det här till vilken 15-årig häst som helst.

Nåja. Återkommer som sagt. Vi får se vad som händer. Over and out.

img_1982

Glad och nöjd och tigger morötter även hos veterinären!

img_1986

Lille pellen, här är han drogad och vi står i röntgenrummet. Tell hittade en vägg att luta pannan mot. Skönt när man plötsligt blev så trött så trött så trött. Älskade älskade lilla häst.

 

14 reaktioner på ”Det var den julefriden

  1. dressyrbitchen skriver:

    Fy så trist! Ovissheten är så himla jobbig och jag känner igen det från när Mackan hade inflammation i halskotpelaren. Här hemma blir det också lite konstigt i jul eftersom vi fick avliva en av våra hundar i dag. Det blir sällan som man har tänkt sig…

  2. idooooos skriver:

    Åh Ida, detta vat ingen kul läsning 04:34 på morgonen..
    Nu ska vi absolut inte måla fan på väggen, men jag FATTAR att det är skitjobbigt!
    Dock tror jag absolut prognosen är bra om Staffan verkar positiv ❤️
    Och det är ju rätt årstid, om vi ska vara positiva, vilket vi ska ❤️❤️❤️

  3. Beata skriver:

    Åh så trist. Att det kan gå så fort från frisk häst till blockhalt 😟 Nu verkar du ha en bea veterinär som känner Tell väl så jag hoppas att hans råd om operation är rätt och gör Tell frisk igen. Kram

  4. Maria skriver:

    Nu fick jag ont i hjärtat, så tråkigt att Tell inte mår bra. Så fort det kan gå från jättefin, mjuk och rörlig häst till blockhalt och jätteont. Skönt att du fick en tid så snabbt hos Staffan. Håller tummarna och tror på att Tell blir bra igen.

    • Ida Qvarnström skriver:

      Ja, Tell är en fantastisk häst på SÅ många sätt och han berör mångas hjärtan den lille levnadsglada sprätten! Ja det är otroligt tråkigt, men vi får väl hoppas att det går att ordna så vi får många fler fina år tillsammans. Tack snälla du! ❤

Jag uppskattar kommentarer!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s