Ponnyridning

Ikväll har vi ägnat oss åt ponnyridning i grupp, trevligt att vara tre i ridgruppen istället för bara en! 🙂

Vi är ett gäng som hjälps åt att vara hästvakter denna vecka för stallfamiljen är och åker skidor. Det går utmärkt. Det som hänt hittills är att vintern försvunnit och leran och mörkret raskt har kommit tillbaka. ”Välkommen tillbaka till verkligheten”, säger vintern. ”Ni bor ju ändå i södra Sverige. Skyll er själva, moahahaha”! Vi har skruvat ur en massa broddar och spolat leriga ben istället för att ja, vad man nu gör på ställen där vintern är fin, gnistrande och vit. Galopperar i snö? Njuter i solen mot en varm stallvägg? Tolkar på skidor efter hästen på isen eller på skaren? Vad vet jag. (Nej nej jag är inte bitter).

vinterhast

Tell tycker dock att det är lite märkligt att bara han ska bli motionerad under den här veckan och de andra kamelerna har semester. (Läs: rullar sig i leran och äter all you can eat-buffé vid hösilagehäckarna resten av tiden). Till exempel ville han inte komma in alls igår. Helt onödigt. Sju hästar senare och han var själv kvar ute = quick change of mind. ”Hallåååååååå du har glömt MIG!!!! GNÄÄÄÄÄÄGGGG!!!” Idag var han som tur var på mycket bättre humör och ville HEMSKT gärna hänga med på gruppaktivitet och sprang fram och stack ner nosen i grimman. Alltså samma hästätande grimma som det inte gick att få närmare huvudet än 30 meter bort igår. 😛

Åter till dagens gruppaktivitet. Helena kom och sadlade upp den vita ponnyrumpan och Mia tog den gula ponnyrumpan. Och så jag på Tell. Mycket trevligt med sällskap ner till ridhuset! 😀 Alla djuren skötte sig fint, om än Mia fick kämpa lite för att få gasen att fungera på sin och jag å andra sidan hade lite problem med bromsen. 😉 Insåg snabbt att jättetjockt bett och inga sporrar var precis tvärtom mot vad jag hade behövt idag… ähum. Så imorgon blir det ett lite mindre svintjockt bett och någon typ av sporrar på den bruna racerlaman. Som sprang fort som attan fast tog  inte skänkeln ett smack ändå. Man får faktiskt respektera mattens hjälper tack så mycket. (Och matten ska stå i lätt sits och låta djuret vara i fred och få galoppa på i frid och ro som uppvärmning så vi får ut lite överskottsenergi och får igång bakbenen ordentligt och inte hamnar i bråk i onödan). Det blev ändå bra till slut och alla var överens och ingen drog nånstans i onödan, och vi kunde alla skritta hemåt på tre svettiga och nöjda ponnyrumpor.

Men vi är iallafall pigga och glada allihopa och längtar efter vår och att få komma UT. OCH. GALOPPERA. TACK. Det vore fint. Om det nu ska vara plusgrader och regn kan det väl åtminstone fortsätta så vi slipper all tjällossning och sån skit och kan få komma ut på grusvägarna snart. I nåt annat än skritt alltså. 

För övrigt har jag fortfarande träningsvärk sen i torsdags på gymmet. Stabilt det här. I den här takten kommer jag väl vara vältränad lagom till när jag går i pension!!

pony

3 thoughts on “Ponnyridning

Jag uppskattar kommentarer!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s