Bodybalance och ponnyridning

Idag fortsatte jag min sportvecka genom att gå och träna på lunchen med min kollega Lotta. Vi gick på nån slags yoga-aktig styrketräning som heter body balance. Väldigt bra för ryttare!

Det är skitmycket balans och styrkeövningar som går väldigt långsamt, så man måste hålla i och spänna kroppen. Jag tänker lite som när jag tränar hästar när jag tränar mig själv, att jag måste variera mig och inte träna samma sak. Eftersom jag gick på ett konditionspass igår var det inga större problem med detta idag. Jag kom ihåg att äta ordentligt också, hurra! Jag har lite svårt för att ändra vanor, så nu när jag börjat träna hänger jag inte alltid med i att jag också måste äta mer och oftare, OCH helst sova mer. Mycket svårt att få till, särskilt om man är en nattuggla och aldrig går och lägger sig i tid.

Nåväl. Vet ni vad jag ätit idag? Frukost: Ägg, gröt med bär och mjölk, en knäckemacka. Lunch: Tre vegetariska biffar, grönsaker, vitkålsgratäng. (Ett BERG med mat). Mellanmål: En proteinmilkshake och en banan. Mellanmål två: Ett glas nyponsoppa och ett knäckebröd. Middag: Ett lass med makaroner och korv. Kvällsmat: Rökt te och hummusmacka. Det är då själva f-n vad man får äta mycket om man både ska orka jobba, träna och rida!! 😉

Nu till dagens intressanta rapport: Jag har ridit ponny! Minns inte ens när jag gjorde det sist. Jag är egentligen för lång och väger lite för mycket för ponnyer, men jag har ju ändå ridit en hel del ponnysar i mina dagar även som vuxen, och i detta fall behövdes det lite tillridning. Det ska väl den gula ponnyrumpan klara. Fick sällskap ner till ridhuset av Mia och Carro, och så den gula ponnyrumpan då. Mia och jag byggde upp en liten bana med bommar och koner och allt möjligt och så hittade vi på vad vi skulle göra för övningar. Satte ihop det till en liten ”dressyrbana” i nån slags blandad WE- cavaletti- och dressyrstil. Jättekul! 🙂 Tell var pigg och glad, han älskar ju bommar även om de ligger på marken. Den gula ponnyrumpan however var sur och tvär och riktigt istadig emellanåt. Vi tror inte att hon har ont någonstans, så vi provade med uppfostringsmetoden. Alltså att jag satt upp. Så det blev lite hästbyte. Ponnyrumpan blev riktigt fin men jag fick ju jobba lite jag med. Duktig ponny. (Hon är en rejält byggd C-ponny så jag kände mig inte så stor på henne trots allt. Mycket häst att rida trots sin storlek)!

Men det roligaste var ju att hjälpa Mia lite med Tell, åh vilken fin häst jag har!! ❤ Jag blir alltid så stolt så jag nästan spricker när andra rider honom och han går så bra. (Han har ju skött sig exemplariskt alla gånger nån främmande människa fått sitta upp, och dessutom ganska ovana ryttare). Mia sitter SÅ trevligt, också väldigt intressant att hon genast fick ännu snyggare sits på en häst som är lite bättre skolad och något mer lydig än det där lilla lata olydiga rufset. (Som iofs är väldigt söt. Men ändå). Vi pratade mycket om att det ändå är samma slags ridning på de där två, fast på HELT olika sätt! (Det enda som egentligen är skillnad är själva grundproblemet på de två. Tell vill göra sig rak och springa iväg fort, ponnyrumpan vill göra sig rak och stanna). Men ändå är själva ridningen rätt lik på nåt sätt.

Man vill hitta en fin kommunikation där stora hjälper inte ska behövas, att hästen känns jämn i båda sidorna och att man bara behöver tänka vad man vill så ska hästen följa. Att man tar med yttersidan, har koll på bogarna och att det är bakbenen som är motorn. Både Tell och ponnyrumpan fick vi fint på hjälperna genom att rida två meter innanför spåret hela passet, och rida många övergångar. Vad vi än gjorde. Tappar man ut hästen nånstans, eller om den går iväg, sväng! Ytterskänkeln måste funka. När man liksom har ”ramen” på plats och kontroll på gasen (och inte råkar ut för förargliga motorstopp eller glapp i gaspedalen) kan man sitta där och ”studsa bollen” lite långsammare eller snabbare utan problem och bara rida med sitsen. Härligt! Åh vad jag älskar ridning, och älskar att prata med andra om ridning! ❤ Det är verkligen så himla spännande och man lär sig hela hela tiden.

Mia har inte alls ridit lika mycket som jag har, hon är egentligen en ganska ovan ryttare, ändå sitter hon verkligen som en smäck i sadeln och har jättefin ryttarkänsla. Jag är imponerad! Skulle ha filmat idag när hon red Tell. Så himla himla duktiga! Hon fick till och med till det svåra vänstervarvet, han är inte lätt när han spänner till och blir lite peppad och vill ligga på! Jag är ta mig tusan bättre på att instruera andra till att rida min häst än att själv rida ibland känns det som, haha! Jag har sagt till Mia att hon jättegärna får sitta upp på Tell fler gånger. Och jag ska aldrig mer kalla honom ponny. NU har jag ridit en ponny. Alltså Tell är ju uppfostrad, skolad, rör sig fantastiskt, känslig och alert att rida och så ambitiös i jämförelse! Jag tar tillbaka allt jag sagt om ouppfostrad hästracka nu när jag har lite mer perspektiv. 😛 Och jag tror nog vi kan få Mia att skaffa häst inom kort… 😉

 

img_1219
Söt gul ponnyrumpa
Annonser

Jag uppskattar kommentarer!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s