Galenpanna med ludd

Hej hopp! Min häst är galen. Vårkänslor. Spring yahoos. You name it…

Igår skulle jag ta in honom från hagen kl 19.30 på kvällen i mörkret, det passade minsann inte, jag kom mitt i the yahoos. Han och Tom brallade på och satte iväg i värsta galoppracet i svarta natten och bara pep av glädje och bus. Herregud. Jag kände för att ta ett glas lugnande vin, men det har jag tyvärr inte i stallskåpet. Jag gick in i stallet och kliade föl en stund istället, sen gick jag ut med en havrehink. Galoppracet hade lugnat sig tack och lov och det gick att fånga den vilda sprätten mot lite mutor.

Jag förstår inte att jag kunde tro att det var en bra idé att rida på hackamore efter detta. Är det nån som vill köpa hacket av mig?? Bättre att jag inte HAR något, jag kommer annars bara glömma det här igen! Jag ser framför mig att det är bra att variera och inte alltid rida med bett. Men tjena. Jag får variera mig fast med olika typer av bett istället, och olika nosgrimmor (vilket jag gör). Eller typ rida i grimma ibland. Eller jobba honom från marken, lära mig tömköra, träna tricks osv om jag vill ha variation. Jag lovar att det är en bättre idé än att rida på hackamore. En gång i tiden gick han bra på hackamore, men den tiden är dessvärre förbi kan jag tala om! Herregud.

Han var så pigg så jag såg ner i näsborrarna fast uppifrån. Vild häst som pep iväg, bockade, brallade och tjoade hejvilt. Kastade med huvudet och drog tyglarna ur händerna på mig. Fort gick det. Tur att jag är ganska sadelfast. Som tur var var vi i ridhuset och skulle galoppera över lite bommar, och han gick ändå bra att styra och när jag satte ner sittbenen i sadeln och sa ”prtroo” så stannar han ju. Så han är vild, glad och sprättig men ändå någorlunda lydig. Men det är ju NÅGOT störigt när hästen typ har huvudet åt helt fel håll och bara blåkutar. Inte nåt att rekommendera.

Har man en jättepigg häst som kastar med huvudet och håller på så skulle mitt personliga tips (även till mig själv) vara att stå upp i lätt sits och låta hästen springa av sig i galopp under kontrollerade former. De måste få komma igång ordentligt med bakben och rygg, och få bort lite överskottsenergi. Om det är för farligt att sitta på, longera. Men sen måste man hitta ett sätt att få hästen ”hos sig” och inte sprätta iväg åt alla håll i fri fart med bakbenen i andra änden av socknen och sänkt rygg. Då är stora ridbanor/ridhus bra, så man kan svänga mycket. Ytterskänkeln om, hästen ska lyssna på sitsen. Mjuk kontakt med bettet, vänta ut hästen. Lugn stadig ridning, bakifrån och fram, erbjud en tydlig men mjuk ram, rid många övergångar. Och använd ytterskänkeln HELA tiden. Och den ska funka också. 😉 Stadig lugn sits, kläm inte. Rid nära hästen. När hästen jobbar rätt över ryggen och med mjuka bakben under sig kommer de sluta kasta med huvudet, det gör iallafall 99% som jag ridit. Jag har ju ridit flera fullblod och andra energiknippen, jag lovar, det funkar. På vissa kan man behöva ha en martingal så de inte kommer alldeles för högt med huvudet, det skulle jag haft på Tell igår innan han coolat ner sig. Det martingalen gör bra är ju säger ”stopp, inte högre” fast på ett mjukt sätt och det är helt omöjligt att göra det uppe på hästen, då tar man ju tyglarna mot sig och det vill man inte göra i det läget.

Det enda som är bra med hackamore på en galen häst det är ju att man måste rida med sitsen, man har ju ändå ingenting annat än trubbel framtill så det går inte att använda den delen överhuvudtaget. 😛 Men som sagt, lesson learned. Inget mer hackamore för den här vildpellen! Och hade detta varit på terrängbanan eller uteritt, så hade jag gått in igen och tagit på bett. I ridhus reder man ju ändå ut det, men i andra lägen kan det bli farligt. Jag är nöjd med att jag fick väldigt fina anridningar ur sväng mot en bom, vi kom in på en jämn fin distans varje gång, det måste ju vara för att jag blev tvingad att rida mer med ytterskänkeln och typ ingenting med handen. Det ska jag ta med mig! Och det var inga större problem att rida allt från tre till sju galoppsprång på samma antal meter mellan bommarna. Duktig galenpanna.

Ikväll är det hoppträning för Jens. Det ska bli kul! Jag är oerhört glad åt att jag trots allt lyckades rasta av den förbaskade racerlaman igår. Med viss risk för mitt liv, men det gick ju bra. 😉

img_2438
Här ser han väldigt oskyldig ut. Och han är väldigt söt, det får man ju ge honom. Rackarhäst! Dessutom BET han mig nästan igår, det var INTE okej även om jag kanske råkade komma åt nåt obehagligt ställe med borsten. Ojoj vad han såg olycklig ut när jag sa ifrån på skarpen. Men allt var glömt sen iallafall och vi hade en fin mysstund i boxen han och jag. Ingen bet någon, alla var svettiga rastade och nöjda och hackamore-tränset är nu tillbaka i gömmorna igen och ska där förbli.

 

 

Annonser

Jag uppskattar kommentarer!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s