Lamatrav och att rida lätt på nytt sätt

Jag kan säga att efter två veckors skritt har både häst och pilot glömt både det ena och det andra av ridningens ädla konst. Idag tog vi oss samman lite, iallafall jag. 😉

Tell var på avslappnat och glatt humör efter en heldag i solen i hagen. Vi skrittade ut en lagom lång runda i kvällssolen, det finns några partier på den rundan som är lämpliga att ta i trav. Nu får vi ju jogga igång oss lite igen. Jag har inte bara skrittat på lång tygel hipp som happ i två veckor, men nästan. Nu får vi försöka få lite mer ordning på torpet.

Schabrakmode anno 1993 😉


Telleman är ju specialist på LAMASKRITT. Särskilt när han är lite för pigg för sitt eget bästa. Det är alltså att man skrittar så fort att benen går helt i otakt och det går så fort att det är omöjligt att sitta ner i sadeln för ryttaren. Huvudet ska vara rakt upp (på hästen) och tyglarna måste vara helt lösa, annars får hästen se till att de är det genom att ihärdigt slänga med huvudet och dra tyglarna ur händerna på piloten. Annars är det ingen äkta lamaskritt. Enligt uppgift är lamaskritt den enda uppmätta skrittvarianten (på en halvblodshäst) som tangerar ljusets hastighet, och som sagt, är helt omöjlig att sitta ner i. Ser ni en lamaskritt där ryttaren fortfarande kan sitta ner så är det alltså INTE äkta lamaskritt. Då går det för sakta. Nu vet ni hur detta ska dömas om det kommer med i nåt dressyrprogram!

Lamaskritt är, trots att det är något av en favoritgångart hos racerlaman himself, inte tillåten på uteritter. Inte annars heller. Jo i hagen visserligen. Men det är bara på uteritter som lamaskritten kommer fram i vilket fall. Och alltid på hemvägen.

Om lamaskritt nu inte är tillåtet, så finns det nästa favoritgångart man kan tänka sig om man är en racerlama. Nämligen LAMATRAV! (Den är inte heller tillåten, men vi beskriver den ändå så ni vet hur det ser ut om ni ser denna – ähum – spektakulära gångart – live nån gång. När folk säger ”Men VAD i fridens liljor är det DÄR”!?!! Så kan ni malligt säga att ni vet). Lamatrav innebär huvudet rakt upp, gärna bakom manken. Om ryttaren fortfarande är på så ska denne absolut inte se nånting framåt. Sänk ryggen allt vad det går och sprattla med benen samtidigt. Raka framben helst. Sprätta loss helt enkelt! Böj gärna halsen bakåt så att det verkligen inte händer nånting om ryttaren försöker ta i tygeln. Gethopp rakt upp och rakt åt sidan är vanligt förekommande i kombination med lamatrav. You get the picture.

Nu har jag skrivit väldigt mycket text om vad vi INTE tränar på. Hehe. Och tro det eller ej, men jag lyckades faktiskt påkalla hästapållens uppmärksamhet så vi fick till riktigt fin SKRITT, effektivt lura bort alla tendenser till lamaskritt, och efter några inslag av lamatrav så blev det riktigt fin trav med mjuka bakben och en frustande glad och nöjd häst! Underbart. Vi är tillbaka på jobbet, litegrann iallafall. 🙂

Mitt i allt kom jag på en grej. En aha-upplevelse mitt ute i skogen! Jag har nog ridit lätt fel i alla år. Hur länge har jag kunnat rida lätt? 30 år? Räcker det? Måste vara mer. Hur som helst. Jag vet ju att man ska rida lätt nära hästen, i takt såklart, men lite långsammare om de är för snabba. Jag vet att man inte ska dunsa ner tungt utan liksom ”hålla i” med magen när man ställer sig lite upp och sätter sig mjukt. Lättare sagt än gjort. Men det jag kom på nu var att varje gång jag sitter ner i lättridningen så tänkte jag verkligen ”trav nedsittning” och tänkte att jag följde med men spände magen lite, och jäklar vilken skillnad det gjorde! Minns en annan gång när min dressyrkompis sa åt mig att inte rida lätt så ”stort”, utan mer resa mig upp så lite så det knappt syntes, vilken skillnad det gjorde. Nu har jag alltså själv rett ut den andra biten. Alltså nedsittningsdelen. Slutsats: Det tar tydligen 30 år att lära sig rida lätt. 😉 (Fast jag har säkert bara börjat, skulle inte förvåna mig om det finns 1000 saker till jag kommer lära mig om lättridning). Hahaha!

Hoppas ni också har haft en bra helg! 🙂

Visst är de här gullefjunen sjukt söta i sina nya grimmor? De fick varsin i present av Mia och Carro, så gulligt!
img_2933
Jag undrade om vi inte skulle ta bort prislapparna, men de ska tydligen vara kvar så lillan får vänja sig vid framtida fladdrande prisrosetter. Smart! 🙂 Det kommer ju bli många såklart eftersom hon kommer gå nåt OS eller två. Minst. 😉 

 

Annonser

3 reaktioner på ”Lamatrav och att rida lätt på nytt sätt

  1. Prislappar på var ett smart drag 😊
    Marco kan nog oxå lamaskritt 😂 Han skrittar så man undrar hur han rör benen och rasande fort går det. Mötte islandshästar när han var på hugget och de kommenterade att han hade en härlig skritt 😳 Såg väl ut som tölt fast i skritt eller så var det kanske passgång.

    1. Hahaha, jag jag kan tänka mig att Marco är den andra medlemmen i lamaskrittklubben! Jag får komma bort till er och göra en lama-gångartsbedömning. :p Det låter helt klart så på dina beskrivningar! 😉 Jag tror det är de här snabba lite tossiga hästarna som kan få till den riktiga lamaskritten, Tells storebror kan ju älga på fort som tusan men han har ju långa ben och SKRITTAR fortfarande!

Jag uppskattar kommentarer!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s