Noll till hundra

Facebook påminde mig om att det var tre år sen jag upplevde min dittills lyckligaste fälttävlansdag. Det minns jag med glädje såklart, även om jag är deppad över att jag inte kunde åka till Övedsklosters tävlingar i år som jag hade velat. 

(Såhär i efterhand är det sjukt roligt att jag var så himla glad bara över att ha kommit i MÅL, hahaha! Men det ÄR ju sjukt roligt, man känner sig helt oövervinnerlig! Särskilt första gången man kommer runt en hel fälttävlan med felfri terräng)!

Nu till veckan funderar jag på att dra ner till Hovdala nån eller några av dagarna, fälttävlansveckan bjuder ju på ett asroligt program och det där stället är bara såååå härligt. Sveriges Badminton! 🙂 Får se om jag får ihop nåt! Och så är vi ett gäng som köpt biljetter redan nu till Ingrid Klimke-clinicen på Flyinge i januari. Woho! 😀

Tellepelle mår fortsatt fint, vi var ute och galoppade i skogen igår och hade det härligt. Det har verkligen inte varit nån vidare värme den här sommaren, mer än ytterst fläckvis, men i skogen är det jättetorrt och grusvägarna är stenhårda. Där kan man mest skritta. Men som tur är har vi fina gräsvägar också!

Småland, gotta love it! 🤠🐎💨💨💨

A post shared by Ida Q (@iqpic) on

I förrgår var jag nästan orolig för honom, han var såååå himla trött. Olikt honom. Men då skrittade vi bara, kan ha med det att göra också. Plus att det verkligen var varmt och ”åskkvavt” i luften.

Igår var han mer sig själv, alltså från att gå och gäspa och nästan somna i skritten, till pigga öron och fullt ös i galopp! Hahaha. Han är för härlig den här pållen. Däremot var det mindre kul att han freakade ur helt på grund av fladdrande plastband på vår bana (småtjejerna hade fått löshoppa så ”avspärrningen” satt kvar). Tell tolkade det hela som mordförsök och höll seriöst på att DÖ. Men radarn åkte ner till noll igen rätt snabbt efter att jag fått leda honom förbi, och sen hoppade jag upp igen. Sen åkte radarn upp till max IGEN lite senare under ritten, för då hade någon haft mage att ställa ut en VATTENSPRIDARE som var knallorange, sprutade vatten (naturligtvis) OCH pep. Samtidigt. Det blev bara för mycket för herr häst som sprattlade rakt ut på en äng istället och såg sitt liv passera revy. Den arma matten tackade sin lyckliga stjärna att det var en nyslagen äng och åtminstone ingen demolering av nyplantering som jag skulle få åka bort sen och be om ursäkt för och erbjuda mig att betala. 😛

Men ändå var det här absolut inom det normala för min lilla flyktdjurs-sprätt, det går absolut att hantera och han är ju snäll när jag hoppar av och leder honom, även om han är tre decimeter högre än normalt i mankhöjd och tränar på oerhört tjusig passage. Han litar på mig, och om jag går med honom så följer han mig, även om man känner att hans lilla hjärta slår. Det är ändå fint på nåt sätt, att han litar på mig även om han är rädd.

Det som hände häromveckan däremot var verkligen INTE normalt. Det har jag nog glömt att berätta om tror jag? Vi hade varit nere på ridbanan en sväng och jag ville kolla hur han såg ut på lina, så därför hade jag fortfarande linan kopplad, hjälm på huvudet och Tell hade ju hela ridmunderingen med sadel och träns osv för jag hade ridit en sväng före jag longerade honom. Han var oerhört lugn och avspänd, inte det minsta sprallig ens en gång. Så det som hände sen var verkligen oväntat. Tack gode GUD att jag fortfarande hade linan kopplad, jag vet verkligen inte vad som tog åt honom! Det är alltså högst 50 meter mellan ridbanan och stallet och på den lilla sträckan fick han bara fullständig panik. Jag har aldrig varit med om nåt liknande. Han var så rädd så jag kände att det var högst oklart om jag verkligen skulle kunna hålla honom, trots att jag hade en så lång lina. Riktigt otäckt. Fick kämpa med alla mina krafter för att inte tappa honom, och försökte prata lugnt. Jag försökte se om nåt hade hänt som gjorde honom så himla himla rädd, men jag såg verkligen ingenting annat än traktorn, våra bilar, våra hästlsläp, ja allt såg ut som vanligt. Visst, skogen ligger ju precis intill så det var svårt att se om det stod en arg älgtjur eller nåt där. Men då tycker jag det borde ha knakat och brakat i så fall.

Han hade ju sadel och allt på sig, så jag tänkte att jag får ta in honom i stallet så vi får lugna ner oss och få av alla grejor. Han skulle INTE in i stallet. Kastade sig och slet och drog i riktning mot hagen där snälla Tim stod. Jag kollade på de andra hästarna, det var en helt vanlig sommardag och alla stod helt lugnt och betade. Ingen annan hade panik alls.

Till slut fick jag med honom in i stallet, då var han så tokig i boxen så jag hade verkligen ingen aning om hur jag skulle få av honom sadeln. Fick honom att stå stilla i nån sekund så jag fick av sadel och träns, och sen sprang han runt som en tornado i boxen och blåste och höll på i riktning mot ridbanan. Så nåt var det ju helt klart.

Jag mutade honom med en massa mat (som han inte brydde sig om) och gick iväg en stund, för i det tillståndet var han ju bara farlig att hantera och jag vet inte ens om jag hade kunnat leda ut honom i hagen. När han hade lugnat sig något så tog jag ett kedjegrimskaft och ledde ut honom till hagen till Tim och Sonic. Då gick radarn ner från 1000 till noll. Som om inget hade hänt. Lycklig med sin flock gick han där och andades ut.

Det är ju ovanligt med lodjur i Småland, men de finns här, och det HAR faktiskt hänt en gång för sex-sju år sen att vi hade några hästar på flykt i flera kilometer bort och det visade sig senare att grannarna hade sett ett lo. Kanske var det ett lodjur som smög runt nere i skogen vid ridbanan? Jag har aldrig sett något, men de är ju väldigt skygga. Om det var det så hoppas jag att de håller sig borta i fortsättningen, för en 580 kilos häst som är rädd är verkligen inte kul det kan jag tala om! Dessutom var det ju inte länge sen vi hade en varg som var på genomresa precis i närheten. Men vargar har vi ju inget fast bestånd av i Kronoberg, de är bara besökare i länet ibland. Lodjur har vi däremot här.

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/smaland/flera-nya-lodjur-sparade-i-kronoberg

 

Annonser

Jag uppskattar kommentarer!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s