Mera vinter och lite sprattel

Det är bara att härda ut, den här vintern verkar inte ha tänkt ta slut än på ett tag. Men nu får jag sitta på min lille gök till häst iallafall! Han har skött sig fint tycker jag. Jag har ett stigläder runt halsen på honom att hålla mig i för säkerhets skull.

Det har hittills bara bjudits på en ”skjuten ur en kanon”-överraskning och lite huggande och sprattlande åt diverse håll (särskilt mot mumsiga granar. Och mumsiga hästrumpor som snällt erbjuder sig att vara sällskap åt oss, de får ett hugg i röven som tack). 😉 Men i stort har han varit snäll. Vi kör mest med sällskap som drog istället för plegg-gelé.

Bästa öronen i världen att ha framför sig i bild 😍💕❤️

A post shared by Ida Q (@iqpic) on

Idag hade vi tur och lyckades pricka in lill-matten med sin bruna ponny som skulle ut och skritta så vi fick sällskap med dem i mörkret. Tell var något laddad och dansade ut från stallplan i sann lamastil och jag började be en stilla bön, men sen lyckades han lugna sig något. Han kunde till och med vara modig stor hest och gå före ponnyrumpan som blev lite rädd för ett timmerupplag som inte brukade ligga just där. Då kunde Tell malla sig och säga ”höhöhö, det här är väl inget att vara rädd för, det här har jag redan sett i flera dar”! 🙂

I övrigt kan jag säga att NU börjar det bli lite mycket. Jag får just nu inte ihop att gå med honom både på morgonen och rida på kvällen, så nu får det bara bli kvällsaktivitet tills jag får lite mer tid igen. Imorgon ska jag t ex köra till Karlskrona kl 6 på morgonen, och så morgonpigg är jag inte så jag hoppar upp klockan fyra och åker till stallet. Nån måtta får det vara. Visst, jag får kanske äta upp det här i och med en överladdad häst några kvällar men jag gör så gott jag kan. Ibland får man inte ihop tiden att åka dit två gånger om dan.

På tal om det så ska jag bli tillförordnad chef på mitt jobb i ett halvår ungefär. Jag ser fram emot att få något bättre ekonomi, det kommer behövas med tanke på hur mycket back jag ligger efter denna dyra veterinär-besöks-vinter. :S Däremot ser jag inte jättemycket fram emot själva jobbet att vara chef, men jag är ganska lugn inför det hela ändå. Det kommer nog gå bra. Nu är det bara att hålla tummarna att jag inte förstör verksamheten under det här halvåret och att jag kan fortsätta hålla lugnet och inte stressa ihjäl mig även om jag nu ska ansvara för ett helt gäng anställda. De är världens bästa kollegor, så jag får säga åt dem att fortsätta vara det nu också. 🙂

Jag har även världens absolut bästa vänner. I hela världen. Min vän Anna har lovat att sponsra mig med vad ny plyfa kostar så jag kan bygga nya innerdörrar till släpet, de som blåste sönder i Löberöd. Jag började nästan gråta av lycka. Tusen tusen TACK, tänk att jag har världens finaste och mest hjälpsamma vänner och familj!! ❤ ❤ ❤ Den dagen jag själv har råd ska jag gladeligen betala någon annan fattig hästväns släpreparationer, jag lovar!! ❤

Imorgon är tanken att jag ska åka och rida hos Ulrika efter att jag varit i Blekinge och jobbat, sen åka in till stan (Växjö) och byta till min egen bil, sen åka till Tell, rida ut på honom, och så hem. Men så har jag det ju inte varje dag som väl är. Min kollega Lotta brukar säga att jag är så ”ung och rask”, det är jag verkligen inte. Jag slöar som tusan när jag kan. Men jag är också jäkligt envis och vill rida!! Så det ska jag göra imorgon. Nu ska jag vila mig i soffan och kolla på Homeland. Vila är också viktigt. 🙂

Jag uppskattar kommentarer!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s