Bus, kärlek och värme

Hej! Nu sitter jag på tåget ner till Köpenhamn. Ska bli så fint att träffa mina systrar! Längtar så!

Igår hade jag en jättehärlig kväll. Jag var så trött efter jobbet, men direkt jag kom till stallet och hörde Tell gnägga efter mig så blev jag piggare. 😊 Jag sadlade honom och red ut i skogen. Han var lite laddad när jag skulle hoppa upp, stallfamiljen höll på att packa lastbilen inför helgens fälttävlanstur ner till Skåne och lastbilen BRUKAR ju inte stå där minsann!!

Jag fick skritta förbi lastbilen på ett ganska smalt ställe på vänster sida eftersom det var en kabel på högersidan som jag inte ville komma i närheten av. Tell tvärvände och ville gå ner på ridbanan istället. Det fick han inte, och ibland kan han ju tjura rejält och ställa till med en scen när vi vill olika. Han är en viljestark fjant! Så jag blev nästan förvånad när han gick förbi lastbilen direkt på andra försöket. Klappade honom mycket.

Sen hände en liknande grej när vi kommit ut i skogen en bit på en grusväg. En bil kom körandes mot oss, men sen skulle föraren plötsligt försöka vända bilen på ett jättekonstigt ställe mitt framför oss och tog ju upp hela vägen så vi kunde inte gå förbi. Då misstänkte Tell att överlagt mord planerades i bilen, så han vände och ville gå hem. Men även nu, när jag sa åt honom att vända tillbaka och fortsätta gå så lydde han. (Då hade bilen äntligen lyckats vända. Suck). Dock passade han på att pipa och dra till med ett bocksprång från stillastående. 😅

Jag måste säga att det i allmänhet funkar bra att rida ut på honom själv numera, det är ju lite upp och ner med det, helt lätt är han inte och kommer nog aldrig att bli. Så det är kul att han faktiskt blivit lite lydigare, reaktiv och kvick är han ju, men att han ändå lyssnar på mig är jag glad för. Jag har ju hjälp av denna sommarvärme också att han är lite lugnare. Det var länge sen han var så pigg och busig som igår, men det hoppas jag är ett gott tecken. 😊 Vi red ner till ridbanan en stund när vi kom hem och tränade på halter och att korta och minska steglängden i skritt.

Det är så roligt att man verkligen känner att han är så glad och nöjd. Han suger på bettet och frustar även om man bara skrittar. Han älskar verkligen att jobba!

Kvällen avslutades med att Karin och jag satte oss i växthuset och drack whisky och avhandlade viktiga saker om livet. ❤️

Jag uppskattar kommentarer!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s