När hästen själv får välja

Telleman är 16 år! Han var 8 när jag köpte honom. Oj vad tiden går fort. Jag har liksom inte tänkt på honom som gammal direkt, men han är ju ingen ungdom heller även om han tror det själv. 😉 När han och Tim (17 år) brallar och busar i hagen får de numera höra kommentarer som ”Men ta det lugnt era GUBBAR”! Och jag vet att han får lite fördelar (som i och för sig hänger med sen när han fick stå på box hela vintern), han får nafsa i sig hö när man går förbi med hötunnan t ex och om han gnäggar kommer nån och ger honom ett äpple eller tre. Det är privilegier som ingen annan häst får. ”Men har man uppnått en viss ålder”.. osv brukar ibland uttalas i vårt stall. Haha! Jojo, han har liksom omärkligt börjat få fler och fler fördelar den göken!

Utan att ha märkt det så har jag OCKSÅ dragits med i det här gubb-vurmandet! Tell får stanna och beta ibland när vi rider ut, han får lov att dra ner huvudet och klia sig på benen med mulen om det kliar, och från och med igår får han tydligen lov att vända och gå åt det håll han själv vill! Hur gick det här till??!

Jag måste få förklara mig. Hästskrället som jag i alla år har tränat att gå med på att gå BORT från stallet/kompisarna (inte så lätt med en häst med sjuk flyktinstinkt och flocklängtan) överraskade mig igår med att inte vilja gå HEM från uteritten!! När vi närmade oss stallet och han hade hagen och sin bror Tim inom synhåll så vänder han helt resolut på klacken och travar iväg rakt i motsatt riktning med öronen spikrakt fram! Det spelade ingen roll vad jag gjorde, han ville verkligen INTE gå hem för allt smör i Småland. Jag funderade ett ögonblick på om jag skulle sätta in det tunga artilleriet och bestämma åt honom att det VISST var hem vi skulle, men jag kunde inte hålla mig för skratt. Han ville helt enkelt få gå en runda till i skogen, och då gjorde vi det. Jag må vara en hemskt dålig ledare, men jag kan iallafall lyssna på min häst! Och så lät jag honom välja fart på den andra rundan (den första var mest i skritt). Och JÄVLAR vad han sprang. Och var så lycklig!

IMG_7806

Efter en något oplanerad tokgalopp i skogen kan man ju kanske förstå att jag var lite nervös idag. Vad ÄR det här egentligen för rehab-träning, liksom.. 😛 Men tror ni inte hästskrället travar så bra så jag knappt tror mina ögon. Jag tror han försöker säga till mig att han vill jobba mera. Så det har han fått göra nu ett par dagar, vi varvar galoppjobb i skogen med att klättra i backar i skritt, flytta i sidvärts på banan och kliva över stock och sten. Typ så. Och ibland får han bara vila och gå i hagen, de går ju där dygnet runt och har det finfint och blir matade med äpplen varje dag.

Efter denna ökade intensitet i träningen har jag själv sjuk träningsvärk överallt, Tell ser helt oberörd ut och vill nog gärna få motionera ännu mer. Han galopperar fram till grinden och gnäggar varje gång han ser mig, och jag hoppas verkligen att detta håller i sig. Det är ju ingen som vet hur man ska göra med såna här skador/operationer, det går inte att få några exakta råd från vare sig veterinär eller andra experter. Så jag försöker lyssna på min häst, läser allt jag kan och pratar med duktiga människor, så får vi se hur det går. Det känns iallafall väldigt bra! ❤

IMG_7810

 

 

Jag uppskattar kommentarer!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s