Rida – meningen med livet!

Igår var jag på ridskolan och red min andra lektion. Såååå roligt!! Detta måste vara en av mina bästa idéer på sistone, helt klart. Kan varmt rekommendera alla att börja på ridskolan även om man har egen häst! Det handlar ju om prioriteringar, tid och pengar förstås, men nu när man kan få tillbaka pengar på det hela (om ens jobb har frisvårdsbidrag till sina anställda alltså) så blir det ju inte ens så dyrt!

Sist jag red på ridskola måste ha varit över 10 år sedan, det var innan jag köpte Tell. Då red jag på Växjö Ridklubb i en grupp på fredagarna som hade döpt sig själva till ”Happy Hour”. Vi hade tröjor som det stod det på och allt. Ett oerhört trevligt gäng!

Min nuvarande happy hour infaller varannan torsdag och då är det dressyrspecial på Växjöortens Fältrittklubb, den klubb som Tell och jag tillhör. Det finns tre ridskolor inne i Växjö att välja på, så nu provade vi denna. Jag har ju varit på klubben många gånger med Tell, men aldrig ridit på ridskolan. Jag hade faktiskt ingen aning om vad de ens hade för hästar. Däremot känner jag ju flera av ridlärarna, så jag vet att de har grymt duktig och välutbildad personal. Men det har visat sig att de även har JÄTTEfina hästar!! 😀

Förra gången (när jag var där och red första gången) fick jag rida en enormt stor skäck som hette Jackson. Hans hovar var nog fyra gånger så stora som Tells! Hans härstamning är okänd men Tinker måste ju vara med nånstans. Dock kändes han inte så tung att rida, förutom att galoppen var jobbig för honom. Men i övrigt en väldigt mjuk och känslig häst! Utan broms, dock. 😉 Hehe. Jag hade träningsvärk i nästan en vecka efter den här ridlektionen, men jag var SÅ glad! Gudars vad roligt det var!

Och så fint stall de har på VFK, det visste jag iofs redan innan. Även om det är gammalt (en sprillans ny anläggning är planerad) så är det i väldigt god ordning, trevligt, välskött och så himla lugnt och skönt. Alla hästarna verkade så avslappande och det var verkligen ordet ”LUGN” som dominerade överallt. Så härligt! ❤ Och det är faktiskt helt underbart att få rida på en LUGN och trygg häst emellanåt, det uppskattar man särskilt när man är van vid nästan 10 år med en halvtokig racerlama och man själv är lite ur form! 😉

Gårdagens ridlektion hade nog kunnat bli lite som den förra, jag skulle få rida en TILL enormt stor häst – Pelle. Mycket söt. Detta var helt klart ett halvblod, såg ut som en stor hoppstammad och mycket charmig kamel. Och han verkade också extremt lugn och snäll.

BNSRb2AxQeyrx3VmYiEDqw

Stora charmiga Pelle

Men – när vi kom in i ridhuset och jag som bäst började leta efter en pall (alternativt stege) för att komma upp på Pelle så frågade vår ridlärare om jag kunde tänka mig att rida Sigge istället. Jag har ju ingen koll på vilken häst som är vilken, haha, men jag rider ju gärna på vilken häst som helst! Dessutom såg hästen hon ville att jag skulle byta till jättefin ut. Väldigt lik Tell faktiskt!

Så då blev det Sigge och jag. 🙂 Sigge var en riktig racerlama, precis som jag trodde! Men oj så roligt att de har lite racerdjur också på ridskolan och inte bara snälla lugna kameler! Själva anledningen till att jag skulle rida honom istället för ryttaren som egentligen fått honom var att han var lite mötesskygg, reaktiv och kunde hitta på bus. Och det skulle tydligen jag fixa bättre än den stackars ryttaren som inte hade ridit på 7 år. Hehe. Så gärna, bring it on, sa jag! 🙂

Alltså GUD vilken rolig häst. Jag gillade honom så mycket!! Han hade mycket gång och var smalare än Tell, så jag fick kämpa med att hålla om med skänkeln då han gärna ville orma sig åt alla håll. Men när vi fick koll på alla delar så att inget sladdade iväg nånstans så var han SÅ fin! I galoppen satt jag bara och var ett enda stort leende. JÄVLAR vilken galopp. Tänk om man skulle få ta ut honom på terrängbanan nån gång! Wow.

Han lyssnade väldigt fint både på gas och broms, här var mer utmaningen att vara kvick och rama in honom, förekomma hela tiden. Hittade han på nåt bus då? Jodå, tre gånger satt jag aningens löst men det var ändå ingenting jämfört med vad Tell kan hitta på. Det är nog dessutom jag som ”eldar upp” peppade hästar tror jag, ridläraren sa att hon sällan sett honom busa men nu gjorde han ju det bara för det. 😉 Den andra tjejen som skulle ridit honom egentligen såg evigt tacksam ut. Och stora Pelle var verkligen HUR snäll som helst med henne. Alltså ridskolehästar!! Såna stjärnor. Blir helt tårögd. ❤

vl%q7hmmQC2DOtCVO3iLZg

Fick byta från volvo till ferrari. Här är söta Sigge!

Vi var iallafall väldigt nöjda med oss själva både Sigge och jag och jag vill SÅ gärna rida honom igen! Hoppas hoppas. Det är så himla roligt att rida, men svårt! Känns som en blandning av att jag glömt allt, och att jag ändå kan rida litegrann. Känner mig så sjukt långsam och det är svårt att hitta helt rätt i timingen. Men så kan det ju kännas med Tell också, det är väl bara en del av ryttarlivet helt enkelt! Man lär sig (och lär om igen) så länge man lever!

IMG_7881

Gammal  bild på mig och min racerlama utanför stallet där ridskolehästarna bor på VFK, från när vi var där på nån träning. Skrattar fortfarande åt Tells slembubblor och peppade uppsyn på den här bilden!

Jag uppskattar kommentarer!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s