Lille terminator-häst, nu med tre skruvar i benet!

Då var det gjort då! Nu är Telleman opererad i samma knä för tredje gången i sitt liv. Vi får hoppas det går bra och att han blir helt återställd. Han har ju nio liv (minst), hoppas verkligen detta inte var det sista! 🙂

JFabqWJ+TZW72UxIkurDLg

On the road. Frukostpaus i Osby i arla morgontimma

Jag fick stiga upp halv fyra och lastade strax före fem på morgonen. Det gick bra att köra ner till Malmö, solig och fin dag. När jag checkat in Tell strax efter åtta, pussat honom hejdå och de gått iväg med honom så körde jag ut till havet vid brofästet. Satt där en stund och tittade på utsikten och sen lade jag mig i baksätet en stund och sov. Sen kom syrran med tåget från Köpenhamn där hon bor, och hon och jag åkte till kallbadhuset på Ribban. Så mysigt! Det hela kändes lite märkligt, jag har ju varit på kallis tusen gånger men aldrig har jag stått naken och kollat på telefonen så mycket, haha! Kliniken hade sagt att de skulle ringa vid halv två ungefär, och de ringde fem över halv två och sa att han var vaken, stod upp och att allt gått bra. Då satt syrran och jag och åt lunch i solen (nu med kläderna på) på kallis uteservering. Tur att hon var med, för det kändes nästan som att jag drömt att de ringt och att allt gått bra! 😉

Vi åkte och hämtade Tell och han skulle ju ändå piggna till lite, så jag körde väl hemåt igen med honom vid tretiden eller så. Han såg lite spak och torktumlad ut, men jag minns att han var ännu skruttigare efter förra operationen! Nu var det ju nya rön att hästen INTE skulle fasta innan operation, och det tror jag faktiskt gjorde skillnad. När han stod i släpet bjöd jag honom på lite hö och vatten innan vi körde, och han både åt och drack. Lilla gullelama. Om det hade sett för illa ut i hans knä hade jag ju sagt till veterinären att de inte behövde väcka honom, så jag var beredd på att det kunde hända. Men ändå så tänkte jag nog att jag skulle få med mig honom hem igen, och det fick jag ju. ❤  Klart jag var orolig och nervös, det är man ju alltid innan de väl ringt och sagt att hästen står upp. Men inte så farligt faktiskt. Det var ju jättebra att Maja kom och avledde mig också.

IMG_8857

Lite trött och torktumlad efter narkosen

S8VNOklXTFyESoYy0mpgYw

Piggat på sig innan hemfärd och ville gärna ha lite morötter av Maja

Operationen då: Palle har gått in i leden i höger bakknä med artroskopi och städat upp. Där hittade han en lös broskbit som han tog bort, och en liten bit av ett ligament till menisken låg också där och störde. Så han har ”dammsugit” leden! Så coolt. Han sa att man ser att hästen inte är tre år, men att han var förvånad över att det inte är någon mer broskbildning, inga pålagringar, korsband, menisk och ligament osv ser jättefina ut. Men jag är SÅ glad att de hittade nån skit där inne ändå och kunde plocka bort! Inte konstigt att han haft ont lille häst.

Då till själva cystan. Skruven som redan sitter där ville ju Palle först ta ut och sätta in en ny skruv där med mer kompression. Men den visade sig sitta så ”jäkla bra” att han inte ville ta bort den när han gick in och tittade, utan satte istället TVÅ till skruvar längre ner. Så nu är den förbannade cystan ihopskruvad till max. Hjälper inte detta så gör ju inget det. Känns så himla bra att jag vet att Palle verkligen har gjort ALLT han kan. Och det är inte lite. Han lät mycket mycket nöjd med operationen. Han vill ju också verkligen få Tell bra, och dessutom är han lite tävlingsinriktad och är också fly förbannad på att Folksam sa nej. ”Nu ska vi visa dem”, var det sista han sa till mig i telefon när vi bestämt att vi kör. 🙂

E0LpYPqDRXerkcHq%8kC9A

Lyckligt hemma igen. Så fin dag och kväll. Våren är underbar och lite melankolisk!

A8OzayknR6qJA+O9RdkOYQ

Nu ska Tell ha fyra veckors boxvila och sen får jag börja skritta honom vid hand. Nu är det bara att fortsätta be till alla högre makter och hästhelgon att det här lyckas och att han blir bra. Det vet vi ju inte helt säkert även om prognosen är ganska bra, men det känns bra att detta äntligen är över. Mer kan vi inte göra, det är bara att hoppas. Jag hade verkligen grämt mig om jag inte hade gjort det här, så det känns rätt i hjärtat att han fått den här sista chansen. Det är han verkligen värd, min älskade älskade häst. ❤ Han charmade såklart alla som jobbar på Jägersro hästklinik, och så visade det sig att en av dem faktiskt ägt Tatcha som föddes 1996! Tells ”storasyster” (De har båda Tosca som mamma). Tatcha var mamma till Poppe, Tells ”brother from another mother” som han gick ihop med en stor del av livet, de är ju jämnåriga. Ni som följt denna blogg länge minns kanske ”de tre musketörerna” hagkompisarna Tell, Poppe och Tim? Så roligt att hon ägt Poppes mamma! Hälsningar åt alla möjliga håll utbyttes naturligtvis. 🙂

256705_10151611204109689_1955044217_o

julafton 2012 med de tre musketörerna. Tell och Poppe syns i bild, Tim är lite bakom mig.

 

 

 

 

En reaktion på ”Lille terminator-häst, nu med tre skruvar i benet!

Jag uppskattar kommentarer!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s