Äntligen fick vi åka på träning!!

Hej på er! Igår var Tell och jag på äventyr i Holmsjö, sååå roligt! 🙂 Vi åkte hem till duktiga Susanne Åkesson (sök på westernklick på facebook eller instagram om ni vill!) och tränade kommunikation från marken. Jättekul och nyttigt! Så glad att jag har läst Susannes bok ”Rida med klicker”, då hade jag ju lite koll iallafall på grunderna med detta. Den rekommenderas varmt! Går att beställa via hennes hemsida http://www.westernklick.com. 🙂

Jag är ju helt självlärd på klickerträning, började ju med det förra gången Tell var konvalescent för att aktivera honom och vi tyckte det var jättekul båda två. Sen har jag fortsatt lite då och då, men jag är ju verkligen ingen expert.

Susanne tränar ju hästar med belöningsbaserad träning, hon tränar inte tricks med hästarna utan det är mer ett helhetssätt att tänka har jag förstått det som. Hon använder det både när hon rider och när hon tränar hästarna från marken. Hon tränar och tävlar även i Western. Jag förstår inte riktigt hur man skulle lyckas rida helt utan tryck och eftergift, detta verkar liksom helt tvärt om, men jag tycker det är roligt och spännande att lära mig nya saker och tänka ur nya perspektiv! Nu har jag ju bara varit där en gång så det finns nog en miljon saker till att lära sig. Sen måste man ju inte gå ”all in” heller, jag tror alla skulle ha nytta av sån här träning. Det är ju jättekul och fint att hitta en bättre kommunikation med sin häst, oavsett om man rider eller hanterar hästen!

Såhär gick träningen till: Först berättade jag om mig och Tell och lite vad vi brukar göra, vad vi rider och tävlar i för discipliner och hur våra personligheter är. 😉 Sen ville Susanne att jag skulle släppa Tell lös på ridbanan och se vad han skulle göra. Gulp, jag ville ju inte att han skulle sätta full fart, hon hade rätt stor bana, men han verkade väldigt cool (och det var 25 grader varmt) så jag släppte honom. Han lunkade omkring och tittade på hennes saker på banan (hon hade lite olika trailhinder utspritt på banan), helt lugn, och sen upptäckte han gräs i kanten (såklart) och ställde sig och mumsade. Susanne sa att jag skulle ropa på honom och se om han ville komma till mig. Jag har ju inte tränat frihetsdressyr så mycket med honom (och har definitivt inte haft honom lös på länge pga konvalescensen) så jag var lite tveksam till om han verkligen skulle slita sig från gräset. Men han kom! Sen gick vi omkring i lite mönster på banan, stannade, gick igen osv och han följde mig fint.

Vi fick sen börja träna på nåt som heter target, jag stod med en flugsmälla (!) i handen och Tell skulle dutta med nosen på den när jag höll upp den, höll ner den, osv. Det fattade han direkt. Plättlätt! Det är en teknik man kan använda om hästar t ex är rädda för brevlådor eller soptunnor på uteritter. Till exempel. Man kan också rida med flugsmällan (haha) och lära hästen att vända på huvudet och dutta med nosen på flugsmällan om nåt är lite läskigt, så får den klick och godis. Så man lär hästarna att det är ”bra” med farliga saker och att de vänder sig till sin matte/husse när nåt är otäckt. De förknippar läskiga saker med att de får godis och beröm istället för att springa hem. Det kan man träna på både från marken och uppsuttet. Så himla bra! Med Tell vill jag ju inte att han stannar och får panik eller tvärkastar sig hemåt (tex av grannens robotgräsklippare) så jag kommer försöka träna honom att han får godis varje gång vi är där, och när han gått förbi.

Det svåra med klickerträning just när man vill använda det för att ”programmera om” hästar från sin flyktinstinkt är ju att de trots allt ÄR flyktdjur så när man tränar måste man vara i den vita zonen (lugn och avspänd häst) samt gradvis träna i lite mer ”skarpt läge” (grå zon). Då är hästen lite spänd men lyssnar ändå och äter gärna godis t ex när man berömmer och klickar. Det man vill undvika är den svarta zonen, då är det bara panik och man kommer inte nå fram till hästen. Då vill hästen inte heller ta emot nåt godis. Händer det så får man ha tålamod och backa tillbaka i träningen.

När vi tränat en stund inne på Susannes bana (Tell var lös hela tiden där inne) så tog jag på grimskaft och så gick vi ut på vägen utanför och tränade på att möta cyklister och bilar. Susanne drog också en soptunna framför sig som Tell skulle lära sig att följa efter och dutta på med nosen. Det var easy piecy tyckte han. Han har ju aldrig varit med om en så ”lätt” träning där han fick så mycket godis! 😀 ❤ När en tävlingscyklist kom så höjde han huvudet och var väldigt uppmärksam, och då fick jag ge honom godis hela tiden fast han vrålglodde på cyklisten. Det gick finfint. Han gjorde ingenting, och slappnade av snabbt. Så duktig häst! ❤

Susanne verkade mycket nöjd med oss, och det var ju skönt att höra att jag inte lärt honom nåt jättetokigt i klickerväg som är svårt att få bort nu. Jag verkar ha gjort rätt, nu ska vi bara träna mer och få till en ännu bättre kommunikation! Jag gillar verkligen tankesättet att man belönar hästen och ger den motivation. Gillar också att Susanne var noga med att antingen tränar man, och vill att hästen ska vara uppmärksam och ger den uppgifter att lösa, eller så får den paus. Då får den beta, eller bara vara lös och göra vad den vill. Det ska jag verkligen ta till mig! Jag tror jag ger Tell alldeles för lite pauser. Iallafall paus som verkligen är paus för HONOM! Paus för mig kan det ju vara att stanna och prata med vänner man möter när man är ute osv, eller om man rider får han skritta på lång tygel. Men jag ska verkligen vara bättre på att vara tydlig med när det är paus eller när jag vill ha hans uppmärksamhet.

Jag hoppas vi kan åka och träna för Susanne snart igen, det var verkligen jättekul! Så glad att jag kom på detta så Tell och jag inte behöver vänta i evigheter tills vi kan åka på nåt kul tillsammans! 🙂 Han var verkligen värd att få åka på nåt kul och inte bara åka till veterinären.

IMG_9433

Plättlätt det här med flugsmällan sa Tell! 🙂

 

2 reaktioner på ”Äntligen fick vi åka på träning!!

  1. dressyrbitchen skriver:

    Jag har också tränat lite med en target, men jag vet liksom inte vad jag ska göra sedan. Mackan är superduktig på att fatta grejen men jag har noll fantasi. Jag har läst att man kan träna så att man använder en target t ex vid lastning, men dit har vi inte kommit ännu. Får nog ta en koll på din tränares hemsida och se om jag kan utveckla våra skills. 😉

    • Ida Qvarnström skriver:

      Jag provar mig fram, har ju inte heller så stor aning 😅 men Tell tycker det är jättekul! Boken rida med klicker tar upp lite grunder så den är bra, läs den! Det finns säkert jättemkt annat också att läsa. 😊 Träna på nåt som ni vill bli bättre på så är det lättare för dig att bli motiverad också! 😊 Tex om han är tossig att gå med ibland så tränar du gradvis så lovar jag att det kommer gå mycket lugnt till sen och du kan förekomma tokerierna! Man har alltid igen att hästen är uppmärksam på dig och positiv till det ni ska göra 😊

Jag uppskattar kommentarer!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s