Hur hamnade jag här?

Ååååå vad det är lätt att vara restriktiv och ekonomisk med hästfoder och kosttillskott när man har en frisk häst som allt är bra med. Och oj vad svårt det är annars.

Tell har i stort sett hela sitt liv fått äta gräs och hösilage i huvudsak. Hans ”kompletteringsfoder” har varit mineraler, och vid behov lite havre och betfor. That´s it. Det sammanfaller också väldigt bra med min allmänna filosofi. Har man bra grovfoder ska det räcka. Det gör det oftast också, även för mycket högpresterande hästar.

Och så nu detta. Hur hamnade jag här??! Min lilla hylla i foderkammaren ser ut som rena affären.

IMG_8569

Ja jisses. Glukosamin och nypon får han ett litet mått av varje dag eftersom han är en äldre herre och jag vill göra det jag kan för att hjälpa honom med uppsmörjningen av sina gamla knän. Det har vi fått rekommenderat av många, inklusive veterinär. Vågar ju inte sluta med det heller eftersom det verkar funka väldigt bra. Suck.

B-vitamin får han varje vår för att underlätta pälsfällningen. Eftersom han är en mammut är det typ 200 ton päls som ska av. Jag vet inte om det här verkligen hjälper, men jag har gett honom det varje vår i många år nu och det känns iallafall bra. Kanske är det helt i onödan.

Pro Equo är ett svindyrt men superbra ”proviva för häst”, alltså magpulver som man strösslar över maten. Detta hade jag helst sluppit köpa men jag blev helt enkelt tokig på att få tvätta Tells bakdel så pass ofta efter den där buttakuren vid jul. Stackarn. Han har aldrig varit dålig i magen förr, men blev det när han fick butta och sen gick det helt enkelt inte bort helt av sig självt. Han ska få lite magpulver i nån vecka till och sen hoppas jag jag slipper fortsätta köpa det. 😉 Han blev bra i magen redan efter tre dagar  tack gode GUD.

Nu ska jag ut till stallet, solen skiner idag också! Hurra! Tror jag ska plantera lite paprika och chilli-frön när jag kommer hem. Man får lite hopp om livet fast det är februari, när man känner att solen skiner och det går mot ljusare tider. 🙂

IMG_8581

Nästa vecka är jag i Gdansk med jobbet, så jag missar TYVÄRR Bibbis födelsedag. Hon fyller 80 år. Världens bästa uppfödare, vän och granne! Tell hälsar och gnäggar till henne! Han kommer ju vara hemma så jag får be honom ge henne en stor födelsedagspuss på den stora dagen. ❤

IMG_8564

Tell och Bibbi

Rida – meningen med livet!

Igår var jag på ridskolan och red min andra lektion. Såååå roligt!! Detta måste vara en av mina bästa idéer på sistone, helt klart. Kan varmt rekommendera alla att börja på ridskolan även om man har egen häst! Det handlar ju om prioriteringar, tid och pengar förstås, men nu när man kan få tillbaka pengar på det hela (om ens jobb har frisvårdsbidrag till sina anställda alltså) så blir det ju inte ens så dyrt!

Sist jag red på ridskola måste ha varit över 10 år sedan, det var innan jag köpte Tell. Då red jag på Växjö Ridklubb i en grupp på fredagarna som hade döpt sig själva till ”Happy Hour”. Vi hade tröjor som det stod det på och allt. Ett oerhört trevligt gäng!

Min nuvarande happy hour infaller varannan torsdag och då är det dressyrspecial på Växjöortens Fältrittklubb, den klubb som Tell och jag tillhör. Det finns tre ridskolor inne i Växjö att välja på, så nu provade vi denna. Jag har ju varit på klubben många gånger med Tell, men aldrig ridit på ridskolan. Jag hade faktiskt ingen aning om vad de ens hade för hästar. Däremot känner jag ju flera av ridlärarna, så jag vet att de har grymt duktig och välutbildad personal. Men det har visat sig att de även har JÄTTEfina hästar!! 😀

Förra gången (när jag var där och red första gången) fick jag rida en enormt stor skäck som hette Jackson. Hans hovar var nog fyra gånger så stora som Tells! Hans härstamning är okänd men Tinker måste ju vara med nånstans. Dock kändes han inte så tung att rida, förutom att galoppen var jobbig för honom. Men i övrigt en väldigt mjuk och känslig häst! Utan broms, dock. 😉 Hehe. Jag hade träningsvärk i nästan en vecka efter den här ridlektionen, men jag var SÅ glad! Gudars vad roligt det var!

Och så fint stall de har på VFK, det visste jag iofs redan innan. Även om det är gammalt (en sprillans ny anläggning är planerad) så är det i väldigt god ordning, trevligt, välskött och så himla lugnt och skönt. Alla hästarna verkade så avslappande och det var verkligen ordet ”LUGN” som dominerade överallt. Så härligt! ❤ Och det är faktiskt helt underbart att få rida på en LUGN och trygg häst emellanåt, det uppskattar man särskilt när man är van vid nästan 10 år med en halvtokig racerlama och man själv är lite ur form! 😉

Gårdagens ridlektion hade nog kunnat bli lite som den förra, jag skulle få rida en TILL enormt stor häst – Pelle. Mycket söt. Detta var helt klart ett halvblod, såg ut som en stor hoppstammad och mycket charmig kamel. Och han verkade också extremt lugn och snäll.

BNSRb2AxQeyrx3VmYiEDqw

Stora charmiga Pelle

Men – när vi kom in i ridhuset och jag som bäst började leta efter en pall (alternativt stege) för att komma upp på Pelle så frågade vår ridlärare om jag kunde tänka mig att rida Sigge istället. Jag har ju ingen koll på vilken häst som är vilken, haha, men jag rider ju gärna på vilken häst som helst! Dessutom såg hästen hon ville att jag skulle byta till jättefin ut. Väldigt lik Tell faktiskt!

Så då blev det Sigge och jag. 🙂 Sigge var en riktig racerlama, precis som jag trodde! Men oj så roligt att de har lite racerdjur också på ridskolan och inte bara snälla lugna kameler! Själva anledningen till att jag skulle rida honom istället för ryttaren som egentligen fått honom var att han var lite mötesskygg, reaktiv och kunde hitta på bus. Och det skulle tydligen jag fixa bättre än den stackars ryttaren som inte hade ridit på 7 år. Hehe. Så gärna, bring it on, sa jag! 🙂

Alltså GUD vilken rolig häst. Jag gillade honom så mycket!! Han hade mycket gång och var smalare än Tell, så jag fick kämpa med att hålla om med skänkeln då han gärna ville orma sig åt alla håll. Men när vi fick koll på alla delar så att inget sladdade iväg nånstans så var han SÅ fin! I galoppen satt jag bara och var ett enda stort leende. JÄVLAR vilken galopp. Tänk om man skulle få ta ut honom på terrängbanan nån gång! Wow.

Han lyssnade väldigt fint både på gas och broms, här var mer utmaningen att vara kvick och rama in honom, förekomma hela tiden. Hittade han på nåt bus då? Jodå, tre gånger satt jag aningens löst men det var ändå ingenting jämfört med vad Tell kan hitta på. Det är nog dessutom jag som ”eldar upp” peppade hästar tror jag, ridläraren sa att hon sällan sett honom busa men nu gjorde han ju det bara för det. 😉 Den andra tjejen som skulle ridit honom egentligen såg evigt tacksam ut. Och stora Pelle var verkligen HUR snäll som helst med henne. Alltså ridskolehästar!! Såna stjärnor. Blir helt tårögd. ❤

vl%q7hmmQC2DOtCVO3iLZg

Fick byta från volvo till ferrari. Här är söta Sigge!

Vi var iallafall väldigt nöjda med oss själva både Sigge och jag och jag vill SÅ gärna rida honom igen! Hoppas hoppas. Det är så himla roligt att rida, men svårt! Känns som en blandning av att jag glömt allt, och att jag ändå kan rida litegrann. Känner mig så sjukt långsam och det är svårt att hitta helt rätt i timingen. Men så kan det ju kännas med Tell också, det är väl bara en del av ryttarlivet helt enkelt! Man lär sig (och lär om igen) så länge man lever!

IMG_7881

Gammal  bild på mig och min racerlama utanför stallet där ridskolehästarna bor på VFK, från när vi var där på nån träning. Skrattar fortfarande åt Tells slembubblor och peppade uppsyn på den här bilden!

App lapp sa att du slapp

Läser att det (såklart) finns en app nu som är nån slags Air B´N´B för hästar. Jahapp. Eller rättare sagt för hästägare som vill tjäna pengar på att hyra ut sina hästar, och ryttare som vill rida.

Ja, sånt fanns ju förut också (finns) även utan app. Jag tycker det här är väldigt problematiskt. Jag har ju själv varit medryttare massor med gånger, rätt stor del av mitt liv. Det är klart att det finns massor med folk som är duktiga på häst och är bra på att rida. Och folk som i perioder av sitt liv behöver hjälp att få sin häst riden. Det har jag inga problem med. Men detta? Jag vet inte, jag får liksom dålig smak i munnen. Jag ska försöka lista varför.

  1. Jag tycker inte man ska äga en häst om man inte har råd. Om man måste ha medryttare eller hyra ut sin häst på grund av pengarna det drar in så tycker jag det är fel. Jag har inget emot att ta hjälp av medryttare, men inte på grund av pengarna. Det tycker jag är helt fel anledning. Det är inte hästen som ska behöva betala det.
  2. Jag tycker att grejen med att ”se vilken häst som finns i närheten” att kunna ”para ihop sig med” känns helt sjuk. Det är inga betal-karuseller vi pratar om. Vem vill ha nån vilt främmande människa som råkar befinna sig i närheten som vill rida, och så ”passar man ihop” med min häst, även om jag behöver medryttare? Det verkar extremt desperat och märkligt alltihop.
  3. Det är inte svårt att på annat sätt para ihop seriösa hästägare med seriösa ryttare, ett samarbete som blir bra för både hästen och människorna. Jag förstår inte vad en sån här app skulle tillföra. Snarare tvärt om. Jag vill inte ha teknik som bidrar till att se hästar som maskiner eller varor, även om jag absolut inte är teknikfientlig överhuvudtaget.
  4. Jag förstår att vi lever i en kapitalistisk värld, men jag tycker verkligen inte om att tänka på djur som varor även om jag vet precis vad en häst kostar och vad de kostar att hålla. Men det är ingen mänsklig rättighet att äga en häst. Se till att djuren har det bra,  har du inte råd med ett gott liv för hästen så har du inte råd att ha häst. Då är inte en app lösningen. (Även om det iofs verkar väldigt bra för ridsugna hästlösa personer).

Är det nån av er som läser som testat detta, vad tycker ni?

 

Hej från kallt Göteborg!

Jag är i Göteborg och jobbar i några dagar, Tell är hemma och har semester den lurviga laman. ❤️

Här är det fullt upp med film, filmpolitik och allt möjligt. Igår blev jag intervjuad (igen) av Sveriges radio angående filmfrågor i hela landet. Jag är ordförande för filmregionerna sen några år tillbaka, på måndag ska jag äntligen avgå och få vila mig lite. 😉 Nä, skämt åsido så känns det ganska bra. Men jag undrar lite vad jag ska göra nu när jag inte är chef längre och inte heller ordförande för en massa föreningar. Men det ska bli skönt att ta det lugnt ett tag. Jag kommer nog på vad jag vill med mitt liv sen. 😊

Palle Brink, veterinär på Jägersro hästklinik ringde mig igår, nu har han och Staffan haft ”Tellkonferens”. Palle ska nu ta upp Tells fall med världens främsta veterinär på såna här skador (i USA) och det känns ju toppen!! Han säger att han gärna vill involvera henne och det gav jag såklart min fulla tillåtelse till. Tell blir internationell kändis på veterinärkonferens i USA angående rehab och uppföljning av såna här operationer.

😊🌟 Det som är lite läskigt är att Palle säger att en möjlighet är att göra en titthålsoperation på Tell och verkligen se inne i leden vad det är som stör honom. Det kanske inte är cystan som gör ont, och det kan gå att ”städa ur” om det behövs inne i leden. Det är inte säkert att det behövs, hoppas inte. Vi får hålla tummarna. Känns iallafall toppen med allt detta fina engagemang! Så tacksam för det! ❤️🌟❤️

förresten har jag börjat på ridskolan nu. Varannan torsdag dressyrspecial. Vi är bara tre ryttare i den gruppen, så lyxigt!! Och så roligt! 😃 Jag fick rida jättestora och charmiga Jackson. Jag har sån träningsvärk så jag knappt kan gå..

Skithäst!!

Ja jisses. Igår var den gode Telleman verkligen på tårna. Jag hade tänkt rida men tack gode gud att jag inte satt den där token utan gick bredvid och höll honom i snöre!! Förbaskade lama, hahaha!

Det hela började redan i hagen. Han travade omkring så flott så (helt klockrent, woho) och blåste upp sig som värsta hingsten. Det var kallt och soligt och herr häst hade väl lite ”winter yahoos”. Det hela späddes dessutom på av att Henrik höll på att svetsa utanför stallet.

Lite förvånande gick det bra att fånga honom och ta på grimman. Han kom fram så snällt. Men sen rörde han sig inte ur fläcken, den jönsen. Han stod helt fastfrusen!! Men verkade inte alls rädd, det där var verkligen bara dumheter. Agneta fick komma och hjälpa mig och när jag smackade och han fortfarande inte rörde sig framåt en millimeter så prasslade hon till rejält bakom honom med två höpåsar. JÄKLAR vilken fart han fick då den fjanten, haha! Sen var det inga problem att få in honom i stallet.

Sen galopperade han stillastående i stallgången när jag försökte brodda trots att jag försökte allt. Jag var helt genomsvettig innan vi ens kommit ut. (Det var då jag raskt beslutade mig för att INTE rida på mitt djur idag, det finns ju ingen anledning att dö).

Herregud. Jag kommer få anlita en beridare när han ska sättas igång på riktigt sen… nån frivillig??!

Promenaden gick bra även om den också gick i en rasande fart, men han var ändå rätt så lydig till min förvåning. Jag hade verkligen en racerlama i koppel! Han frös dock fast (igen) på ett ställe under promenaden och tänkte inte röra sig framåt för allt i världen, men nu hade jag minsann ekiperat mig med en lång dressyrpisk. Hoppsan, okej då sa han och gick snällt fram igen. Vad är det för gubbfasoner! Skithäst. Men man måste ändå skratta lite åt honom, den sprätten, och han är väldigt snygg när han ”tuppar sig” och är så på tårna. Man kan verkligen inte tro att han är sjutton år!

I hagen efter vår svettiga skritt-runda. Ville ha ha sitt lunch-hö? Näpp. Här skulle det fortsätta spanas och frustas! Sen coolade han ner sig till slut. Vissa dagar alltså… 

 

 

Tre goda ting

Hej på er!

Nu har jag städat ut julen, lite för sent som vanligt, men det är ingen som dör. 🙂 Det har hänt tre bra saker sen sist jag skrev!

  1. Jag ringde Palle Brink på Jägersro (han som opererade Tell) och nu vill han gärna engagera sig i detta så att Tell blir helt bra (förhoppningsvis)! Löberöd har skickat röntgenbilderna till Jägersro nu och i början på nästa vecka ska Palle och Staffan ha ”Tellkonferens”. Hurra! Hoppas hoppas de kommer fram till nåt bra. Känns toppen att de här två som är så duktiga tar tag i detta. Med lite påtryckning från mig, men ändå.
  2.  Jag ska börja på ridskolan! 😀 Ringde Växjöortens fältrittklubb och det visade sig att de har flera ”duktiga ryttare” som vill rida hos dem, två st som tidigare tävlat MSVB dressyr t ex. Så nu ska vi tillsammans få rida dressyrspecial varannan torsdag. Ser fram emot denna after work-aktivitet sååå mycket! Har nedräkning till torsdag! 😀
  3.  Jag har införskaffat ordentliga terränglöparskor, invigde dem igår i skogen och oj vad roligt att springa med bra dojor!! Det trodde jag aldrig, att jag skulle gilla löpning. Men det gör jag, särskilt ”terrängvarianten”! (Såklart. Vem är förvånad.. hahaha!) Hoppas jag kommer vara i någorlunda form nu lagom till när Tell blir bra igen. 😉

 

Brev till ridskolan

Nu har det blivit rena istiden här i Småland. Tycker inte vi brukar ha så gräsliga vintrar, ofta är de helt ok men vinter är väl iofs inte så kul nånstans i Sverige. Det här året har det inte varit så kallt och inte heller så mycket snö, lite halvmesigt sådär. Jag undrar jag om det blir nån ”riktig” vinter här i år. Det har varit skönt med bara grusvägar och mestadels plusgrader, sånt uppskattar man när man har häst. Hur som, nu har det varit fram och tillbaka med plus och minus, regn och snö ett tag vilket har resulterat i det allra värsta vintervädret som finns. Det är mörkt som i en säck för ingen snö lägger sig och vägarna är totalt täckta av ett tjockt lager blank-is. Tell får gå broddad runt om och det är knappt att man ens tar sig från stallet till hagarna utan att stå på öronen!! Helt sjukt.

Jag har kapitulerat och inser att det inte är lönt att försöka gå ut och gå med honom de här dagarna, och inte rida heller. Bambi gånger en eller två (även med broddar) spelar ju ingen roll. Livsfarligt vilket som! Så vi har gosat lite i hagen och tränat tricks inne i boxen. Friserat man och oljat hovar. Vintervila eller nåt.

Jag har mailat min ridklubb idag och frågat om ridgrupper eller kurser på ridskolan där, hoppas de har nåt som jag kan använda mitt friskvårdsbidrag från jobbet till. Det vore kul! 🙂

Svinkallt i stallet igår. Som på kalfjället i vinden!!

Jag har blivit en riktig stickmoster. Här håller jag på med en halsduk.