Kategoriarkiv: Övriga livet

Solidaritet och #metoo i stallet och överallt

Jag är både stolt över att #metoo hände under min livstid, och jävligt bedrövad över att det överhuvudtaget ska behövas. Att vi inte kommit längre. 

Jag minns att jag och min sambo diskuterade detta när det var helt nytt, han är liksom jag mycket politiskt engagerad. Han var förbannad över att medierna (då) bara gick igång på kändisgrejen, det var Martin Timell hit och Harvey Weinstein dit. Vissa medieforskare menar att det var kändisarna som pekades ut som gjorde att detta blev stort i Sverige. Jag håller inte med. Min sambo var ledsen och upprörd över att allt blivit ”kvällspresskuppat”, och vi blev nästan ovänner då jag starkt hävdade att ”vänta bara. Det här kommer inte gå över, det här är bara början”. Min fina sambo trodde att allt skulle dö direkt bara för att det blev ”kändiskuppat” av medierna, vilket han verkligen inte ville. Han är ännu mer revolutionärt lagd än mig. Men som tur var hade jag rätt. Det slutade inte där med sliskiga rubriker om kändisar. Det droppade bara. Det var bara början på något som sedan närmast kan liknas vid en jättelik flod.

Detta är en av få gånger som jag verkligen känt i mitt liv att något verkligen händer. Att vi har NYTTA av sociala medier i verkliga förändrings- och organiseringssammanhang. Det här går WAY beyond att ”lajka” en massa viktiga saker på instagram eller facebook utan att nåt egentligen händer. Det här leder till att svin blir uppsagda med omedelbar verkan, att kvinnor organiserar sig, att jättemånga olika branschers upprop publiceras i de stora medierna. Det händer något. På riktigt. Och det är inte en dag för tidigt. Men jag undrar om den verkligt stora grejen ändå inte är solidariteten mellan kvinnor mitt i allt detta. Sorgen. Kampen. Allt.

Många män verkar undra vad de ska göra nu, en del skriver kloka krönikor och pratar med andra män, andra fattar ingenting, känner sig påhoppade och tror att man inte kan krama kvinnor längre utan att pekas ut som att man sexuellt trakasserat nån. Det är ju som det är. MEN. Något har hänt. Och det är inte slut än.

Jag är en sån där fackligt engagerad vänsterfeminist som inte är ett dugg förvånad över alla de här vittnesmålen, ändå tror jag inte jag har gråtit så många gånger på länge som jag gjort nu sen oktober. Vissa grupper har jag till och med fått pausa aviseringarna från, allt elände har bara sköljt över mig som en ostoppbar flod. Det är som att allt det där man känner till som ”patriarkatet” nu på ett oerhört starkt sätt har blivit till kött och blod. Det här är verkliga berättelser, människor som finns på riktigt. Det är de som berättar. Det är tack vare internet, tack vare människors vilja att dela med sig av verkliga händelser, way bortom käcka uppsminkade bilder, mysiga katter, gulliga hästar eller trevliga middagar. Vad man nu än brukar se på sociala medier.

Det är också tydligt att det här är en demokratifråga, vuxna människor vet inte alltid hur de ska bete sig på sociala medier. Det har blivit fel massor med gånger. Barn är ofta bättre på det än vad vuxna är. Det är som att vi inte riktigt lärt oss hur man beter sig än. Men bara en del av det hela är vett och etikett på sociala medier skulle jag säga, långt mer är vett och etikett kring SOLIDARITET. Och även om vi visserligen bör träna oss på båda, så väljer jag ändå solidariteten i allmänhet före sociala medier. Jag tänker att det kanske kan smitta av sig på det andra.

Här är en checklista på vad jag tycker att alla bör tänka på, oavsett könstillhörighet, för att aktivt bidra till ett vettigt samhällsklimat och dagligen se till att något sker till det BÄTTRE. Om ni till exempel är i ett stall, på en arbetsplats, bland vänner. Vad som helst. Med vänliga hälsningar, vän av solidaritet.

  • Träna dig själv och andra på att att gemensamt ta ansvar för nånting och kämpa för gruppens bästa istället för dig själv. Det är lite som att sjunga i kör, försök lyssna mer än du sjunger själv. Då blir det bra. Då kommer det låta helt fantastiskt.
  • Respektera och behandla andra såsom du förväntar dig att de gör mot dig (om du inte är ett as alltså, då kommer detta inte funka). Jag tror inte på Jesus, men den gyllene regeln är ta mig tusan bra på alla sätt. Tillämpa den!
  • Om du befinner dig i tävlingssammanhang, tillämpa ett sportsligt uppträdande. Det är alltså INTE okej att alla beter sig som svin bara för att de kan skylla på ”tävlingsdjävulen” eller ”tävlingsmänniskan” (same same). Det är bara ett påhitt för att bete sig som ett själviskt as. Det är vi själva som bestämmer om det är okej med en sån kultur eller inte. Säg ifrån. Vill vi ha en fin, tillåtande och stöttande kultur i medgång och motgång, se till att vara med och skapa den. We can do it. Även i ett jäkla individualisiskt kapitalist-samhälle. Så det så.
  • Var inte elak och håna andras upplevelser och erfarenheter, bara för att du kanske inte varit med om det själv. Du är inte bättre eller viktigare än andra, träna dig själv att se ett mönster och var istället GLAD över att du (möjligtvis) förskonats från eventuellt förtryck! Men du tillhör ändå ett kollektiv. Kämpa sen tillsammans med dina medsystrar som inte varit lika lyckosamma som du. Så många systrar har kämpat före oss i hundratals år bara för att vi skulle kunna vara där vi är idag. Visa respekt för det, och var med och skapa framtiden NU för dagens kvinnor och tjejer.
  • Är det i stallmiljö du befinner dig i varje dag, fundera på hur just DU kan bidra till ett så bra klimat som möjligt, och för att förhindra otäckheter! (Både på ett personligt plan och mer strukturellt, t ex genom ledarutbildningar eller strategier och metoder ni antar i klubben). Även om inget otäckt händer just i ert stall, så gör det garanterat det i övriga världen runt omkring. Om tjejer stöttar varann i stallet är det lättare att veta vad man kan göra även i andra sammanhang. Systerskap är aldrig dåligt! Lär unga tjejer vad systerskap verkligen innebär. Lär alla vad solidaritet innebär. Vad det är är i praktiken. Föregå med gott exempel. Det är ett sätt att bidra till en allmän feministisk organisering av samhället. Och det behövs, tro mig. #metoo är bara början.metoo.gif

 

Annonser

Höstlov

Den här veckan är det tydligen höstlov. Fast jag har jobbat som bara den, men idag tog jag ledigt. Woho! 

Vi har Matias brorson från Malmö på besök hos oss i veckan, det är så mysigt. Bra för Malmökids att få lite skogsliv i Småland. Han älskar att vara här. ❤ Idag har vi varit ute och grillat korv och marshmallows i skogen, och så har vi vandrat ganska många kilometer i ett jättefint naturreservat här i närheten. Det var dit Mia och jag red på långritt i somras förresten, om ni kommer ihåg det?

Bökeskogen

A post shared by Ida Q (@iqpic) on

Stackars Matias har fått ont i ryggen, han har väl jobbat för mycket i bryggeriet och på industrin. Så nu ligger han nerbäddad i sängen med min vetevärmare. Han fick en drink som dessvärre blev utspilld när vi försökte palla upp honom med fler kuddar, suck. Men efter lite svordomar och uppstädning fick han en ny drink och nu är ordningen återställd. Elian ligger här i soffan och kollar på sin favorit-youtuber (nån tonårstjej som berättar om moderna sagor och skrönor…) och jag sitter i fåtöljen framför brasan och myser. Med en ännu icke utspilld drink. 😉

Tell har det fint, brorsorna brun får gå ute så mycket det går (hela natten också) nu när det ändå är fint väder. Vi bär ut lite hösilage till dem, men de äter helst gräs såklart. Tell ska ju få stå inne i många veckor snart, men det vet han inget om. Bäst att passa på att ha honom ute så mycket det bara går. På måndag kommer Johan och drar av honom skorna. Jag vet inte varför egentligen, trodde det hade nåt med sövningen att göra eller skaderisken, men min syster sa att det kunde vara utifall att de måste bränna nåt blodkärl. Då vill man inte ha metall nånstans då det kan bli lite som ett elstängsel. Hua. Det lät rätt logiskt tycker jag, och hon jobbar ju ändå på sjukhus så det låter rätt rimligt att det är samma sak för människor som med djur! Jag ska fråga när jag kommer till Jägersro. Vore intressant att veta.

Tidigare i veckan när jag var och jobbade i Kalmar så ringde den mycket trevliga veterinären Palle Brink som ska operera Tell. Jag tänkte på mina vänner Beata och Vera med flera och var tvungen att hålla mig för skratt, för Palle är ju dansk. Det är ju det här med att förstå danska… 😉 Nu har ju Palle bott länge i Sverige och jag kunde höra att han bytte ut de klassiska missförstånds-orden till svenska. Men jag kan ändå tänka mig att om man inte är van vid danska alls så hade det låtit som att han pratade REN danska (och inte en försvenskad variant, som var typ nästan svenska fast med lite danska inslag och en stark dansk brytning). Jag har ju tränat mig i många år på både sydsvenska och danska dialekter så det var inga problem.

Jag känner mig iallafall väldigt trygg med att han ska operera Tell på tisdag, och jag är glad att jag nu förstår varför man gör sånt här. Palle förklarade det hela oerhört engagerat (och danskt). I korta ordalag så stabiliserar en sån här skruv benet och gör att cystan kan läka. På en del hästar tar man sen bort skruven, på andra låter man den sitta kvar. Skruven gör också att friskt ben kommer i kontakt med det skadade och stimulerar till läkning. Men mest är det så att man ”gipsar” benet inifrån genom att sätta dit skruven så cystan inte åker runt lite som en miniballong där inne i benet och gör ont när den rör på sig, och kan läka i lugn och ro samtidigt som hästen inte har ont mer. Hoppas vid alla högre makter att detta funkar!

Naturligtvis har vår bästa dragbil pajat lagom till avresa söderut, men jag har lämnat in den till vår lokala bilmekaniker Weine. Han skulle försöka ha den klar på måndag. Han vet att jag behöver köra med hästen på tisdag, så han kan väl sätta dit en ljuddämpare iallafall hoppas jag och så får vi ta resten när jag kommer hem igen i värsta fall. Håll tummarna för det också. Annars får jag väl köra med lill-saaben men det är ju mycket bekvämare att ta den större och modernare bilen.

Trevlig helg till er alla!

Hästtjejer, bling, homepartyn och normer

Jag har tänkt på en grej som jag ville skriva om, men jag vill inte att nån ska bli ledsen så jag vet inte riktigt hur jag ska skriva… jag gör ett försök. 

Jag älskar att jag har en hobby som gör att jag hela tiden träffar en massa människor som inte är precis som jag. Man kan ha hästarna gemensamt, men kanske inte allt annat. Ibland inte NÅNTING annat! 😉 Så långt är allting fine. Jag tycker oftast att det är väldigt berikande att umgås med folk som är helt annorlunda än en själv. Det tror jag fler borde göra lite oftare.

Men en sak blir jag tokig på, och det är inte bara i hästkretsar, och det är att väldigt mycket kring att vara tjej/kvinna idag är så HIMLA kopplat till utseende och konsumtion. Normen är att man ska gilla shopping och spa och allt sånt. Jag tycker det är roligt att klä upp mig ibland och det gör väl särskilt hästfolk eftersom vi är så skitiga annars..? 😛 Men VARFÖR ska alla priser på en random ryttargala bestå i bling-bling-presentkort, smycken, ansiktsbehandlingar och gud vet vad. Presentkort på nån hästaffär eller möjligen en sportaffär hade väl varit mer passande? Men nej just det ja, det är ju tjejer som mestadels utövar den här sporten. Jag blir så trött. Men men, jag försöker engagera mig så mycket jag kan och orkar. Det krävs ju liksom att någon i så fall är med och arrangerar som säger att vi kanske inte BARA ska ha smink, krämer och smycken som pris.

All heder till alla som pallar att arrangera saker. Jag vet precis hur mycket jobb det är. Jag förstår också att många GILLAR såna här saker i present, och då kan man väl tycka att det är fine. Ibland undrar jag om jag är den enda som får ett hugg i hjärtat av sånt här. Är jag knäpp?

En annan sak som jag får ÄNNU mer ont i magen av, det är alla dessa ”sälj på dina vänner en massa saker”-homepartyn. Jag har blivit kontaktad av flera hästtjejer jag känner i den här frågan. (Inga andra, varför är det alltid hästtjejer? Är det för att inga av mina övriga vänner nånsin skulle få för sig nåt sånt, eller är det för att hästtjejer med alla medel måste försöka tjäna mer pengar? Det kan jag förstå i och för sig). De frilansar för nåt random företag och så går konceptet ut på att man ska få in sina vänner på det hela, och personen som håller i det tjänar då pengar. För mig är det ju ganska lätt att säga nej tack. (Eller lätt, det är det inte, jag känner mig dum och får ont i magen varje gång). För jag är verkligen inte intresserad av hemma-spa, hälso- och skönhetsprodukter eller resor med något märkligt bolag. Jag får ont i magen av hela det här käcka konceptet med att sälja på sina vänner saker. Och det är alltid tjejer som ska sälja på tjejer saker. Om någon har exempel på såna här verksamheter som riktar sig till MÄN så är jag evigt tacksam för att få höra det, bara så jag får lite balans i detta! Inte för att det kanske gör saken bättre, men då kan jag iallafall se ett mönster som handlar om vår konsumtionskultur och inte bara om ojämställdhet OCH konsumtion.

Det här kanske låter konstigt för er, och jag menar inte att det är fel att vilja ta hand om sig själv och känna sig fin. Det kan man göra på jättemånga olika sätt, och bara för att jag får rysningar av smink, smycken och spabehandlingar så förstår jag att det inte är så för alla. Men det här är ändå verkligen inte en kultur jag vill vara med i, jag vill inte veta av den, jag vill inte delta i den, jag vill om möjligt uppmuntra till något annat. Så att det inte BARA är det här som får finnas. Jag önskar att stallet kunde få vara den frizon som det var när jag växte upp, och som det faktiskt är i många fall fortfarande (tack och lov).

Det ser ju ut såhär i samhället, jag vet det. Det är klart att det märks även i stallet. Men snälla låt mig bara få vara IFRED och gå där i mina skitiga kläder i stallet och bli buffad på av en mjuk hästmule. Resten av samhället är ändå så himla skevt, jag orkar inte bli påmind om det även i stallet eller genom käcka meddelanden om att ”det vore så roligt att få komma hem till dig och dina vänner… bla bla bla”. Det får ni GÄRNA, jag lovar, men sälj inte på mig någonting! Jag ber er. ❤

PS. Jag hoppas att jag får fortsätta vara vän med er som jag tackar nej till de här erbjudanden från. Jag tackar nej till erbjudanden jag inte är intresserad av, inte till att ha er som vänner. Jag gör gärna saker tillsammans med andra som inte handlar om konsumtion, så ring mig gärna om ni vill starta en studiecirkel i att bygga music boxes eller en modulin (se nedan), helrenovera hästsläp, spela fotboll, eller sjunga! Och ja, jag hade faktiskt blivit glad för ett presentkort hos en FRISÖR om jag nånsin vann det på en ryttargala, det kan jag erkänna. 😉

Kram Ida

Semester!

Hallå, ursäkta den långa bloggpausen! Jag har semester och har varit en sväng uppe i Norrbotten och Västerbotten. 

Jag har hälsat på min familj, det var jättemysigt, och jag har även träffat Sara och Tibelle! ❤ Såååå roligt! Vi var ute och red i mina gamla hoods Åberget i Boden. Det är så märkligt med ställen man inte varit på på sisådär 20 år. Jag kände igen mig, men bara bitvis. Som väl var kunde ju Sara och Kristina vägarna, annars hade jag nog varit helt lost! Så märkligt, jag har ju ändå ridit HUR mycket som helst i de där skogarna i mina dar. Jag fick låna en jätterolig häst som var helt tvärtom än Tell, ville gärna bli lite tung och låg så jag fick sparka på lite och säga åt henne att jag inte ville ha 600 kilo häst i handen! Men superhärlig häst som rörde sig trevligt. Kändes som att den kunde hoppa också!

Jag är inte lika kaxig när jag rider andras hästar ut i skogen som på min egen, så jag har inte fotat eller filmat nåt från hästryggen, överhuvudtaget var jag dålig på att ta bilder när jag var i stallet hos Sara och Tibelle! Men här är iallafall gullis-Tibelle i sin stora norrbottniska hage. 🙂

IMG_3503

Nu är jag hemma igen och Tell hade inte blivit fruktansvärt tjock som tur är, bara lite. Vi tuffar på i skogen och försöker hitta nån slags form igen efter 11 dagars vila. På tisdag ska vi åka till Kalmar och träna hoppning för Tobias Grönberg, en av mina favorittränare! Det ska bli så himla roligt.

IMG_3687

Nu på lördag skulle jag egentligen ge mig på att tävla dressyr, men det får tyvärr skjutas på framtiden eftersom det var enda gången på hela sommaren som Matias och jag kunde få några dagar ledigt samtidigt och åka till Öland och hälsa på vänner. Det kommer ju fler tävlingar, så det är inte hela världen.

Oh, en annan rolig grej jag måste berätta, Tell har varit läromästarhäst igår med en nybörjare (iallafall nästan-nybörjare) på ryggen! Och han skötte sig som en stjärna! Hahaha, han är en överraskningarnas häst den där göken. 🙂 Carro som hänger mycket med oss i stallet ville rida och det fick hon såklart göra, hon är inte alls rädd och har bra balans (och är ju vuxen), men hon har nog inte direkt nån mer erfarenhet än att åka islandshäst. 🙂 Det enda ”debaclet” var att hon fick skritta runt på banan själv, och då tyckte nog Tell det var lite tråkigt och började trava. Oops! Jag hade glömt fråga Carro om hon kunde rida lätt, det visade sig att det var lite sisådär. Tell tolkade det hela som att det nog betydde ”fortare”. Carro prtrooade och försökte klamra sig fast, och jag försökte genskjuta dem och ptrooade jag också. När ovana ryttare försöker hålla balansen klämmer de ofta med benen (ja det gör väl vi andra också i och för sig, hehe) men Tell saktade ändå av till slut och då bestämde jag att helt enkelt ha ekipaget i snöre i fortsättningen så jag kunde vinscha in dem vid behov. 😛

Carro kunde plötsligt rida lätt när linan var påkopplad, och galoppen var typ deras bästa gren! Det gick superbra. Carro höll balansen fint och Tell bara flöt på i lugn galopp, inte alls så snabb som han var i traven den laman! Dessutom slapp ju Carro den klassiska ridskolehäst-slängtraven innan galopp, man behöver ju bara tänka galopp på den fålen så fattar han. 😀 Åh, jag är så stolt över dem båda två! Tell fick jättemycket klappar och morötter och Carro kände sig som en rid-Gud. Eller ja, hon var sjukt mallig och glad, men även helt i chock (och imponerad av oss) över hur svårt och jobbigt det är att rida! Hahaha. 🙂


Jag hade tänkt åka ner till Falsterbo i onsdags och kolla på huntingen, men jag var helt slut efter den långa tågresan ner från norr så jag ställde in den planen. Nu känns det rätt lagom att ligga i soffan och vila upp mig efter en helgs ideellt jobbande i affären, jag kollar på SVT-sändningarna från Falsterbo och det får väl räcka med det i år. Får sikta på att åka dit igen nästa år!

Nu ger jag upp

Regnet vräker ner, min gamla faster har gått bort och begravningen är så jag missar min första (och kanske enda) fälttävlansstart för säsongen. 

Jag har sen tidigare bokat en dyr biljett för att komma upp och hälsa på min familj några dagar, icke-ombokningsbar eftersom det var billigast och det är så F-CKING långt till Norrbotten. Den är ju nu värdelös och jag får boka ny biljett för att komma upp till begravningen. Har jag sagt att alla mina tre bilar behöver repareras och att min häst kommer behöva operation nån gång framöver?

Allt är bara SKIT rent ut sagt. Behövde bara få säga det. 😦

Farmor dog när pappa var liten och hans storasyster Ami har varit som en extramamma för honom hela livet. Och hon har varit som en farmor för alla oss barn. Det var hon som kom körandes mitt i natten i ilfart i sin gamla Audi för att passa oss när mamma och pappa skulle in på BB och ett nytt litet syskon var på väg. (Kanske inte världens bästa förebild på pappret egentligen, hon levde ju ett helt liv i SJ:s tjänst där folk rökte som galningar och inte direkt spottade i glaset. Vet inte hur många cigaretter jag rullat åt henne. Och att hon var grov i munnen är väl milt uttryckt. Haha)! Jag kommer minnas hennes luriga blick, hennes skinn på näsan och alla andra fina minnen. Jag klämde en tå mellan båten och bryggan hos henne i Unbyn när jag var liten och den stortånageln är lite som en tatuering, den kommer alltid vara mitt i tu oavsett hur många hästar som trampat på den. Vad som än händer så är det ändå Ami-märkningen som alltid lever kvar. ❤ Och arken i Björkliden, som står där i björkskogen vid Torne Träsk och väntar på mig. Som den alltid gör.

IMG_0579

Jag återkommer i frågan med lite mer positiv syn på saken en annan gång. Då kan jag skriva nåt som att ”Min faster blev 91 år, hon var gammal och dålig så detta var ändå väntat (egentligen är det ett mirakel att hon inte dog när hon var 60 på grund av hennes ohälsosamma liv). Det ska bli fint att träffa familj och vänner. Jag ska till Boden, så jag kan säkert svänga förbi och hälsa på Tibelle och Sara om de är hemma. Det kommer fler fälttävlan. Tell är ju inte halt just nu iallafall och verkar må prima. Det finns de som har det ännu värre ekonomiskt, jag kommer klara mig på något sätt.

Fast just nu orkar jag inte det och DEPPAR IHOP!!!!

13442416_10154955334714689_3388812066478058750_n
Jag har pioner i min trädgård för att jag alltid fick såna av min faster Ami varje födelsedag.

En härlig långhelg

Alla jag känner har varit och tävlat och hållit på i helgen, eftersom helgen var så lång har en hel del varit på flera hästevent till och med. Vad har jag gjort? Kört moppe och ridit ut… 

IMG_3141IMG_3146

Det har varit en mycket fin helg. Jag kan lätt tänka mig att fortsätta med fyra-dagars-helger! 🙂  Det har varit helt kopiöst varmt, nära 30 grader varenda dag och jag har lagt grunden till en förträfflig bonnabränna. Mopperallyt i lördags var trevligt, vi körde ca 5 mil runt sjön Rottnen. Och så har jag ridit ut med Mia och haft det härligt i skogen. Tell är så rolig, när Tim är med vågar han till och med gå först ibland. Älskade lille sprätt. Idag red vi förbi en hage med nyutsläppta glada kor, då var det plötsligt Tim som var glad att Tell var med! 🙂

Nu på onsdag är det dressyrträning för Alette, det kan nog behövas. Känns som att jag bara ridit ut på sistone. Helt glömt allt vad dressyr heter… Jag får se vad vi hittar på framöver, har liksom inget mål förutom den där terrängträningen i juni och sen fälttävlan i juli. Men men, det viktigaste är ju att vi mår bra båda två. Det kommer väl kanske nåt sug att åka ut på roliga saker. Jag får se. Båda mina dragbilar skulle tyvärr behöva in på verkstan. Varför kan inte bilar bara vara hela?

Jag har kollat på en massa art2ride-videos på youtube och tycker det verkar vara en väldigt sund grundsyn. Förstår inte att en del verkar tycka att det skiljer sig från ”vanlig ridning”? Hur då liksom? Att det skulle vara nåt som är annorlunda? Det tycker inte jag, inte vad jag sett hittills iallafall av A2R. Då har man nog fattat fel, angående vad ”vanlig” ridning syftar till alltså! Jag tycker det jag sett är ett verkligt skolexempel på hur man lösgör hästar och får dem avslappnade och gå med mjuk kontakt med bettet. Precis så som jag lärt mig på en vanlig ridskola. Jag ska ”läsa på” (alltså kolla lite mer YT) lite till angående arbete från marken. Det vore kul att testa. Det där med att flytta bakbenen , lösgöra och komma upp med ryggen får vi ju jämt göra uppsuttet ändå när vi rider dressyrträning, så det borde ju gå ännu bättre utan mig på? Får prova och se helt enkelt. Allt som ger en avslappnad, glad och lösgjord häst kan väl vara värt att prova tänker jag.

IMG_3125
Världens bästa gamla släp. Här ser det ut som att det har en rostugn på taket. Men det är svårt att ta kort i vår trädgård utan att det kommer med nåt bruksföremål eller märklig byggnad… 😉

Släpet är iallafall tvättat, ogräs rensat, planteringar gjorda, gräset klippt och huset någorlunda städat. Det här med att ta det lugnt är jag väldigt dålig på. Alltid är det ”stress” över något. Att man inte hunnit med allt man hade planerat, eller så för att man inte NJUTIT tillräckligt. (Tänk om det här var all sommar vi får i år t ex, en helt relevant farhåga i Sverige och särskilt i närheten av Växjö. Det kan hända att det nu blir åtta grader och regn i tre månader). Haha! Till mitt försvar måste jag ändå säga att jag vet att jag ÄR en galen iller. Men det gillar jag oftast. Och jag känner mig rätt sällan stressad faktiskt. Jag tar mikropauser och somnar i soffan, går ut och illrar i trädgården, dricker iskaffe och läser tidningen ridsport, och så illrar jag på igen. Men nu ska den här illern sova. Racerlaman sover ute i sin hage med brorsan och ponnyrumpan och har ett härligt friluftsliv. 🙂

IMG_3126

Hej svejs på er, hoppas ni haft en fin helg ni med! 🙂

 

Snöchock och racerlångkalsonger

Hej på er! Hoppas ni har en bra påsk. Här är det utmärkt kan jag tala om, förutom att vinterns vackraste dag råkade inträffa idag. Den 16:e april. 😛

Det är ju inte riktigt då man vill ha vinter. Men jag har ju iallafall odubbade vinterdäck kvar på både släp och ena bilen, dum får man ju inte vara. Det är ju ofta såhär i april, även om man helst önskar sig väder som förra helgen, 17 grader och sol! I flera dagar här har det varit isande vindar, runt 1 plusgrad och SNÖ. Huga. Det är så man vill gråta. (Här där man vanligtvis inte HAR snö vid påsk alltså, i norr är det ju en annan sak. Då glassar man ju glatt runt ute på isen ett tag till och ligger i nån snödriva och njuter. Det kallas vårvinter. Det har vi inte här i söder. Här har vi skitvinter, sen kommer vår, och så skitvinter-bakslag mitt i allt).

Nåväl. Hur sugen tror ni jag var att åka på hopptävling utomhus när jag fick börja med att skrapa rutorna och det var 5 minus i morse??! Jag ser det som en seger bara att vi kom iväg. Jag fick leta fram dunjackan och ylle-långkalsongerna. Brr! Jag som var så glad över att jag för en gång skull ”hiat mig” och inte anmält till tävling i år förrän nu till påsk, just för att jag vill SLIPPA snöelände och minusgrader!! 

Det var länge sen jag var ute i stallet på morgonen, och jag vet ju att Agneta har sagt att Tell är lite stel när man tar ut honom från boxen på morgonen. Går lite kort med höger bak. Vi har koll på det här, men så länge han mår fint och går rent när han kommit igång i kroppen och varit ute i hagen en stund, plus att han ju är jättefin i ridningen och inte ett dugg halt i nån gångart, så gör vi ingenting. Jag ringer och rådgör med veterinären ibland, det är allt. Och han tycker samma sak. Men HERREGUD vad jag tyckte han såg stel ut imorse, jag gick en promenad med honom innan jag lastade. Och även då hade jag lite av en klump i magen, även om det blivit bättre. Lille gubben. Men Agneta som ser honom varje dag tidigt på morgonen tyckte inte att det där var nåt särskilt (för att vara han) och sa åt mig att åka.

IMG_2792
Snön hade smält i Lenhovda, och solen kom fram! Men det var dunväst på som gällde…

Väl på plats verkade han iallafall överlycklig över att det inte var dressyr. Hopptävling, woho!! 😀 All eventuell knackighet gick över direkt vi kom ut från släpet. Haha! Sen var han jättefin på framridningen, ute på gräs, en del vågade inte galoppera men då hade ju solen kommit fram så vi körde på, trots att jag inte orkat brodda. Fälttävlanshästar vill ju galoppa. 😉 Och det var inte alls halt, folk var nog bara lite väl försiktiga. Det var fler som vågade galoppera när de såg att jag gjorde det. Den enda incidenten var att jag alltid glömmer att de har en hönsgård med en flaxande tupp vid den här gräsbanan. Tell såg herr tupp lite innan jag gjorde det kan man säga och bjöd mig på ett litet överrasknings-bock-tvärkast, som väl var satt jag kvar. Svor lite åt tuppskrället och sen kunde vi rida förbi där igen när jag var lite mer beredd. Då gick det minsann bra. 😉

Framhoppningen var inne i ridhus, kändes skitlitet. Och det kändes som att de tog in 100 ekipage. Som väl var stannade min gulliga vän Anna kvar efter att hon ridit klart sin unghäst i de tidigare klasserna, och hjälpte mig på framhoppningen. Han kändes super, riktigt taggad men han lyssnade fint på mig. Fick till superfina hopp vartenda språng jag tog, så jag gick ut därifrån och väntade på min tur utanför istället.

Jag hatar att tävla hoppning, finns ingenting som jag blir så nervös över. Det är värre än fälttävlan, jag lovar. Fast jag sa att jag skulle komma ihåg att andas så gjorde jag ju inte det.. hahaha! Men det gick bra ändå. Riktigt bra till och med! Tyvärr tappade jag ut honom mot sista hindret som var ett fjesigt räcke, det var Tell inte imponerad över alls. Det skulle stått en häck eller ett maffigt 100-klassbord där istället, då jäklar hade vi fått till det! Nu fick vi med oss det, vilket var väldigt synd på en fin runda. 😦 Det kändes väldigt soft med 1,05. Bra och lagom lätt höjd, tror inte han hade hoppat så fint om det var lägre! Och jag rider klart bättre över 100-höjder. Jag får rida 110 nästa gång, denna gång var jag nöjd med att bara rida en klass så vi inte förtar oss. Det är ju en dag imorgon också.

Jag är SÅ nöjd med att Tell kändes så himla fin, jag kunde RIDA fast han var ännu mer taggad än på hoppträningen i onsdags, jag red rätt antal galoppsprång som jag hade stegat och jag höll min plan i omhoppningen. Jag red alla snäva vägar jag hade tänkt och fick fina framåtlägen. Jag är riktigt nöjd med att vi klippte en oxer väldigt snett, en äkta fälttävlansväg! Jag såg att man kunde gena in mellan två andra hinder mot nästa om man gjorde det, hade man ridit rakt mot den där oxern hade man fått gå runt. Fina fina häst, han var med på noterna! 😀 Det här måste vara en av våra bästa hopptävlingsrundor någonsin, Tell var superfin och jag red bra, förutom på sista hindret då alltså. Bläh!! Vår tid var riktigt bra, hade nog inte vunnit men säkert kommit tvåa iallafall om vi inte hade petat det där. Vi får skita i att riva nästa gång. 🙂

IMG_2789

Jag vet inte riktigt om nån filmade mig, återkommer med filmbevis på detta i så fall! Jag träffade hela min hoppträningsgrupp i Lenhovda, så roligt att vara på tävling alla tillsammans. Vi hejade på varann och hjälptes åt. Gulliga Hannah hjälpte till och höll Tell när jag gick banan. Tusen tack alla gullisar för hjälpen!

Jag lyckades också i rena energiboosten fixa lite i trädgården när jag kom hem och pytsa ut lite hästgödsel på alla mina vinbärs- och hallonbuskar. Och bygga upp en skraltig gärsgård som hade ramlat ner under vintern. Tjopp tjopp! Solen hade värmt hela dagen så nu är snön borta igen tack och lov och det var riktigt härligt att vara ute. Matias är i bryggeriet och jobbar, så jag lovade att vi skulle grilla lammkotletter och göra potatisgratäng ikväll. Nu känner jag mig dock så trött så jag funderar på om pyttipanna eller möjligtvis hamburgare och pommes kanske eventuellt är rätt nivå istället… 😉

Och så ska jag kolla på dokumentären om Allan såklart! Blir gött med lite soffläge. 🙂 Vill ni ha mer TV-tips så säger jag bara SKAM. Jag följer det varje dag på NRK P3-sajten, det är roligast att få allt i små glimtar hela tiden, lite som ett flöde. Men man kan ju kolla på det som ”serie” också i vanliga avsnitt på SVT play (eller NRK dagen före). Jag bara ÄLSKAR det, kan tänka mig att se om allt från säsong 1 och framåt!! Nu har ju säsong 4 (som är den sista) precis börjat och världens coolaste Sana är huvudperson denna gång. (Obs: Varning, om ni väl börjar kolla kommer ni inte kunna sluta, det är grymt beroendeframkallande och avsnitten är lite olika korta så det går FORT)!

Skärmavbild 2017-04-16 kl. 17.19.37.png

De nya hemska bilskatterna – eller inte

Läste idag i ridsport (och på andra ställen har detta också dykt upp, såklart) om detta med att regeringen föreslår att det ska bli dyrare att köra (och framför allt köpa nya) omiljövänliga bilar. (Och man ska få belöningar för att köpa nya fina elbilar). 

IMG_9937

Quelle surprise, säger jag. Eller inte. Det är väl KLART att det förr eller senare kommer bli svindyrt att köra på fossila bränslen! De håller ju på att ta slut för bövelen. OCH är sjukt dåliga för miljön. Så antingen höjs ju priset på de sista dropparna av olja nåt jävulskt och vi försöker ändå köra upp den sista droppen och betala dyrt för det, eller så finns det faktiskt politiker som försöker göra nåt åt den globala uppvärmningen iallafall fem i tolv innan det sker (som nu). Visst, så är det ju med politik, man kan tycka olika. Det är ju hela poängen. Och det finns väl inget förslag som alla är nöjda med. Det finns ju dessutom de som inte tycker att ”miljöfrågan” är viktig. Som att NÅT annat vore viktigt då om planeten går under? Det skulle jag gärna vilja veta.

Åter till detta att det kommer bli SÅ DYRT FÖR OSS VANLIGA MÄNNISKOR ATT HA EN VETTIG DRAGBIL FÖR ATT KÖRA VÅRA HÄSTAR!!! Gaaaah, stackars stackars oss. Jag kollade runt lite på internet och det cirkulerar en massa rykten på allt från 200 spänn dyrare till 15 000 om året. Det är kul med information. Regeringens proposition ligger också ute på det dära INTERNET men det är väl ingen som pallar läsa den, eller folk förstår kanske inte texter skriva av regeringskansliet? Inte vet jag. Men alla går i taket iallafall. Ingen är nöjd. LRF häst, Elbilsföreningen Sverige, Vi Bilägare och Teknikens värld.. ja, alla är missnöjda. Inte ens elbilsföreningen är glada som sagt!

Här får ni nu the take on this of an ordinary halvfattig horse person in Småland. Alltså jag. HUR påverkar det här förslaget mig om det går igenom och i så fall kör igång 2018? Jo, först kollade jag vad som faktiskt står i propositionen. Det gör man här.  Sen kollade jag vad jag egentligen har för fordonsskattesystem på mina bilar. Jag har ju än så länge två dragbilar och de är en Saab 9-3 bensin från 1999 och en Saab 9-3 diesel från 2007. Saaben från 2007 är tillräckligt ny för att beskattas utifrån det koldioxidbaserade systemet. Och det är som sagt en diesel. I dag går gränsen för när koldioxidbelopp tas ut vid ett fordons utsläpp per kilometer utöver 111 gram vid blandad körning. Min diesel-saab släpper ut 159 gram per km. (Sök på fordonsuppgifter om din bil på transportstyrelsens webb, sånt har man knappast i huvudet. Du behöver kunna ditt reg-nummer, det är allt). 😉

Gränsen ska sänkas till 95 gram, och så får man betala vad bilen släpper ut därutöver. 22 kronor per gram över gränsvärdet, det gäller för bensin och diesel. Men sen är förslaget också att man ska räkna ut ett bränsletillägg på diesel genom att ta koldioxidutsläppet utöver gränsvärdet gånger 12,88 (på grund av ett tidigare jättekonstigt bränsletillägg angående en komplicerad energiskatt på diesel som man nu ska ta bort). Vad hamnar jag på då? Jo (och jag som inte ens är bra på matte): 159-95=64 gånger 22. Det blir 1408 kr. Plus 12,88 gånger 64=824,32 kr. Plus ett tillägg på 360 kr som alla måste betala. Då blir det 2592 kr, och så ska jag mest troligt betala ett miljötillägg eftersom bilen inte uppfyller Euro6-miljöklass. (Om den gjorde det hade det stannat där). Men jag hittar ingenstans (än) vad miljötillägget i så fall är.

Om det här går igenom kommer alltså min halvgamla halv-omiljövänliga saab kosta 3855 (som den gör idag) plus 2592 = 6447 (minst) om året i skatt. (Det är ändå mindre än min förra dieselkärra som kostade 7000 nånting i skatt. I det gamla systemet). Nu blir jag osäker på om det här verkligen ska läggas PÅ den skatt man redan betalar? Men vi kan ju utgå från det, så får man i så fall bli positivt överraskad om det inte blir så! 😉

Min ”lill-saab” då? Som jag är så glad för för att den får dra härliga 1600 kg på B-kort 🙂 Hehe. Jo, det är ju då en bensinare, och den är från 1999. Då tillhör den inte koldioxidsystemet, utan det gamla. Alltså bilens vikt. Där står rätt och slätt att fordonsskatten höjs c:a 16%. Den här lill-saaben kostar 2199 kr om året i skatt som det är nu, höjs det med 16% blir det 351 kr dyrare. Alltså 2549 om året. 

IMG_5551

Här kommer min slutsats: Det finns redan glesbygdsavdrag, och det skulle ju regeringen såklart kunna bygga ut ännu mer så att de som verkligen behöver bil i glesbygden får skatteavdrag för det. (Och nu menar jag inte dyra elbilar, prova kör det i glesbygden liksom, grattis. Helt vanliga normalbilliga fossilbränslebilar menar jag). Men för oss som har helt vanliga bilar och bor halvnära stora städer så tycker jag inte det är HELA VÄRLDEN med den här höjningen. Iallafall inte på mina bilar. (Jag har inte räknat på vad det kostar med en jättestor SUV, men det kan ni ju göra själva nu när jag har hjälpt er!) Den stora kostnaden är ju att ha bil överhuvudtaget. Har man bil så har man nog råd med en tusenlapp till eller tre om ÅRET. Jag kan köpa varje dag i veckan att planetens väl och ve måste gå före mina behov att köra omkring med en miljöförstörande bil för att jag vill åka på träning och tävling med hästen.

Jag längtar SÅ tills den dag jag kan skaffa en miljöbil. Den vill jag ju kunna dra släp med, så vi får hoppas att utvecklingen går framåt där! Eller att jag iallafall kommer till skott och tar bättre körkort. Tills dess får jag kanske sälja min nyaste bil, den verkar ju bli klart dyrast i skatt iallafall om det här förslaget går igenom. Jag som tänkt sälja den andra… 😉 Och vet ni, även OM det skulle bli för dyrt för mig att ha en egen bil och släp att åka omkring med hästen med, så skulle inte det stoppa mig. Jag skulle dra igång en samägar-pool med miljöbilar och släp som man kunde boka när man behövde köra hästar. Det vore faktiskt inte så himla hemskt. Och jag tror det skulle funka för många. Jag skulle verkligen inte DÖ heller om det helt enkelt inte gick att köra omkring med våra djur som vi gör idag på grund av miljöskäl, att vi får stanna hemma mer och rida ut i skogen. Jag tror den största boven här är att vi inte vill ändra på nånting. Det vill inte jag heller, tro mig. Men måste jag göra det så gör jag det. 🙂

Lev och må!

/Ida

(som iallafall är ihop med en mattelärare. Har jag ändå räknat fel nånstans ber jag om ursäkt för det. Detta är ju bara ett förslag än så länge i vilket fall).

Åt andra hållet

Det kändes verkligen som att vi åkte åt fel håll i helgen när vi körde norrut med Jumpyn fullastad med öl… Vi mötte massor med hästtransport-ekipage på väg söderut. Förmodligen skulle de till fälttävlanspremiären i Tågarp, eller så var det bara jag som var avundsjuk! 😉

Det var en fin helg, trots att jag fick åka till Stockholm som jag egentligen inte gillar särskilt. 😉 Men ibland får man ju vara social! Min sambo har ju ett mikrobryggeri ihop med två vänner och de ramlade på Weeping Willows en gång på ett café i Alvesta.. sen ville bandet att de skulle göra öl till deras 20-årsjubilum. Kul! Så det var all den ölen som vi körde upp med nu i bryggeriets risiga gamla Citroen Jumpy-skåpbil. Vi fick även biljetter till konserten på Globen (som var jättebra, så coolt med en hel symfoniorkester på scen!) och var med på festen efteråt, det var trevligt! 🙂

IMG_2630

När vi kom hem på söndagskvällen fick jag med mig Matias ut på promenad med Tell, och sen lade jag mig i badet ett tag och kollade sen på hoppningen på TV. Så spännande.

Nu är hela mitt facebookflöde översvämmat med dels allas filmklipp från terrängen i Tågarp i helgen, och dels Henrik von Eckermans finfina tredjeplats i världscupfinalen! 🙂


IMG_2678

IMG_2672

Här är ett litet filmklipp från när Telleman och jag hoppade i onsdags. Den här veckan är det dressyrträning för Alette istället på onsdag, så nu får vi ta oss samman och komma igång lite. Sen är det ju terrängkurs i helgen, åh vad jag längtar! ❤


 

Hästbloggen goes matblogg 

Varsågod Lisa! 😊 

En mycket god och enkel indisk gryta till ryttare och alla andra: 

1. Hacka en lök, riv en bit ingefära och hacka en vitlöksklyfta. Riv en morot eller två. Fräs detta i olja och peppra på med lite kryddor. Jag brukar mortla spiskummin, kanel, kardemumma, stark paprika och chilli och hälla på det över lökmorotsfräset. (Det går alltid att krydda mer sen om du vill ha mer smak av nåt). 

2. Häll på en burk krossade tomater och en burk kokosmjölk. Häll i en stor näve röda linser. Jag brukar ta en lika stor näve linser som jag tar betfor att blötlägga till Tell. 😊 (Det kanske inte säger er andra så mycket men det är nog lite mindre än 2 dl). Har du grönsaksbuljong hemma så släng i en sån tärning. Men det går att hoppa över. Lite vatten kan man också hälla i. Skölj ur tomatburken och häll i det. 

3. Nu är detta efter ca 15 minuters puttrande en finfin daal! (Med fler sorters linser kan det ta lite längre, röda blir klara snabbast). Smaka av med salt, en klick honung och pressa i lite citron eller lime. Klipp över persilja, smörgåskrasse eller koriander, ta nåt du gillar. Jättegott att äta som det är, eller med ris och naanbröd. (Jag brukar köpa såna där stora platta bröd i en arabisk affär och ha i frysen, de är även bra att ha till wraps när man ska på tävling)! 

4. Om man vill kan man dumpa i blomkål samtidigt som man lägger i linserna, en stor ”betfornäve” kokosflingor, frysta edamamebönor, kanske potatis, en rejäl klick med jordnötssmör.. eller stek upp ett paket fryst oumph med lite mer ingefära och vitlök (eller vad man nu har hemma) och tippa sen i det i grytan. Ta det du har hemma. Med blomkål och oumph får man låta grytan puttra lite längre under lock, nån halvtimme eller så. Ligg på soffan så länge och vila. Det är bara att smaka av när man tycker det känns klart eller tills man inte kan hålla sig längre. 😊 Gör en stor sats för detta blir bara godare dagen efter! Cashewnötter är också gott på förresten. Det var det receptet! 😉