Good enough

Påsklooooov! GUD så skönt det ska bli med några lediga dagar. Våren kämpar på (eller är det vintern som kämpar)? och det gör ta mig tusan jag med. Jag har bestämt att jag ska köpa nån slags tapperhetspresent till mig själv efter denna vinter. (Som i och för sig tyvärr inte är slut än). Om det så ska bli nåt för 10 kr på en loppis eftersom jag fortfarande är fattig som en lus. 😉

Tell har varit snäll nästan hela veckan och vi har haft mysiga och lugna men aktiva pass, jag har ridit på kvällarna och gått med honom på morgnarna. Det verkade funka bra. Igår var meningen att jag skulle gå med honom först och sen hoppa upp och rida, och sen rida hem. Det fick jag stryka alla planer på. Jävlar i havet vad pigg och tokig han var. Han bockade runt hela Rolands fält och jag pulsade i djupsnö och blev genomsvettig. I ridhuset fast vi var helt själva sprattlade han hejvilt, reste sig, bockade, pep och levde om. Sjövild var bara förnamnet. När han till slut lugnat sig var jag helt färdig och genomblöt i svett så då tänkte jag iallafall hoppa upp och rida hem så jag skulle få vila mig lite. Men direkt jag satte foten i stigbygeln exploderade han. Så höll det på fem gånger. Sen gav jag upp alla försök och gick med honom hem också. Detta hade ändå tagit 1,5 timme totalt. Jag blir ju motionerad iallafall… och Tell såg nöjd ut när vi kom hem. Vissa dagar alltså.. det är bara att dra ett streck och börja om. Min mobils stegräknare har ballat ur och den tror inte det är möjligt att folk går 18 000 steg om dan. Jodå, tro mig. Det är möjligt. 😛

Idag var han snäll och mysig igen. Hej och hå. Jag åkte även och red ett snällt och pålitligt djur, bästa Charizma stod till tjänst. ❤ I helgen åker hela ”min” stallfamilj plus Ulrika med familj till Tågarp och rider fälttävlan. Jag är faktiskt inte så avundsjuk i detta snö- och is-vindkaos. Men jag är så glad över att jag får rida fina hästar, och snart ska väl Tell vara igång hoppas jag. Och få gå ut i hagen. Vi skulle åkt på återbesök till veterinären efter påsk men jag har avbokat det. Hoppas jag får sätta igång honom ändå, jag åker hellre och kollar upp honom längre fram. Jag behöver sätta igång min häst, inte lasta och åka ner till Skåne en hel dag och få reda på att allt fortfarande ser bra ut och betala 6000 spänn. Jag är helt säker på att allt ÄR bra, han är inte ett dugg halt och nu är han röntgad tre gånger sen operationen och allt det har sett bra ut. Håll tummarna för att jag får tag på veterinären på telefon (inte det lättaste) och kan lägga upp en bra plan.

Jag har ingen aning om hur jag ska få till allt i mitt liv på en någorlunda ”good enough”-nivå framöver. Jag har alltid hållit på med många olika grejor, då som nu, men nu är jag ju tyvärr chef också. Det är svårt att känna att jag BÅDE gör ett bra jobb på jobbet, gör ett bra jobb med hästen två gånger om dan, åker och rider hos Ulrika, och repar och har konserter med min sånggrupp. Jag vill gärna hinna träffa mina vänner, min familj och min sambo också. Det ser ut att bli svårt. Jag måste göra upp en plan för detta. Det är alltid lättare om man t ex kan slacka på jobbet, eller skita i att ringa mamma på några månader. Eller låta hästen gå i hagen, skaffa medryttare. Vad vet jag. Jag har bara inga idéer just nu på vad jag ska göra mindre bra, eller mindre av. Men nu ska det bli skönt med påsk, jag är iallafall väldigt bra på att vila och ta det lugnt emellan allt jag håller på med. Hoppas ni alla får en fin och skön ledighet!

Tell och jag bjuder här på några av vinterns ”best of”-crazy llama-bilder i påskpresent. Varsågoda! Och ni som rider årets första fälttävlan i helgen: Rid väl och ha roligt!! 😀

IMG_5373

IMG_6076

IMG_6070IMG_6071

jTFpxl03RY+o9ai+ZRDF3w.jpg

IMG_5895

IMG_5374IMG_5384XP87fI2BSeSImz08APuJmgIMG_5596gybkKlFMQVyoU+31YvKWFwIMG_5811

Hästen stack – i trav. Och jag red med lasso.

Hej gott folk! Ojoj, hur har en helg till kunnat ta slut? Ja det är väl bra att tiden går så vi kommer närmare våren (förhoppningsvis). Inatt blev det sommartid, och nu är det ljusare på kvällen! Woho! 😀

Just nu ser det ut i Småland som jag minns att valborg brukade vara när jag växte upp i Norrbotten. Snön har smält från vägarna men det är fortfarande snö och is kvar, det luktar lite lera och åker, nån stackars förfrusen trana sjunger hest i panik och fåglarna kvittrar lite halvt förvirrat ur en buske i en snödriva. Men man känner att LJUSET är på väg! 😀 Nu till veckan ska vi få mer snö och åtta minusgrader. Ja ja. Det är som det är.

Tell och jag var ute på en skön promenad i morse, sen åkte jag tillbaka dit på eftermiddagen och tog mig en ridtur. Det gick bra förutom att ta sig förbi en granne som var ute i trädgården och höll på med nåt byggprojekt med en cirkelsåg. Tror dock inte sågen var det värsta för Tell, det var att han hade parkerat bil och släp precis vid vägen, sånt man får göra på sin egen tomt liksom. Men när det är ett täckt släp med öppen lucka, då dör man nästan om man är en liten fjantig häst. Det var ju liksom DÖDENS KÄFTAR som stod där parkerade, och det där skulle man minsann förbi! Icke sa nicke sa Tell. Den arma matten pratade överdrivet högt och artigt med såg-mänskan, hoppade av hästen och ledde förbi det sprattlande djuret samtidigt som jag önskade att sågmannen inte skulle få en hjärtattack och såga sig i armen. Han log och såg trevlig ut. Det verkade gå bra med alla inblandade som tur var.

Sen jobbade vi på i skritt i ridhuset Tell och jag, mycket nöjd häst som klev på så fint och kändes mjuk och spänstig. Han missförstod mig när jag ville att han skulle ta i ÄNNU mer i skritten, och började trava. Jag blev lite överraskad och råkade rida lätt i rena instinkten. Då sätter han fart och typ STICKER! I TRAV. Hahahaha.. det tog en hel långsida innan jag fick stopp. Så glad häst! Han passade väl på, stackarn tror väl att han aldrig mer kommer få trava i hela sitt liv. Men det var den mjukaste och luftigaste traven jag känt kan jag säga, det här bådar nog gott. 🙂 Men jisses vad paff jag blev att det inte gick att stanna, haha! Ni vet jag hann liksom tänka ”men gör jag FEL? Är det inte såhär man gör när man bromsar??! Ptrooo”! Det kommer bli kul när vi väl ska ut och galoppa på grusvägarna. Hehe. Tror jag ska installera en nödbroms i form av stor Tim-rumpa. Tydligen kan en sån broms behövas även i ridhuset.. får se om han tror att vi ska trava hela tiden nu hädanefter. Det hoppas jag visserligen att vi ska. Snart. 🙂

På vägen hem från ridhuset var vi ju tvungna att ta oss förbi såg-mannen med släpet igen. Jag hoppade av, och ledde Tell förbi eländet (en gång till, lika hemskt denna gång…) och då har jag en lina kopplad till bettet så jag inte ska tappa honom om han far iväg. Sen hoppade jag upp igen när vi var förbi och då glömde jag koppla av linan. Så jag hade både tyglar, och så på ena sidan en lång lina i bettet. Orkade inte hoppa av igen så jag red hem så. Kände mig som en cowboy som red med lasso, hahaha!

 

 

Crazy horsewoman

Det här har verkligen varit en intensiv vecka. Jag blev chef, möblerade om på kontoret, körde till Räppe och fick äntligen tag på en skiva så jag kan laga mitt släp, skickade Tells hästliniment med posten till mamma i Piteå som har ont i ryggen.. med mera med mera. Mitt liv är en komedi. 😛

Och så blev jag tillfrågad om att rida nån annans häst. I fälttävlan. Alltså tävla. Vad ska jag göra, jag kommer knappt ihåg hur man rider ens? Och jag som har sån tävlingsångest. Jag hatar att tävla, att uppträda, vill aldrig stå på scen. Jag vill bara träna, hela livet. Fast ändå så är jag ju sjukt stolt när jag väl vågat. Jag har aldrig tänkt bli chef heller i hela mitt liv, och ändå är jag tydligen det nu.

Det är väldigt svårt att veta vad man vill. Jag önskar ibland att jag inte tänkte så mycket. Det hade varit skönt. Den här veckan har också varit väldigt mycket tänkande kring hästars välfärd, Equiethics,  Anna Hassös kloka inlägg, med mera. Det är klart jag håller med om allt, men ändå står jag här med en stackars häst som inte får gå ut i hagen på ett halvår. För att han är opererad, men ändå. Ni fattar. Det har ju inte han valt, det är jag som har det.

Jag hade iallafall en väldigt fin dag med min älskade häst. Han buffade mig i mössan med mulen, och jag kliade honom på manken. Båda turerna vi var ute gick bra, han lyssnade fint på mig och skötte sig fint fast han var taggad. Bästa lilla häst. Och nu smälter snön sakta sakta bort. Om några veckor kanske det är vår.

Uppfostran av vild lama i grupp

Hallå hallå! Idag spruttade jag ut till Ulrika efter jobbet med min trogna gamla saab. Jag fick rida den enorma hästen igen, roligt! Trodde det skulle ta ett tag nu igen att hitta knapparna, men det gick riktigt bra och vi kom fint överens idag, jättehästen och jag. Oj vad det är roligt att rida!! 🙂

Sen var jag så hungrig så jag fick stanna hemma hos oss på vägen mot nästa stall och äta några mackor. Sen iväg för att rida Tell. Gick ner till ridhuset med honom, där tänkte jag hoppa upp och skritta honom uppsuttet men jag ändrade mig raskt. Den vilda laman var rätt vild igår i ridhuset också men det trodde jag berodde på tre galopperande ponnyer med tillhörande små ryttare. Nu insåg jag att tre galopperande storhästar och bommar tydligen hade samma effekt. Igår bad jag ponnybarnen att skritta en stund så jag kunde lugna ner min häst och sen gick vi ut i någon form av värdighet innan vi eventuellt hade orsakat tre skenande ponnyer och tre avramlade barn med hjärnskakning.

Idag däremot var det tre vuxna ryttare och ingen av dem hade någon rädd häst, hästarna var helt obrydda om att Tell for runt som i en torktumlare och tränade på caprioler i sin bästa crazy llama-stil. Jag höll på att skämmas ögonen ur mig, gick ut ur ridhuset efter ett tag och skrittade honom ute i en halvtimme, då var han lugn. Sen gick vi tillbaka dit igen för lite mer träning ihop med andra hästar, och då sprattlade han hejvilt igen åt alla håll samtidigt och jag skämdes IGEN för att jag kom in med cirkusen. Men nu jävlar blev han uppfostrad iallafall. Jag gick med honom tills han (till slut) lugnade sig, lyssnade fint på mig och frustade och slappande av. Tackade alla så mycket för hjälpen. Det där kan han ju inte komma undan med, även fast jag förstår att han är pigg och glad den räven. Men det där är inte bara att han är pigg, han är också en lurig rackare.

Jag förstår om folk tycker jag är tokig som inte ger min häst lugnande varje dag, det hade kanske andra gjort. Det är inte så lätt att hitta en balans. Det bästa för mig (och honom) är ju om han kan få jobba tillräckligt med både huvudet och kroppen så han håller sig tillräckligt lugn och avrastad av det. Det är det jag försöker få till. (Och när det inte räcker är det bra att vi ändå har lite lugnande att ta till i vissa lägen). Jag förstår att han har mycket energi. Det har han i vanliga fall också, och det får ju inte bli farligt. Jag sätter mig inte i situationer jag inte tror att jag reder ut. Och jag vill inte sätta andra i farliga situationer heller. Idag var ett bra läge att visa honom att fast man är tokpigg och busig så är det inte okej att fara runt hur som helst. Jag var aldrig arg på honom, och inte rädd heller. Jag bara gick med honom framåt vad som än hände. Sånt är jättesvårt att göra om man tror att man skrämmer andra, och är i vägen och förstör. Så det var jättebra att de andra var helt coola med detta.

Liknande situationer har jag ju varit med om förr med Tell, och han ger sig efter ett tag och förstår vad som gäller. Det får man visa om och om igen, med lugn och trygg hand, fast hästrackan är 16 år… Men det är väl därför jag ändå tror vi passar ganska bra ihop. Min häst är vild och galen, och jag är lugn och galen. 😉

Jag red hela vägen hem från ridhuset, det gick hur bra som helst. Han såg trött och nöjd ut när vi kom hem igen. Jag var också ganska trött kan jag säga.

Den dagen jag får släppa ut honom i hagen igen kommer jag gråta av lycka. Jag skojar inte!

img_3219

Kom igen nu då våren!!! (Det är fortfarande mycket snö här. Tyvärr).

Less på bubblan

Jag vet inte om det bara är den långa vintern eller nåt annat. Hur som helst så behöver jag en förändring. Jag orkar inte prenumerera på Ridsport längre, så vad ska jag nu läsa?

Det är inte så att jag inte gillar tidningen Ridsport (jo ibland kanske jag inte gillar, men så är det ju alltid). Detta är mest för att jag i allmänhet känner att den svenska ”ridsportbubblan” är så himla tråkig och liten. Jag måste ta en paus från den.

Jag följer en massa olika ridsportmedia från olika länder på webben, och jag har tidningen Ridsport som jag har i pappersform. Hippson har jag prenumererat på förr. Nu vill jag inte ha nån av de två mer, jag kanske ändrar mig sen, jag får se.

Jag funderar på att prenumerera på antingen ”Horse and Rider” eller ”Horse”, båda de två är brittiska hästtidningar. Jag läser andra svenska hästtidningar ibland på biblioteket men jag kanske inte hade prenumererat på dem. Böcker, bloggar osv läser jag ju också. Men jag gillar tidningar. Bara inte från den svenska lilla bubblan just nu. Hade Eventing Magazine funnits kvar hade jag prenumererat på stört. British Eventing Life finns det en tidning som heter, den ges ut av British Eventing. Men den kan jag ju läsa på webben. Kanske kan vara värt en prenumeration? Det är intressant iallafall att de flesta utländska tidningar är så pass billiga att prenumerera på (även till Sverige) att det i vilket fall blir billigare än de svenska tidningarna. Sånt är ju lite märkligt. Men men. Nu är det ju inte priset i första hand, jag vill mest se en lite större bubbla och bli inspirerad. 🙂

Har ni tips på bra hästtidningar som ni rekommenderar, tipsa mig gärna! 😀

Kom på att jag borde ta tag i att ringa Svenska Ridsportförbundet. Det är ju nån tidning de ger ut till alla medlemmar, Häst och Ryttare kanske den heter? Som jag aldrig nånsin får. Den borde jag ju få iallafall! Hoppas den är bra. 🙂

Mina fina

Det är verkligen svårt att skriva en hästblogg i Sverige och inte skriva nåt om vädret. Men idag klagar jag inte iallafall! Det har varit SOL!! Och det ta mig tusan HELA dan. Det är nästan så man tror man drömt.

Tell och jag gick på en härlig promenad i 1,5 timme imorse. Den rundan kanske skulle tagit 40 minuter egentligen men både han och jag ville gärna pausa och bara stå och njuta i solen. Så underbart!! ❤ ❤ ❤

IMG_5994

Efter att ha ätit kroppkakor till lunch och planterat lite fröer/planterat om några små tomater osv, så sov jag en stund på soffan. Känner mig alltid lite som en iller när solen kommer fram, vill bara vara ute! 😀 Men jag fick ju till lite vila också.

Sen när jag skulle iväg till stallet omgång två så kom pärlan precis hem från universitetet och ville följa MED! Woho! Det händer inte ofta. Inte för att han inte vill, utan för att vi båda två alltid är iväg på nåt. Men det är klart han fick följa med. 🙂 Jag sadlade Tell och Matias fick på sig en tjusig reflexväst, sen gav vi oss ut på en härlig tur på skaren i eftermiddagssolen. På tur med mina två älsklingsgrabbar, inte illa va! 🙂 Vi gick en ganska lång runda och Matias var lite svettig, Tell var nöjd och jag frös lite när vi kom hem igen (det var ju jag som satt mest stilla av oss tre). Men det var en mycket fin tur. Helt otroligt att det inte blir mörkt förrän närmare 19 nu! Så vi hann hem gott och väl innan det blev mörkt.

Tänk vad lite sol kan göra för humöret och energin! ❤

IMG_5991

IMG_6002

 

Sällskap i snön

Hej på er! Hoppas ni har en bra helg!

Jag har det bra, tar det ganska lugnt och har varit i stallet en första vända imorse. Ska dit igen ikväll och rida en andra sväng (då i ridhuset). Tell berättar tydligt för alla inblandade att han behöver komma ut två gånger om dan, spelar ingen roll att det är helg. 😛

Ska inte tjata om vädret, ni vet säkert hur det är för jag ser ju att de flesta som läser här bor i Sverige 😉 Här får ni några bilder från dagens vinterväder här i Småland! Känns som rena fjällen. Detta kommer väl ligga till midsommar. Men Tell gillade att ha sällskap av den bruna ponnyrumpan iallafall, de var snälla fast det blåste halv snöstorm.

 


I torsdags fick jag rida en ny pålle hos Ulrika, jättejättestora Check Me (10 år). Tror de slutade mäta när han var 1,80. 😉 Det var många år sen jag red en så stor häst, ett tag kändes det ju som att jag ”bara” red såna! Kollade i spegeln i ridhuset och jag såg ut som ett ponnybarn på ryggen på honom. Och då är jag ju ändå 1,76 och har rätt mycket längre ben än Ulrika, haha!

Det tog ett tag innan jag hittade knapparna på den där jättehästen, första gången man rider en häst tycker jag inte heller man ska ”ratta runt” för mycket utan mer försöka ta det lugnt och känna in varann. Men på slutet kändes han fin och var väldigt ”med mig”. Jag hittade rätt när jag insåg hur mycket häst jag hade bakom mig (i och för sig var det ju häst överallt, gud vad stor han är!!), och bara fokuserade på den delen och struntade i det jag såg (alltså framdelen). Det brukar ju vara ett bra knep på de flesta hästar. Men ibland får man verkligen tänka extra på det så att man nästan tänker att man ”sitter på hästens bakben”. Gärna titta mot bakbenen/svansen också när man svänger för att verkligen få med sig bakdelen på hästen, det tycker jag också brukar funka bra.

Här är en bild så ni kan ser hur stor han är! 😉 Detta är från en fälttävlan i Hermanstorp, Tell och jag var också med på den tävlingen, kul!

Han var en rolig häst att rida, efter ett tag glömde jag bort hur stor han var. (Kom ihåg det igen när jag skulle av kan jag säga, jäklar var långt ner det var till marken!) Han har jättehärlig, stor och mjuk gång och en jäkla galopp, känns som att han har rätt lätt för sig trots sin stora kropp. Han kändes helt annorlunda att rida än Charizma som jag nu ridit ett par gånger, de är efter Chess båda två. De har olika mammor, Check Me är faktiskt helbror till Ulrikas bästa fälttävlanshäst Tipphex. (Chess-Pentagon). 🙂

Ikväll vill jag gärna beställa nån god mat av Matias som han kan få bjuda mig på när jag kommer hem från stallet. 🙂 Egentligen hade jag tänkt koppla på släpet och åka och hämta en tjock slitskyddsplywood-skiva som jag nu ÄNTLIGEN fått tag på för att kunna bygga nya innerdörrar. (De som blåste sönder i Skåne sist). Men jag orkar inte köra med hästsläp i detta väder om jag inte absolut måste. Jag får försöka asa hem den där skivan senare i veckan.

/Ida