Uppdatering om den oturliga dressyrtävlingen

Hej på er. Jag är fortfarande sjukt trött och seg, men ändå väldigt glad! Jag har precis varit ute i stallet och vår hovis Johan har varit där. Vi har sprungit fram och tillbaka med Tell på hårt underlag och Johan har klämt honom hårt med visitertången. Ingen hälta whatsoever!

Jag vågar knappt tro att det är sant. Man skulle ju gärna vilja veta vad som hände igår, men det är väl bara att tacka och ta emot om det nu kan vara såhär bra att det har gått över! Johan sa att han varit med om på hopptävlingar att hästar lyckats klumpa till sig och smälla till sig själva på nån nerv, då kan de bli rejält halta och sen går det över.

Jag upplevde ju att han haltade på vänster fram, men det enda som Johan kunde hitta var en pytteliten puls i höger fram. Mycket märkligt. Men det kan ju vara som han säger, att han lyckats dunka till sig själv, eller möjligen trampat på en sten så det gjorde ont). Det är väldigt skönt iallafall att han inte är svullen eller öm nånstans, och att Johan inte hittade nåt alls i hovarna. Han klämde ändå rätt rejält hårt för att verkligen provocera fram om det nu var nåt. Tell stod bara och sov. Johan fick väcka honom och buffa till honom i magen för han hängde på honom så han fick ont i ryggen!

Okej. Här kommer då en liten lärdomsgenomgång av det arma programmet som vi ändå lyckades ta oss igenom innan den här tråkiga snubblingen inträffade! En klass red vi ju iallafall. 

IMG_6966

Ja, som ni ser så var det lite upp och ner. Ojämnt så det förslår… och jag håller med domaren. Jag tycker det var rättvisa poäng. Kul att hon gav oss bra poäng på det som var bra! Och att det står ”Snygg häst med potential”. Sånt blir man ju glad för! Usch vad jag grämer mig över att jag inte lyckades få honom ”hos mig” igen i sista mellantraven, han kan verkligen länga så himla fint! Och så får vi galoppanslag och sprattel.. ja, vad ska jag säga. Han rymde.. 😉 Och sista halten var ju bara en ryttarmiss. Förut var vi jättedåliga på halter, Tell ville inte stå stilla, jag blev nervös, och det blev alltid snett och vint. Men nu KAN vi ju, så det var ju bara klantigt. Lärdom: RID för i helskotta ända in i väggen! Det är inte över förrän det är över… såååå tråkigt att avsluta med en dålig halt! Gaaaah…

Man kan väl säga som så, att hon skrev ”Bör arbeta mer bakifrån för stadigare form”  och  ”Lösgör mer i sidorna” var liksom nyckeln till att han gick så himla bra (iallafall inför) nästa klass. För det gjorde han! Jag tog fram spöet (som jag hade glömt i bilen till första klassen) och duttade honom på bakbenen i övergångarna (som jag red massor av) tills ”motorn” kom igång ordentligt, samt red igenom galoppen mycket bättre än jag gjort till första klassen och lösgjorde honom bättre i sidorna. SEN hade jag marginaler minsann! Snacka om gummiband och mjuka bakben! Det var ju det jag inte hade ”gjort klart” i första klassen, uppenbarligen, eftersom han stundtals gick jättebra och stundtals blev spänd och gick iväg. Då var han ju inte riktigt igenom, och inte helt med på mina hjälper. Så jag är väldigt glad för den kompetenta kritiken! Det hjälpte jättemycket till nästa klass. Jag förstår också att vi fick så dåligt på allmänt intryck, allt där blir mycket högre (såklart) om hästen är lösgjord och går ärligt över ryggen. Då har man ju dessutom en ärlig chans att sitta trevligt och rida med små hjälper. 😉

Jag skulle önska att man inte måste sitta och rida igenom en häst på framridningen, men grejen är ju att vissa dagar kanske det räcker med lite ”vanlig” framridning och hästen känns lösgjord, trevlig och med på noterna. Har man en vild peppad fåle som stretar emot lite och inte känns helt loss, så måste man tänka om. Lösgör så mycket du bara kan så hästen går över ryggen och har en chans att förstå dina hjälper! Det var det jag var lite för lat/trött för tror jag, eller så trodde jag att det skulle räcka med det jag gjorde. Han kändes ju ändå ganska fin. Jo tack, men då får man blandat med fyror och 7,5-or också… är hästen ärligt framme och går med mjuka bakben så går det att rida för 7:or och 8:or rakt igenom! Okej, det är inte så lätt ändå, men ni fattar hur jag menar.

IMG_6943

Mitt vackra ekipage. Gammalt (men bra) släp och lite nyare UNDERBAR dragbil!! Nu har Syster Saab fått dra hästsläp för första gången. Det gjorde hon med bravur. Hon tog oss både dit och hem i härligt stark turbodiesel-stil.

IMG_6945

Extremt trött tävlingsryttare i 30-graders värme och sovit i tre timmar natten före. Tell ser lite sur ut, men han var allmänt mycket nöjd och glad hela dan. Äventyr är alltid lajbans tycker han.

Det är ju det här som är hela grejen med att tävla dressyr tycker jag, man får (iallafall oftast) väldigt bra hjälp med vad det är som är bra, och vad man behöver förbättra. Sen är det ju såklart roligt om det även går bra, så man får ett kvitto på att känslan man har från hästryggen stämmer! Men även om det inte går bra alla gånger tycker jag det är väldigt lärorikt. Då vet man vad man har att träna på.

Hur som helst, det är roligt att tävla dressyr! 🙂 Ser redan fram emot nästa tävling, då jäklar ska vi ta revansch! Vi fick ju inte visa den här gången heller att vi minsann kan rida ihop fina poäng i LB:3-an! Jäkla programelände alltså… 😛

IMG_1741

En annan rolig sak var att vår trevliga granne Freddie var med på sin gentleman Kalle, de var såååå duktiga! Det var banne mig inte långt från placering! Freddie har inte tävlat på massor med år, och då mest i hoppning, men Kalle var med på noterna och sprang så fint så! (Även om han såhär efteråt ser lite trött ut).. haha! Duktisar! Nu ser vi fram emot att åka på fler tävlingar ihop och ha kul! 🙂

Hemma-bilder från idag:  

IMG_6952

En mamma häst-rumpa och en fölis häst-nos! HUR söt!!!???

IMG_6965

Värsta posen i hagen med nya dojorna. Älskade häst!! Så skönt att han travade rent idag. Har han inte blivit åtminstone liiiite smalare nu förresten?

Gulp – anmäld till årets första tävling!

Idag har jag anmält mig och Tell till vårens första tävling! Hurra! Eller vänta nu… shit!! Nu får vi komma igång och träna ordentligt.. gulp..

Det är dressyrtävling i Tingsryd i början på april som jag anmält till, LB:3 och LA:3. Det senare programmet har jag aldrig ridit på tävling, så det blir ju spännade. Det är rätt mycket svårare än LA:1 som vi ridit tidigare. Blev något nervös nu. Tänkte att det är ju inte grand prix precis och anmälde oss, men nu känns det nästan så när jag läser programmet. Jaiks! Rida in i galopp och göra halt kommer ju bli kul på en taggad häst!! Haha… och förvänd galopp kan också bli otroligt intressant. Det fixar vi ju hemma, men det är en annan sak på tävling på en taggad häst med en räv bakom örat. Jaja, det är bara att börja träna nu då! 🙂 Jag hoppas att jag får till minst tre träningar för dressyrfröken Anna innan det är dags. Det behöver vi.

Här är en gammal bild från när vi tävlade dressyr senast, jag och Telleman! ❤ Det var i augusti…. gulp. Igen. Dubbelgulp. Nu får vi försöka hitta formen igen!

Skärmavbild 2014-08-18 kl. 16.00.33

Roligt förresten att SM i fälttävlan går i Flyinge i år, skriv upp 13-19 juli i almanackan så kanske vi ses där! Jag vill verkligen dit och titta. Särskilt på terrängen såklart!

Det händer en del även här i Småland, mycket tack vare Saras OS-silver i fälttävlan! Kalmar kommun sa då att de skulle satsa tre miljoner på ridsporten i Kalmar län under tre år. Det ser de ut att göra också. Tyvärr satsas det inte direkt här i Kronoberg, men vi är glada för grannlänets skull såklart! Heja Kamar! Nu har de gett ytterligare medel till ridklubbarna i Kalmar kommun, bland annat till Ridklubben Udden. Woho! http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=86&artikel=6103914

Kandar!!

Jag hittade ett så sjukt snyggt kandar idag, precis ett sånt jag vill ha! Och till väldigt bra pris. 😊

Har vi ens börjat rida på kandar? Nej. Ska vi göra det i år? Jag hoppas det! Det är ju lättare om man iallafall har ett kandar. Och detta kan man enkelt ta av ”extraremmen” så det kan även användas som vanligt träns. (= tävlingsträns)!

Det enda dumma är att det bara fanns i storlek cob! Och Tell är ju en ponny. (På 1,64). 😉 Nä, men allvarligt så är han lite ”cob-häst” särskilt om huvudet som är kort och tjockt, haha! Han har cob på grimmor och full på träns. Men jag är ändå lite skeptisk! Vill ju inte ha nåt som är för litet. Köpte det ändå för att prova. Dessutom var det en stor storlek.

Jag har inte vågat göra fler hål för jag vet inte än om jag ska behålla det eller lämna tillbaka. Såhär tycker jag: Sidostyckena och käkremmen passar fint. Där har vi flera hål till godo. Käkremmen är dessutom nästan för lång! Men det funkar om man spänner in den nästan så långt det går.  Nosgrimman behöver komma ner lite, det kan jag fixa (göra fler hål). Pannbandet är något trångt, men inte för litet iallafall. Det är bara att jag helst har dem ännu luftigare.

Det jag är mest skeptisk till är själva ”fästet” till nosgrimman, alltså den remmen som går från nosgrimman bak runt nacken på hästen. Jag tycker de remmarna kommer lite ”uppe på” kindbenen. Eventuellt kan jag be vår sadelmakare Ingrid att ”flytta ner” de remmarna på nosgrimman så de kommer nån cm närmare sidostyckena. Men orkar jag det…? (De kommer mest troligt inte få in det här på Börjes i full, så då får jag ju lämna tillbaka det om det inte går att passa till. Kollade vad det kostar på nätet om jag ska beställa samma i strl full istället, men då får man beställa från Norge i så fall. 2000 spänn. Norska!!) Så neh.. det är inte aktuellt…

Här kommer lite bilder! Vad tror ni, går detta att rädda eller ska jag bara ge upp och köpa ett annat träns/kandar i strl full istället? Hjääääälp!! 

Filmtajm

Imorgon åker jag till Göteborg i jobbet i några dagar, det är Göteborgs Internationella Filmfestival (GIFF) så sämre kan man ju ha det. 🙂

I och för sig jobbar jag ju nästan hela tiden så det är inte riktigt samma som om jag var där privat och bara kollade på en massa bra film. Men jag klagar inte, det är världens roligaste jobb att vara filmkonsulent! En snäll vän har lovat att mocka och ge Rheumocam till Telleman i min frånvaro.

På tal om film så ska jag ta mig tusan BETALA någon för att stå med ett tre meter långt teleobjektiv och ta bilder på mig och Tell nästa gång vi rider terräng i fälttävlan. Ååå vad jag önskar att jag hade haft bra bilder från det! Den här sommaren hade vi verkligen otur med Equipe-fotograferna. Det var som fördömt. Jag vet att man inte kan bli garanterad att komma med på bild, och även om man gör det så är det ju inte säkert att det är nån bra bild heller. Men ändå!! Två tävlingar som iallafall haft equipe-fotograf bokad har vi varit med på. Och båda känns det lite som att det var mitt eget fel att vi inte kom med på bild. 😉 1:a gången i Tågarp stod fotografen precis i slutet av banan (vid det andra vattenhindret), och så långt kom vi tyvärr inte eftersom Tell tvärvände mitt på ett fält och jag åkte av. Den andra gången det var en Equipe-fotograf i buskarna var i Hermanstorp, och då var jag banne mig VÄRD att komma med på ett kort iallafall efter min kämpainsats! Men eftersom jag hängde och dinglade ett bra tag i förbygeln innan jag tog mig upp och fortsatte, så hann väl fotografen tro att jag hade avbrutit min ritt och passade på att gå på toa. Eller ta en kaffe. Eller vad som helst. Någon bild blev det då inte.

Innan jag började jobba med film så har jag varit fotograf i många år, vilket kanske inte syns på den här bloggen inser jag. Jag är så lat nuförtiden och ids sällan ha med mig någon bra kamera. Tyvärr kan jag ju inte filma eller fota mig själv, men jag är så himla glad över våra snälla kamerakvinnor som följer med oss och ser till att vi fastnar på bild och film ibland, även om det inte är proffsfoton på Equipe! Det är ju guld värt att få sin ritt dokumenterad på film, även om det är med mobilen!! ❤

Nu ska jag ut i blötsnöyran med Tell. Tjoho…

Sommarlängtan

Ja hörrni, visst längtar man till sommaren nu! Här har det kommit snö nu igen efter en tids barmark, och kallt ska det också bli enligt väderrapporterna. Hejdå plusgrader och bra ridvägar. Ja ja. Men DRÖMMA om våren och sommaren kan man ju ändå! 🙂

Jag har införskaffat tävlingslicens för 2015. Alltid något. Men vad har jag för tävlingsplaner då? Tja, inga just nu men det kommer väl nåt sug sen kanske bara min älskade häst får bli bra först. Då kan vi säkert tänka oss både lite hopp, dressyr och fälttävlan som vanligt. Men jag funderar nu på om det kanske ”räcker” med att i så fall rida FT i Småland (RK Udden, Kalmar) , Blekinge (ROKK Sporren, Bräkne-Hoby) och kanske Gärds (som iallafall ligger i norra Skåne. Kristianstad, typ). Det blir så jäkla långt att köra annars och dyrt med övernattningar och allt. Och det är ju inte så att de här ställena heller ligger så nära oss. Tror Bräkne-Hoby är närmast med sina nio mil. Fast jag vill ju gärna göra undantag för Övedskloster som var förra sommarens LÄTT bästa tävling!! Och Hermanstorp…. och… (ni ser, hahaha)… 😉

Jag måste komma till skott med min egen träning nu. Jag vill ju bli bättre på att rida, och då måste jag vara bättre tränad! Så är det bara. Jag hittar bara på tusen ursäkter till varför jag inte hinner/kan/har råd/orkar osv. Nån borde ta mig i håret och släpa mig till gymmet. Mest av allt vill jag börja träna boxning igen, det har jag hållit på med i flera år förr i världen. Men jag inser att det smidigaste vore att gå på pass som infaller på någon av de timmar när jag ändå är i stan. Att jobba, åka hem ut på landet, ut till hästen, och sen in till stan igen har jag tyvärr svårt att tro att det blir av.

Här är ett klipp från i somras när Tell och jag genrepade lite hemma på ridbanan inför nån fälttävlansstart. Det var fruktansvärt varmt minns jag. Såväl hemma som på tävlingen… men hellre det än att frysa rumpan av sig som nu!! Å.. sommar, kom tillbaka… Jag vill rida och träna på att hålla händerna stilla och ihop, hålla armarna intill kroppen bättre, räta upp ryggen och rida framåt.. ähum. Men bitar av det här är jag ganska nöjd med ändå, trots att jag är vinröd i ansiktet av värmen… tror det här var veckan innan han gick så jäkla bra i Hermanstorp i dressyren. ❤ Kul ändå, hade helt glömt bort den här lilla filmen! (Men den var ju en bra påminnelse om årets mål i dressyr: Att sätta GRYMMA halter! Inte vårt paradnummer direkt. Men det ska det bli! 😉 )

Så fruktansvärt att höra Maria Bredberg förlorat sin fantastiska Fight For Gold. Benbrott i hagen, jag bara ryser. Man blir helt kall inuti. Som tur är kan man även läsa lite roliga nyheter, nämligen den här fina historien om en travare som blivit duktig fälttävlanshäst! Och ett jättebra referat från Kyra-clinicen på västkusten. (Jag vill också gå på clinic!! Varför är det inget här i Småland…) ?

Nu ska jag snart ut och pussa på min goa häst och spana in hans nya tjusiga dojor som snälla hovslagaren Johan har fixat idag. Och – dagens bästa: Jag har lagat min SAAB med gaffatejp! 

Ta hand om er!

/i