Etikettarkiv: dressyr

Uppdatering om den oturliga dressyrtävlingen

Hej på er. Jag är fortfarande sjukt trött och seg, men ändå väldigt glad! Jag har precis varit ute i stallet och vår hovis Johan har varit där. Vi har sprungit fram och tillbaka med Tell på hårt underlag och Johan har klämt honom hårt med visitertången. Ingen hälta whatsoever!

Jag vågar knappt tro att det är sant. Man skulle ju gärna vilja veta vad som hände igår, men det är väl bara att tacka och ta emot om det nu kan vara såhär bra att det har gått över! Johan sa att han varit med om på hopptävlingar att hästar lyckats klumpa till sig och smälla till sig själva på nån nerv, då kan de bli rejält halta och sen går det över.

Jag upplevde ju att han haltade på vänster fram, men det enda som Johan kunde hitta var en pytteliten puls i höger fram. Mycket märkligt. Men det kan ju vara som han säger, att han lyckats dunka till sig själv, eller möjligen trampat på en sten så det gjorde ont). Det är väldigt skönt iallafall att han inte är svullen eller öm nånstans, och att Johan inte hittade nåt alls i hovarna. Han klämde ändå rätt rejält hårt för att verkligen provocera fram om det nu var nåt. Tell stod bara och sov. Johan fick väcka honom och buffa till honom i magen för han hängde på honom så han fick ont i ryggen!

Okej. Här kommer då en liten lärdomsgenomgång av det arma programmet som vi ändå lyckades ta oss igenom innan den här tråkiga snubblingen inträffade! En klass red vi ju iallafall. 

IMG_6966

Ja, som ni ser så var det lite upp och ner. Ojämnt så det förslår… och jag håller med domaren. Jag tycker det var rättvisa poäng. Kul att hon gav oss bra poäng på det som var bra! Och att det står ”Snygg häst med potential”. Sånt blir man ju glad för! Usch vad jag grämer mig över att jag inte lyckades få honom ”hos mig” igen i sista mellantraven, han kan verkligen länga så himla fint! Och så får vi galoppanslag och sprattel.. ja, vad ska jag säga. Han rymde.. 😉 Och sista halten var ju bara en ryttarmiss. Förut var vi jättedåliga på halter, Tell ville inte stå stilla, jag blev nervös, och det blev alltid snett och vint. Men nu KAN vi ju, så det var ju bara klantigt. Lärdom: RID för i helskotta ända in i väggen! Det är inte över förrän det är över… såååå tråkigt att avsluta med en dålig halt! Gaaaah…

Man kan väl säga som så, att hon skrev ”Bör arbeta mer bakifrån för stadigare form”  och  ”Lösgör mer i sidorna” var liksom nyckeln till att han gick så himla bra (iallafall inför) nästa klass. För det gjorde han! Jag tog fram spöet (som jag hade glömt i bilen till första klassen) och duttade honom på bakbenen i övergångarna (som jag red massor av) tills ”motorn” kom igång ordentligt, samt red igenom galoppen mycket bättre än jag gjort till första klassen och lösgjorde honom bättre i sidorna. SEN hade jag marginaler minsann! Snacka om gummiband och mjuka bakben! Det var ju det jag inte hade ”gjort klart” i första klassen, uppenbarligen, eftersom han stundtals gick jättebra och stundtals blev spänd och gick iväg. Då var han ju inte riktigt igenom, och inte helt med på mina hjälper. Så jag är väldigt glad för den kompetenta kritiken! Det hjälpte jättemycket till nästa klass. Jag förstår också att vi fick så dåligt på allmänt intryck, allt där blir mycket högre (såklart) om hästen är lösgjord och går ärligt över ryggen. Då har man ju dessutom en ärlig chans att sitta trevligt och rida med små hjälper. 😉

Jag skulle önska att man inte måste sitta och rida igenom en häst på framridningen, men grejen är ju att vissa dagar kanske det räcker med lite ”vanlig” framridning och hästen känns lösgjord, trevlig och med på noterna. Har man en vild peppad fåle som stretar emot lite och inte känns helt loss, så måste man tänka om. Lösgör så mycket du bara kan så hästen går över ryggen och har en chans att förstå dina hjälper! Det var det jag var lite för lat/trött för tror jag, eller så trodde jag att det skulle räcka med det jag gjorde. Han kändes ju ändå ganska fin. Jo tack, men då får man blandat med fyror och 7,5-or också… är hästen ärligt framme och går med mjuka bakben så går det att rida för 7:or och 8:or rakt igenom! Okej, det är inte så lätt ändå, men ni fattar hur jag menar.

IMG_6943
Mitt vackra ekipage. Gammalt (men bra) släp och lite nyare UNDERBAR dragbil!! Nu har Syster Saab fått dra hästsläp för första gången. Det gjorde hon med bravur. Hon tog oss både dit och hem i härligt stark turbodiesel-stil.
IMG_6945
Extremt trött tävlingsryttare i 30-graders värme och sovit i tre timmar natten före. Tell ser lite sur ut, men han var allmänt mycket nöjd och glad hela dan. Äventyr är alltid lajbans tycker han.

Det är ju det här som är hela grejen med att tävla dressyr tycker jag, man får (iallafall oftast) väldigt bra hjälp med vad det är som är bra, och vad man behöver förbättra. Sen är det ju såklart roligt om det även går bra, så man får ett kvitto på att känslan man har från hästryggen stämmer! Men även om det inte går bra alla gånger tycker jag det är väldigt lärorikt. Då vet man vad man har att träna på.

Hur som helst, det är roligt att tävla dressyr! 🙂 Ser redan fram emot nästa tävling, då jäklar ska vi ta revansch! Vi fick ju inte visa den här gången heller att vi minsann kan rida ihop fina poäng i LB:3-an! Jäkla programelände alltså… 😛

IMG_1741

En annan rolig sak var att vår trevliga granne Freddie var med på sin gentleman Kalle, de var såååå duktiga! Det var banne mig inte långt från placering! Freddie har inte tävlat på massor med år, och då mest i hoppning, men Kalle var med på noterna och sprang så fint så! (Även om han såhär efteråt ser lite trött ut).. haha! Duktisar! Nu ser vi fram emot att åka på fler tävlingar ihop och ha kul! 🙂

Hemma-bilder från idag:  

IMG_6952
En mamma häst-rumpa och en fölis häst-nos! HUR söt!!!???
IMG_6965
Värsta posen i hagen med nya dojorna. Älskade häst!! Så skönt att han travade rent idag. Har han inte blivit åtminstone liiiite smalare nu förresten?

Gulp – anmäld till årets första tävling!

Idag har jag anmält mig och Tell till vårens första tävling! Hurra! Eller vänta nu… shit!! Nu får vi komma igång och träna ordentligt.. gulp..

Det är dressyrtävling i Tingsryd i början på april som jag anmält till, LB:3 och LA:3. Det senare programmet har jag aldrig ridit på tävling, så det blir ju spännade. Det är rätt mycket svårare än LA:1 som vi ridit tidigare. Blev något nervös nu. Tänkte att det är ju inte grand prix precis och anmälde oss, men nu känns det nästan så när jag läser programmet. Jaiks! Rida in i galopp och göra halt kommer ju bli kul på en taggad häst!! Haha… och förvänd galopp kan också bli otroligt intressant. Det fixar vi ju hemma, men det är en annan sak på tävling på en taggad häst med en räv bakom örat. Jaja, det är bara att börja träna nu då! 🙂 Jag hoppas att jag får till minst tre träningar för dressyrfröken Anna innan det är dags. Det behöver vi.

Här är en gammal bild från när vi tävlade dressyr senast, jag och Telleman! ❤ Det var i augusti…. gulp. Igen. Dubbelgulp. Nu får vi försöka hitta formen igen!

Skärmavbild 2014-08-18 kl. 16.00.33

Roligt förresten att SM i fälttävlan går i Flyinge i år, skriv upp 13-19 juli i almanackan så kanske vi ses där! Jag vill verkligen dit och titta. Särskilt på terrängen såklart!

Det händer en del även här i Småland, mycket tack vare Saras OS-silver i fälttävlan! Kalmar kommun sa då att de skulle satsa tre miljoner på ridsporten i Kalmar län under tre år. Det ser de ut att göra också. Tyvärr satsas det inte direkt här i Kronoberg, men vi är glada för grannlänets skull såklart! Heja Kamar! Nu har de gett ytterligare medel till ridklubbarna i Kalmar kommun, bland annat till Ridklubben Udden. Woho! http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=86&artikel=6103914

Kandar!!

Jag hittade ett så sjukt snyggt kandar idag, precis ett sånt jag vill ha! Och till väldigt bra pris. 😊

Har vi ens börjat rida på kandar? Nej. Ska vi göra det i år? Jag hoppas det! Det är ju lättare om man iallafall har ett kandar. Och detta kan man enkelt ta av ”extraremmen” så det kan även användas som vanligt träns. (= tävlingsträns)!

Det enda dumma är att det bara fanns i storlek cob! Och Tell är ju en ponny. (På 1,64). 😉 Nä, men allvarligt så är han lite ”cob-häst” särskilt om huvudet som är kort och tjockt, haha! Han har cob på grimmor och full på träns. Men jag är ändå lite skeptisk! Vill ju inte ha nåt som är för litet. Köpte det ändå för att prova. Dessutom var det en stor storlek.

Jag har inte vågat göra fler hål för jag vet inte än om jag ska behålla det eller lämna tillbaka. Såhär tycker jag: Sidostyckena och käkremmen passar fint. Där har vi flera hål till godo. Käkremmen är dessutom nästan för lång! Men det funkar om man spänner in den nästan så långt det går.  Nosgrimman behöver komma ner lite, det kan jag fixa (göra fler hål). Pannbandet är något trångt, men inte för litet iallafall. Det är bara att jag helst har dem ännu luftigare.

Det jag är mest skeptisk till är själva ”fästet” till nosgrimman, alltså den remmen som går från nosgrimman bak runt nacken på hästen. Jag tycker de remmarna kommer lite ”uppe på” kindbenen. Eventuellt kan jag be vår sadelmakare Ingrid att ”flytta ner” de remmarna på nosgrimman så de kommer nån cm närmare sidostyckena. Men orkar jag det…? (De kommer mest troligt inte få in det här på Börjes i full, så då får jag ju lämna tillbaka det om det inte går att passa till. Kollade vad det kostar på nätet om jag ska beställa samma i strl full istället, men då får man beställa från Norge i så fall. 2000 spänn. Norska!!) Så neh.. det är inte aktuellt…

Här kommer lite bilder! Vad tror ni, går detta att rädda eller ska jag bara ge upp och köpa ett annat träns/kandar i strl full istället? Hjääääälp!! 

Filmtajm

Imorgon åker jag till Göteborg i jobbet i några dagar, det är Göteborgs Internationella Filmfestival (GIFF) så sämre kan man ju ha det. 🙂

I och för sig jobbar jag ju nästan hela tiden så det är inte riktigt samma som om jag var där privat och bara kollade på en massa bra film. Men jag klagar inte, det är världens roligaste jobb att vara filmkonsulent! En snäll vän har lovat att mocka och ge Rheumocam till Telleman i min frånvaro.

På tal om film så ska jag ta mig tusan BETALA någon för att stå med ett tre meter långt teleobjektiv och ta bilder på mig och Tell nästa gång vi rider terräng i fälttävlan. Ååå vad jag önskar att jag hade haft bra bilder från det! Den här sommaren hade vi verkligen otur med Equipe-fotograferna. Det var som fördömt. Jag vet att man inte kan bli garanterad att komma med på bild, och även om man gör det så är det ju inte säkert att det är nån bra bild heller. Men ändå!! Två tävlingar som iallafall haft equipe-fotograf bokad har vi varit med på. Och båda känns det lite som att det var mitt eget fel att vi inte kom med på bild. 😉 1:a gången i Tågarp stod fotografen precis i slutet av banan (vid det andra vattenhindret), och så långt kom vi tyvärr inte eftersom Tell tvärvände mitt på ett fält och jag åkte av. Den andra gången det var en Equipe-fotograf i buskarna var i Hermanstorp, och då var jag banne mig VÄRD att komma med på ett kort iallafall efter min kämpainsats! Men eftersom jag hängde och dinglade ett bra tag i förbygeln innan jag tog mig upp och fortsatte, så hann väl fotografen tro att jag hade avbrutit min ritt och passade på att gå på toa. Eller ta en kaffe. Eller vad som helst. Någon bild blev det då inte.

Innan jag började jobba med film så har jag varit fotograf i många år, vilket kanske inte syns på den här bloggen inser jag. Jag är så lat nuförtiden och ids sällan ha med mig någon bra kamera. Tyvärr kan jag ju inte filma eller fota mig själv, men jag är så himla glad över våra snälla kamerakvinnor som följer med oss och ser till att vi fastnar på bild och film ibland, även om det inte är proffsfoton på Equipe! Det är ju guld värt att få sin ritt dokumenterad på film, även om det är med mobilen!! ❤

Nu ska jag ut i blötsnöyran med Tell. Tjoho…

Sommarlängtan

Ja hörrni, visst längtar man till sommaren nu! Här har det kommit snö nu igen efter en tids barmark, och kallt ska det också bli enligt väderrapporterna. Hejdå plusgrader och bra ridvägar. Ja ja. Men DRÖMMA om våren och sommaren kan man ju ändå! 🙂

Jag har införskaffat tävlingslicens för 2015. Alltid något. Men vad har jag för tävlingsplaner då? Tja, inga just nu men det kommer väl nåt sug sen kanske bara min älskade häst får bli bra först. Då kan vi säkert tänka oss både lite hopp, dressyr och fälttävlan som vanligt. Men jag funderar nu på om det kanske ”räcker” med att i så fall rida FT i Småland (RK Udden, Kalmar) , Blekinge (ROKK Sporren, Bräkne-Hoby) och kanske Gärds (som iallafall ligger i norra Skåne. Kristianstad, typ). Det blir så jäkla långt att köra annars och dyrt med övernattningar och allt. Och det är ju inte så att de här ställena heller ligger så nära oss. Tror Bräkne-Hoby är närmast med sina nio mil. Fast jag vill ju gärna göra undantag för Övedskloster som var förra sommarens LÄTT bästa tävling!! Och Hermanstorp…. och… (ni ser, hahaha)… 😉

Jag måste komma till skott med min egen träning nu. Jag vill ju bli bättre på att rida, och då måste jag vara bättre tränad! Så är det bara. Jag hittar bara på tusen ursäkter till varför jag inte hinner/kan/har råd/orkar osv. Nån borde ta mig i håret och släpa mig till gymmet. Mest av allt vill jag börja träna boxning igen, det har jag hållit på med i flera år förr i världen. Men jag inser att det smidigaste vore att gå på pass som infaller på någon av de timmar när jag ändå är i stan. Att jobba, åka hem ut på landet, ut till hästen, och sen in till stan igen har jag tyvärr svårt att tro att det blir av.

Här är ett klipp från i somras när Tell och jag genrepade lite hemma på ridbanan inför nån fälttävlansstart. Det var fruktansvärt varmt minns jag. Såväl hemma som på tävlingen… men hellre det än att frysa rumpan av sig som nu!! Å.. sommar, kom tillbaka… Jag vill rida och träna på att hålla händerna stilla och ihop, hålla armarna intill kroppen bättre, räta upp ryggen och rida framåt.. ähum. Men bitar av det här är jag ganska nöjd med ändå, trots att jag är vinröd i ansiktet av värmen… tror det här var veckan innan han gick så jäkla bra i Hermanstorp i dressyren. ❤ Kul ändå, hade helt glömt bort den här lilla filmen! (Men den var ju en bra påminnelse om årets mål i dressyr: Att sätta GRYMMA halter! Inte vårt paradnummer direkt. Men det ska det bli! 😉 )

Så fruktansvärt att höra Maria Bredberg förlorat sin fantastiska Fight For Gold. Benbrott i hagen, jag bara ryser. Man blir helt kall inuti. Som tur är kan man även läsa lite roliga nyheter, nämligen den här fina historien om en travare som blivit duktig fälttävlanshäst! Och ett jättebra referat från Kyra-clinicen på västkusten. (Jag vill också gå på clinic!! Varför är det inget här i Småland…) ?

Nu ska jag snart ut och pussa på min goa häst och spana in hans nya tjusiga dojor som snälla hovslagaren Johan har fixat idag. Och – dagens bästa: Jag har lagat min SAAB med gaffatejp! 

Ta hand om er!

/i

Tävling utan häst

Jaha, då var det måndag igen! Försöker att inte deppa allt för mycket över det hemska valresultatet, men det är svårt. Känner mig helt överkörd och manglad, har liksom svårt för att andas. Jag önskar att jag var en sån som inte ”brydde mig om politik”, men allt är politik för mig. Jag drömmer om en bättre värld, och den har jag svårt att se framför mig just nu. Iallafall i Sverige. Jag hade så gärna velat ha en rödgrönrosa majoritet. Nu blev det inte så. 

Om jag bara hade haft en hel häst hade jag gärna skrittat ut i skogen. Det kanske jag kan göra ändå i och för sig, men gå bredvid min fina pålle. Nu vet jag inte om han kanske mirakulöst är ren idag iofs, jag orkade inte kolla honom igår. Får se sen helt enkelt. Som tur är har ju hästar en helande kraft på oss människor ändå även om man inte rider på dem, så jag längtar verkligen efter min häst, efter att bara få vara med honom. ❤

Jag har bokat en tid hos Staffan Lidbeck nere i Löberöd i nästa vecka, så får vi se om den behövs. Hade egentligen tänkt åka till Jonas Tornell, det är bättre väg (motorväg) dit men de tar tyvärr inte emot några nya kunder visade det sig. Men Staffan är ju också jättebra så det var egentligen ingen större panik med det.

Nu till något muntrare: Jag var på dressyrtävling igår i Braås, fast tyvärr utan häst som ni förstår. Usch vad jag var sugen på att rida! 😦 Skojade om att jag följde med bara för att kunna gnälla obehindrat för en massa andra hästgalningar en hel dag. Just det ja, muntrare skulle det ju vara. 😉 Här kommer det: Vi lyckades i sista minuten få in en till ryttare i laget så de kunde vara fyra trots allt. Hurra! Och alla red verkligen sitt allra bästa, laget kom på 2:a plats! Det var verkligen spännande hela vägen tills allas fjärderyttare hade ridit! Och min fina vän och stallkamrat (och Tells uppfödare) red en yngre släkting till Tell raka vägen till vinst i klassen på helt galet bra procent!!! Det var den hästens andra dressyrtävling. Nästan 77% blev det!! På en 6-årig långbent fröken. Hipp hipp hurra! Jag var så glad för deras skull att jag nästan grät. Jag och tre andra supporters från vår klubb skrek hejaramsor för glatta livet till alla våra VFK-ryttare, och det gjorde ju susen! Vi tar också åt oss äran. 😀

Detta bildspel kräver JavaScript.

Det var en domare som inte dömt i vårt distrikt förut tydligen, och det var ganska höga procent överlag som hon delade ut, särskilt i lagklassen. Hon måste ha tyckt att vi var riktigt bra i den här divisionen! 😉 Detta tyckte folk lite si och så om, en del mumlade att det var ”glädjepoäng” och att det var tråkigt, men många var ju jätteglada också såklart över sina poäng. Det är trist att alltid bara få 6:or, även om man känner att det gick riktigt bra! Så jag kan tycka att det var kul med en domare som verkligen belönade fina ritter för en gångs skull. Man måste ju kunna få åttor i en LB:3-a också om det rids riktigt bra! Eller?? Jag tror det kan vara väldigt peppande att faktiskt få lite positiva poäng ibland, glädjepoäng eller inte. Sen var det väl inte grand prix-nivå, men det är ju lätta klasser vi rider! Och det är en bedömningssport. Det är liksom en del av grejen med att rida dressyr. Det viktigaste tycker jag ändå är att domaren håller sig inom sin skala, har hon kommit in lite högt (som hon nog gjorde igår) så är det ju ändå helt rätt att fortsätta hålla sig till det så det blir rättvist inom klassen.

Håll tummarna för att Tellepelle är bättre idag… jag vill ju rida!! Hej med er!

/Ida

Dan före dan…

Sen jag kom hem från Falsterbo har jag ridit, badat, varit ute och ätit med min fina sambo, myst med vänner, samt legat i en solstol och slappat mycket nöjd med min australiensiska halmhatt. 🙂

Detta bildspel kräver JavaScript.

Idag har jag packat nästan allt inför kursen hos Anne, vilket innebar timmar av smörjning av all utrustning. Suck, varför lär jag mig aldrig?? I och för sig hjälper det inte så mycket att smörja allt när jag kommer hem från tävling, jag har ju inga särskilda tävlingsträns t ex. Allt använder jag även till vardags.

Jag har även försökt få min förvildade sommarhäst någorlunda anständig. Han var så blöt av allt ösregn så jag struntade i att försöka rycka manen. Jämnade till den lite med saxen istället. Svansen skulle egentligen tvättats, men jag hoppades att det mesta äcklet ändå hade regnat bort så det blev balsamspray på resten och lite utredning av trassel. Tell var sjukt nöjd. Han HATAR att bli ryckt i manen, och att han svansen i en balja med vatten och schampo är inte heller hans favoritaktivitet. Så idag var livet på topp tyckte han!

Sen åkte jag hem till en granne och köpte några balar hö, eller ja han var i Falsterbo men jag fick tag på honom på telefon och fick lov att bryta mig in i deras höloge. 🙂 Smidigt att ha med några småbalar i släpet tycker jag, vi har ju visserligen hö i stallet men det är på storbal så då måste jag packa i en massa höpåsar.

Det har ösregnat här heeeela dagen, så Thelma och lilla Tanya har fått vara inne och mojsa sig i halmen. Mamma Thelma har mest gnäggat på mig hela dagen, bäbis Tanya har mojsat sig. Så söt så man smälter. Och hon älskar att gosa och bli kliad! ❤

Skärmavbild 2014-07-13 kl. 18.18.07

Jag får se om jag hinner blogga nåt när jag är i Hermanstorp på kurs, annars lovar jag såklart att skriva när jag är hemma igen! 🙂 Förra året skrev jag typ en bok när jag var där. (Riddagbok alltså. Jag ville ju komma ihåg vart enda ord som Anne sa!)

Imorgon förmiddag åker jag, sen är det ett ridpass på eftermiddagen när vi kommit fram. Tisdag blir det ett dressyrpass på morgonen och ett terrängpass på eftermiddagen, och samma sak med två pass på onsdag innan det är dags att köra hem. Det var så himla himla kul och bra förra året, så jag ser verkligen jättemycket fram emot detta i år med!!

Hej svejs, nu ska jag ut och packa lite till! Tur man har varit iväg på lite grejor nu i fälttävlanssvängen, plötsligt känns det som att man nästan har blivit VAN att ha med sig halva stallet i bilen och släpet, haha! 😀 Och en packlista som heter duga… (obs jag fyllde på den här med ännu mer sen, detta är första versionen!) 😉

IMG_3624

IMG_0999 IMG_1001

Dressyr-AHA!

Så tog jag mig då äntligen i kragen och fiskade in min häst från gräshagen, sadlade djuret och red ett dressyrpass. Det började lite dåligt med att jag knappt fick om gjorden runt magen på honom. 😛 Dessutom fick han ett panikryck av att det ekade i stallet (nu när alla bäddar är utmockade) och den livsfarliga grönlysande flugdödar-apparaten var igång. Den hade han fullkomligt glömt sen förra sommaren. Som tur var gick ridningen mycket mycket bättre än den här halvknackiga starten!

Ibland har man såna där ridpass när man bara kommer på sig själv med att sitta och storflina och tänka ”HERREGUUUUUUD vad ROLIGT det här ÄÄÄÄR!!!!” I och för sig är det ju inte alltid när hästen har vilat i fyra dagar som man känner så, det kan ju vara lite ringrostigt att komma tillbaka till gamla goda takter. Men igår alltså, Tell var så himla glad! Fast han var lite tjock. 😉 Jag trodde att han kanske skulle vara lite seg och matt, men icke. Hästaskrället var så himla glad över att få vara ridhäst igen, och tyckte att ett ordentligt dressyrjobb var typ det roligaste i hela världen. Det är en sån fantastisk känsla tycker jag, när hästen liksom bara frågar en ”vad ska vi göra nu, matte, vad ska vi göra nu”?? Då kan man ju inte annat än att försöka rida fint och tydligt och berömma när han gör rätt. Och bara njuta!

Jag har nog också blivit lite tjock av den här midsommarhelgen tror jag, eller liksom uppsvullen på nåt sätt iallafall.. fick knappt på mig mina dressyrstövlar (som jag fortfarande efter ett halvår håller på att rida in) och fötterna domnade nästan bort den första kvarten pga strypt blodtillförsel i benen. Kul. Men sen kändes det som det skulle igen, puh! Funderade precis på att sitta av och kasta de där förbenade stövlarna i diket.. men de är faktiskt riktigt bra att rida i. Väldigt skönt att ha ett bra stöd av dem, överlever jag bara första kvarten så känner jag mig som ett dressyrproffs sen! Haha..

Det bästa jag vet är när man kan hjälpa varandra i ridningen, och jag och en stallkompis red samtidigt på banan igår. Hon red en jättebra övning när man rider som ett ”kulturminnesmärke”, dvs rakt fram på kvartslinjerna och sen lägger man volter utåt i varje hörn. Rider man övningen i galopp så blir det alltså förvänd galopp på raksträckorna och ”rätt” galopp i volterna. Den övningen har jag ridit förut, men hade glömt bort den, så det var ett bra tips! Det är superbra särskilt om man känner att hästen vill gå ifrån en lite eller kanske skyggar och fjantar i något hörn, av de här volterna så blir det nåt att göra hela tiden för både ryttare och häst. Det är bra för att verkligen få hästen för skänkel och sits också, inga väggar eller staket att ”hänga upp sig på”. Det går även att rida några steg i öppna (fast utåt då) på varje långsida eller göra små tempoväxlingar om man t ex har så stor ridbana som vi har. 🙂  Dock är det en ganska jobbig övning, så man får ta skrittpauser lite då och då och klappa.

Magen var faktiskt inte så himla stor på Tell som jag först tyckte, jag spände gjorden lite successivt och till slut var vi nästan på våra vanliga hål faktiskt. Jag har en bred elastisk dressyrgjord så jag försöker att inte dra för hårt. Det ska vara precis så den sitter lagom, och att han kan andas ordentligt. Före galoppen brukar jag spänna nåt hål till, det kan hända att han flyttar både mig och sadeln annars. Minimalt, men ändå. Jag vill sitta MITT på hästen!

Min ridkompis tipsade även om att tänka ”fyra framåt, fyra lite tillbaka” hela tiden i galoppen, väldigt lite alltså utan att det syns. Hon sa att Jan Brink brukade rida så, till och med på hingstvisningarna inför folk så att hästarna alltid skulle vara på hjälperna och förbli uppmärksamma. Oj vad bra det var! Vilken dressyr-AHA-känsla! Tell kändes som en miljon. Han kändes fin innan också, men nu hittade vi verkligen elasticiteten i steget. En flygande dressyr-köttbulle.. 😉 han var så glad, jobbade på fint och var så uppmärksam! Jag tror att jag som känner mig lite flaxig ibland mest fokuserar på att sitta stilla när hästen går så bra, och då tappar jag honom efter ett tag. Men om jag bara tänker fyra fram, fyra vänta, så hade jag honom helt med på noterna. Så sjukt bra!! Då fortsätter jag rida utan att jag antingen bara sitter där, eller gör ”för mycket”.

Jag tror han också tycker det är roligt när jag ger honom små små uppgifter hela tiden och är tydlig. Då blir han trygg. Det är så skönt att ha en häst som är så glad och (iallafall oftast) så positivt inställd till att arbeta! Han är en riktig partner. Fina fina häst!!

Skärmavbild 2014-06-24 kl. 11.33.07Här är en teckning jag har fått, den föreställer mig och Tell. 😀 Tycker jag har lite långt hår, och Tell har lite röd mule. Men fin är den! ❤