Etikettarkiv: dressyrtävling

Dressyr med usla poäng men härlig laganda och kämpaglöd!

Nu ligger jag i soffan och dricker whisky. Helt slut efter en heldag på Växjö Ridklubb! Det har varit en trevlig dag, men tyvärr sov jag väldigt dåligt i natt så jag är lite som en urvriden trasa nu. Kommer nog sova gott i natt istället!

Jag var ju väldigt revanschsugen efter förra dressyrtävlingen, men det gick om möjligt ÄNNU sämre idag. Nä men så atte…
Det som var bra var iallafall att den här gången höll Tell sig på benen och blev inte halt till andra klassen. Så nu har vi iallafall ridit den förbenade LB:3:an!! Och överlevt. 😀

Om jag sammanfattar min och Tells insats så kan man säga att djuret var peppat till bristningsgränsen och piloten var rätt så matt av sömnbrist och dålig mage dessutom. Så vi sprattlade runt LB:2:an på härliga 56%. Typ det näst sämsta jag nånsin ridit på. Det kändes faktiskt bra på framridningen, men väl inne på banan (inomhus) så blev han så spänd så jag såg knappt rakt fram för där var Tells huvud. Suck. Lite tröst var det ändå att de som blev placerade inte heller hade några jättekanon-poäng, så allt var nog lite lågt. Det var ju rättvist iallafall, och jag höll med om kritiken från domaren. Bara att göra det bättre.

I andra klassen var Tell galen på framridningen. Det började bra, men sen gick han mot skänkeln nåt så jävulskt, reste sig flera gånger, kastade sig mot utgången, osv osv. Jag gjorde halt och funderade på vad jag skulle göra. Önskade verkligen att nån hade kunnat hjälpa mig. Jag red bort och släppte spöet, och sen tänkte jag mig att jag var nån proffsryttare som var URSTARK och svintydlig med hjäperna. Han ska inte ha nån chans att inte förstå vad jag vill, tänkte jag. Det är framåt som gäller, inget annat. Det funkade ganska bra. Han var fortfarande vild och peppad, men han lydde mig iallafall. Galoppen kändes fruktansvärd, den som hade varit så fin i klassen innan. Han bara stack, i princip. Ja ja. Jag gjorde så gott jag kunde. Försökte skritta en stund så att vi båda skulle coola ner oss. Då skrittade han faktiskt riktigt bra och genom kroppen.

Väl på banan var han spänd och tossig igen och hade 47 rävar bakom öronen men jag nitade fast sittbenen i sadeln och RED jävlar i det ända in i planket. Min plan var att trycka honom framåt vad han än hittade på. (Och försöka se glad ut samtidigt 😉 ) Det kändes MYCKET bättre än i första klassen, men ändå fick vi bara drygt 58%. ”Mjukt ridet på en snygg häst med mycket energi”. Hahaha.. jag var VINRÖD i ansiktet när jag kom ut. Det kändes inte så mjukt. Men jag är glad ändå, det hade lika väl kunnat gå ännu sämre än i första klassen. Kändes ändå som att jag hade kämpat på som satan. Det var det bästa vi kunde, just idag. Så jag var rätt nöjd ändå, trots låga poäng igen! Nu fick vi iallafall fler sjuor än i LB:2-an, och jag var glad att jag fick rätt fina poäng i slutet av programmet. Det brukar vi inte få i vanliga fall, det är rätt vanligt att jag tappar honom efter galoppen..

Tell var iallafall en stjärna att ha med sig (och vara själv med på tävling), väldigt lugn och cool. Raka motsatsen till ridkänslan alltså.. förbaskade sprätt. Han charmade en liten 7-årig ridskoletjej som älskade honom och gav honom morötter och gräs hela tiden. Han kan, den där sprätten… 😉 Men det var nog tack vare att hon stod på läktaren och hejade på oss som jag gav mig tusan att rida bra i andra klassen, man kan ju inte ge upp när man har ett sjuårigt fan på läktaren! 🙂

Positivt var också den härliga lagkänslan, vi hade en riktigt rolig dag. Goa tjejer i laget! ❤ Vi ska försöka få till nåt träningstillfälle när vi ska rida program för varandra. Kul! Nästa gång det är lagtävling är det LA:3 vi ska sprattla oss runt.. jihaaaa! Herregud. Förvänd spralopp i alla gångarter samtidigt och skänkelvikningssprattel med inslag av tvära galoppkast mitt i allt är Tells specialiteter. 😛

Det var kul att vara på VRK igen, jag har inte varit där på jag vet inte hur länge. Det är en jättemysig gammeldags anläggning, där började jag rida lektion en gång i tiden (för typ 8 år sen) när vi flyttade hit till Småland! Kul att träffa gamla ridkompisar från den tiden också. 🙂

IMG_7194
Jag borde få pris för bäst nedskitning av ridbyxor på kortast tid. Hur lyckas jag????!!!!
IMG_7193
Vår lagkapten Anna vann ena klassen och blev placerad i den andra! 😀 Och vi kom trea med vårt lag. Roligt!
IMG_7192
Duktiga Freddie och Kalle! Kalle var verkligen på G idag! Nu har de varit nära placering båda tävlingarna, nästa gång blir det rosett känner jag på mig!
IMG_7189
Här har man ridit många lektioner förr i tiden! Mysiga Växjö ridklubb. Jättefint arrangerat av dem. Man fick en tablettask och en kaffebiljett när man kom, bara en sån sak!
IMG_7190
Tell kommer nog dumpa mig när som helst för den här tösen. Hans nya kärlek 🙂

Det var det!

Jahapp, idag var det tävling! Kände mig ändå lite nervös fast vi bara skulle dit och ha kul. Men det var skönt att jag inte skulle rida förrän kl 15, så jag kunde ta det lugnt hemma på förmiddagen och äta god frukost.

Vädret har varit helt kanon, det får man vara tacksam över efter alla gånger man kört i uselt vinterväglag samt frusit häcken av sig på tävlingar.. sommardäck och sol is the shit! 🙂

Jag hatar vägen till Älmhult, den tar aldrig slut. Det är bara 8 mil (9 kanske högst) härifrån men det känns som 80. Hur som helst, vi kom dit, Tell var knoppad och fin. (Han älskar att bli knoppad och står som ett ljus. Även fast jag skrattade åt hans roliga päls och lurviga öron, han såg ut som ett knoppat får! Hahaha!)

Vi red fram på Ämhult Linnébygdens jättefina utebana, de hade till och med ett upp/nerhopp! (Som vi iofs inte testade, men ändå.) Det är liksom två-tre utebanor som sitter ihop. Lite som en terrängbana fast med sand. 🙂 Tell fick eld i baken av några cyklister som plötsligt dök upp bakom en krök. Ridklubben ligger lite i utkanten av Älmhult, det verkar vara nån slags friluftsområde i närheten. Massor med folk, hundar och cyklister var ute i finvädret.

IMG_5617

Även om han var lite taggad och vild så coolade han ner sig rätt snabbt. Jag red fram i 20 minuter ca, sen skrittade jag mest tills det var vår tur. Tyckte att det räckte så. När vi fick komma in i ridhuset skrittade jag och travade lite, han kändes lite på g men inte överdrivet rädd eller så. De har en svartmålad kortsida i det ridhuset där publiken sitter som många hästar brukar skygga för. Dessutom sitter domaren uppe på läktaren! Så det är lite skumt. Det kan jag hålla med om. 😉

Han var SÅ fin på framridningen, så jag hade såklart hoppats att kunna ta med mig det in på banan… det gick väl sådär. Jag tänkte dressyr och Tell tänkte TJOHOOOO JÄGERSROOOO!!! Det blev ett minst sagt blandat protokoll. Flera sjuor, det var ju trevligt. Traven gick ganska bra. Skritten fick vi inte så bra på, men den är alltid svår på honom. Han är svår att få att trampa över ordentligt, man får vara glad om han iallafall länger ut halsen och slappnar av. Sen i galoppen.. ähum… ja, han lurade mig till månen. Bytte galopp 150 gånger och for omkring som ett skott med öronen framåt, ökningarna sket jag i eftersom jag inte fick stopp på honom som det var… (fast fick ändå en 6,5:a på en upptagning… ”mjuk upptagning” står det)!! haha… Nåväl, han var glad och taggad. Och det var ju synd att det inte gick lika bra som ute på banan, men jag är ändå nöjd med att vi åkte dit. Det var en bra dag trots allt! 🙂

IMG_5615

Det var nog vår första tävling som vi var iväg på helt själva när jag tänker efter, jag har varit iväg med honom själv förut såklart men inte just på tävling. I så fall har väl nån jag känt varit där så jag har kunnat ”låna” nån människa på plats. Men dressyrtävlingar är ju jäkligt softa, så det var inga problem att vara själv. Tell gick snällt in i släpet och skötte sig jättebra. Mycket glad och nöjd med livet.

Det enda jag är riktigt missnöjd över är att han inte ville kissa, fast jag försökte få honom att göra det flera gånger innan vi åkte hem. Men nix, det ville han inte. Pryda häst. Och han HATAR att kissa i släpet, så han håller sig istället så han blir tokig. Han galopperade i släpet och levde om precis HELA vägen hem och blev helt svettig. Och jag vågade inte stanna och släppa ut honom för att försöka kissa lägs motorvägen, helt själv! Livrädd att jag skulle tappa honom när han var så stissig, eller att han inte skulle gå på igen… Men väl hemma kissade han flera hundra liter kändes det som. Suck. Han har ju kunnat kissa i släpet förut, den räven! Fattar inte varför han bara stenvägrar nu….??!! Jag ska göra ett nytt försök att köpa en mellanvägg med mjuk nederdel till mitt släp. Eller tillverka. (Dock har jag provat att köra honom brett med väggen åt sidan, och då ville han inte heller kissa, den fjanten). Men har jag en mjuk vägg så KAN han ju ställa sig brett iallafall om han vill.

Söt är han iallafall. Och glad. Nu när han fått kissa. I sin box… 

IMG_5621

Att bli lurad av sin egen häst på dressyrbanan…

Då var lagdebuten i dressyr avklarad! Jag önskar att jag kunde säga att det var med bravur… :S

Man kan inte vara på topp jämt. Så är det väl bara. Och friskt vågat, hälften vunnet… just det stämmer verkligen in på LB:3:an idag iallafall!! Hahaha… ja, man får väl skratta åt eländet. 🙂

Nä, men så hemskt var det inte. Det var hemskt att stiga upp kl 5 på morgonen och åka till stallet och knoppa, det var det. Jag är verkligen ingen morgonmänniska! Men sen efter första klassen var riden kände jag mig på topp. Och så roligt att mamma var med! Det är inte vare dag. Hon bor ju 150 mil bort eller nåt sånt.

Tell kändes fin och peppad, och vi hade egentligen inga större missar i programmet i första klassen förutom att jag blev lite förstelnad när han började trippa i traven i övergångarna från galopp och gjorde… ingenting. Så jag bestämde mig till andra klassen (lagklassen) att jag måste ju göra NÅNTING i övergångarna. Komma till ridning.  62,5% red vi ihop i LB:2:an och det var inte så värst långt utanför placering faktiskt. Kul!

Oj vad han kändes pigg och glad på framridningen inför andra klassen sen, bockade och kickade så jag fick hålla mig på avstånd från de andra!! Han som brukar vara som ett lamm.. ja jisses. Men glad var han. Han tänkte väl ”var är terränghindren”????

Han kändes jättefin och hade härligt tryck och superhärlig energi, men på banan sen så lurade han mig till månen. Bara rymde nåt helt kopiöst. Vi sprattlade oss runt första delen av programmet i nån slags speedad lama-trav med galoppinslag, tvärnit och bakåt i halten och jag vet inte allt.. huga ligen. Ibland har man liksom lust att bara göra halt, och ropa ”jag börjar om”!!! Men det går ju inte.. 😉

Sen kom jag till ridning iallafall till slut och i galoppen slog vi till med tre åttor och fina lovord från domaren! 🙂 Men där kände jag verkligen att han var så fin som jag ville visa upp. Så det var ju skönt att nåt gick bra iallafall! Herregud, stackars domare.. hela poängskalan kom verkligen till användning i det här programmet, haha! Treor och åttor i en salig blandning.  58% blev det och det var väl inget direkt att hänga i julgranen. ”Flott häst med mycket energi”! stod det bland annat i kommentarerna. Jo jag tackar. Som tur var red mina lagkamrater finfina ritter och vårt lag kom på 2:a plats! Hurra! 🙂

Nästa gång ska jag helt klart ha mer marginaler, han ska inte kunna trolla bort sin ryttare så lätt den där lilla lurifaxhästen!! Over and out från soffan!

1601126_10202788957986757_1569406397919670598_n
mamma, en finfin hästskötare. Om än lite rädd. Men ganska tuff är hon! Och hon älskar Tell. Och mig. 🙂

 

De vita handskarna – och två blå rosetter!

Jag är lite i chock fortfarande. Jag tänkte att vi skulle träna oss på att tävla dressyr idag (för andra gången, vi har ju bara tävlat i dressyr en gång förut. En LB..) och så gick det så sjukt bra! Andra plats och blå rosett och ärevarv i både LB:1 och LA:1! Jisses Amalia så roligt!

Detta bildspel kräver JavaScript.

För det första var vädret mycket bättre än vad som utlovats. Det skulle vara 8 grader och regn. Det var typ 15 grader och sol-lite stänk-regn. Sååå mycket bättre! Och framridning ute på fin sandbana. We like! Tell kändes jättefin. Väl inne på banan i LB:1-an blev jag lite överrumplad av att han stod emot lite, och började inte riktigt rida mig ur det förrän efter kanske en tredjedel av programmet. Så poängen började liksom lite lagom och sen vandrade de uppåt. 😉 Han var lite fjantig/en räv bakom örat på några ställen men jag hann påminna honom med skänkeln om vem det egentligen är som styr här. Roligt att det kom med i protokollet också: ”Blir lite spänd emellanåt men ryttaren lotsar bra”.  64,31% och alltså en andra plats! Tjoho!

Jag var så glad och nöjd med dagen redan då, så jag tänkte att nu jäklar ska jag rida framåt i LA:1-an! Visst, det var första gången vi startade L:A men ändå. Jag visste att vi kunde bättre! Och jag hade också en helt UNDERBAR känsla på framridningen. Det var flera som kom fram och undrade vad det var för stam på hästen.. roligt! Han är bara så sjukt läcker att rida när han är mjuk och spänstig! Öronen framåt som två spjut!! (Sen var han så glad och taggad också att jag satt lite löst i galoppen när jag tröck till honom lite och han började bocka som värsta unghästen.. haha!)

Hur som helst. Jag hade en superbra känsla, och sen in och rida. Jag kom ihåg programmet! Yes! Och jag hade MYCKET bättre tryck under sulorna på honom än när jag började i LB:n. Så det är jag supernöjd med. Sjuor och till och med en åtta i protokollet på arbetstraven i början. Jihoo!! Sen var det ju lite spännande med ryggningen eftersom jag aldrig tränat det, inte ens på träning. Men det gick, inte jättevackert. Men ändå. I den förvända galoppen blev han lite lat och jag fick rida rejält, shit vad ovant! Han lurade mig i den vänstra förvända, spände upp sig och fick ett sprattelryck när jag NÄSTAN hade rett ut det. Så den fick jag bara 5,5 på tyvärr. (och det var ju dessvärre x2 på den). Men annars var det helt okej! Poängen var lite i omvänd ordning i LA:n, jättebra i början men sen orkade vi inte riktigt hela vägen.. haha! Men så roligt att det räckte till en 2:a plats det med! Och jag är så GLAD över att jag fick 7:or på alla halterna!! Hurra!!!

Det är väl hans svaga skritt som vi får jobba vidare på. Usch vad svårt det är att få en taggad häst med hopperumpa att gå låååånga fina övertrampande dressyr-skritt-steg! Och i galoppen är han lite redo att hoppa sargen, så lite mer avspändhet där ska vi också jobba på. 😉

Jag red i vita handskar idag för första gången i mitt liv, och det var högst strategiskt bara för att jag skulle få skämmas om jag rattade omkring för mkt med handen inför domare och publik! Haha! Men alltså, jag tror aldrig jag har haft så stilla mjuka händer heller som idag.. hehe.. så det funkade mycket bra!

Hej svejs från en glad och trött tävlingsryttarinna!

IMG_0627

IMG_0637